2016-05-09

Ett viktigt och gott stöd från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad

Sparbanksstiftelsen Sjuhärad är en av högskolans över tiden mest betydelsefulla finansiärer. Totalt sett har stiftelsen tillfört högskolan närmare 70 Mkr i forskningsanslag och därigenom i hög grad bidragit till uppbyggnaden av vår forskningsverksamhet. Under senare år har området resursåtervinning fått god finansiering och tack vare stöd från stiftelsen har vi kunnat stärka området. Årets tilldelning är närmare 2,4 Mkr, vilket är en ökning jämfört med föregående år. De största anslagen gick till projekt om redesign av textilier, återvinning av nanokompositer och finansiering av en gästforskare inom området utveckling av handel. Medlen stärker tre etablerade forskningsområden inom högskolan och stödjer oss i att befästa men också att utveckla kompletta akademiska miljöer. Utöver medel till forskning har högskolans utbildningsverksamhet tilldelats medel. Här handlar det huvudsakligen om finansiering av examensutställningar inom det textila området. Medlen ger möjligheter till att verkligen visa vad våra studenter kan göra. Utan Sparbanksstiftelsen hade en för högskolan och regionen rad olika aktiviteter kopplat till examensarbetena inte kunnat genomföras med den kvalitet och i den omfattning som nu gäller. En annan viktig del som inte heller innefattas i de 2,4 Mkr är vårt samarbete i genomförandet av Days of Knowledge. Här satsar stiftelsen ytterligare medel som gagnar högskolans utveckling och profilering. Days of Knowledge är en manifestation för hållbar utveckling och de genomförda arrangemangen 2014 och 2015 har varit mycket uppskattade. Föreläsningar och fokus på goda prestationer inom hållbarhetsområdet har inspirerat många att i sin undervisning och forskning fokusera på hållbarhet. I år genomförs Days of Knowlegde den 19 oktober. Denna gång är temat internationalisering som en självklar del i att utveckla och etablera en hållbar samhällsordning.

2016-05-02

Data-driven innovation - Boråsseminarium i Bryssel

Högskolan i Borås arrangerade ett seminarium i Sverigehuset i samband med ett besök i Bryssel den 26-27 april under rubriken "Data-driven innovation". Det var det tredje i rad som genomförts sedan starten av denna seminarieverksamhet våren 2013. Seminarierna, som riktar sig till verksamma inom olika typer organisationer i Bryssel med utbildning, forskning och innovation på agendan, har fokus på aktuella forskningsområden hos oss. Syftet är att översiktligt sprida kunskap om högskolans verksamhet, men också att vid varje tillfälle uppmärksamma ett specifikt styrkeområde. Vi har tidigare genomfört seminarier om textil, design och resursåtervinning respektive akut och prehospital sjukvård. Denna gång var således temat digitalisering och data-driven innovation.


Presentationen hölls av professor Jan Nolin, som engagerat och insiktsfullt redogjorde för den kraftfulla teknikutveckling som sker inom digitaliseringsområdet och de utmaningar som denna utveckling innebär, alldeles oavsett om denna karaktäriseras som en revolution eller reformation. Möjligheterna till verksamhetsutveckling baserat på digitalisering är oändliga med förbättrade produkter, tjänster och processer. En gynnsam utveckling förutsätter både sakkunskap och processkunskap hos organisationer och användare för att kunna ta emot innovationerna på ett ändamålsenligt sätt.


Ett viktigt budskap som återkom i de efterföljande diskussionerna var att de nya smarta verktygen och tillämpningarna måste sättas in i sitt samhälleliga sammanhang. Allt är inte till fördel och mycket mer kunskap behövs om förhållningssätt till och användning av nya verktyg. Ett bekymmer i jakten på relevant kunskap är att nästan alla utlysningar om forskningsanslag och möjligheter till finansiering av digitaliseringsforskning är fokuserade på teknikutveckling. Det behöver inte vara så att teknikutveckling alltid kommer först och därefter problematiseras ur ett samhällsvetenskapligt och beteendevetenskapligt perspektiv. Det går att göra tvärtom och först prioritera forskning utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv med fokus på behov och risker med teknikutveckling.


En konklusion vid seminariet var att det behövs en flervetenskaplig ansats för studier av innovationer drivna av de nya förutsättningar som digitaliseringen och den närmast obegränsade tillgången till data och information innebär. Högskolan i Borås har en rad forskagrupper som är och kan vara en del av en satsning inom området digitalisering. En diskussion har också förts mellan lärosäten i Västsverige om en större gemensam bred satsning på forskning om digitalisering och att få ett regeringsuppdrag att få utreda inrättandet av ett forskningscentrum om digitalisering i Västsverige. Det är angeläget att fortsätta driva denna fråga. Seminariet i Bryssel illustrerade det mycket stora forskningsbehov som finns.