2016-04-13

Öppenhet i vetenskaplig verksamhet

Det är den mest självklara sak i världen att vetenskaplig verksamhet ska utmärkas av öppenhet i alla dess olika faser, alltifrån planering och formulering av en studies syfte och metoder till avrapportering av framkomna resultat. Öppenheten och den kritiska granskningen, som är en naturlig del och följd av öppenheten, främjar kunskapsutveckling och kunskapsspridning. En av våra metoder för att öppet diskutera och problematisera varandras vetenskapliga arbeten är seminariet. En livgivande seminarieverksamhet där alla är väl förberedda för att kunna bidra med synpunkter och kommentarer är den bästa metoden för hög kvalitet och kvalitetsutveckling i den vetenskapliga verksamheten. Det handlar om kommunikation och samtalet är en förutsättning för all god forskning.

 

En annan metod är publicering av forskningsresultat i vetenskapliga journaler där publiceringen föregåtts av en ingående granskning av oberoende ämneskompetenta granskare. Idealet är att granskarna är ovetandes om vem eller vilka forskare som står bakom den granskade artikeln. Något som på grund av digitaliseringen är allt svårare att leva upp till. Granskningen innebär en kontroll av kvaliteten liksom publiceringen i sig liksom spridning. I det sammanhanget gäller naturligtvis att ju bättre spridning den vetenskapliga journalen har inom ämnet desto bättre förutsättningar för kvalitetskontroll och påverkan på kunskapsutvecklingen kan den publicerade artikeln få.

 

Systemet med publicering i vetenskapliga journaler efter vederbörlig kollegial granskning som det fungerar idag är inte helt oproblematiskt. Det finns några saker som stör ordningen. Tidsaspekten är en. Det tar för lång tid från det att ett vetenskapligt resultat, en artikel skickas till en tidskrift för bedömning till publicering. Den olyckliga konsekvensen blir att kunskapsspridning försenas.  En annan problematik är åtkomsten. Publicering sker i journaler vilket förutsätter tillgång till dem och databaser. Dessa är som bekant inga fria nyttigheter. En hög kvalitet i forskning förutsätter att forskare enkelt har tillgång till varandras material och att det inte hindras av vare sig förseningar eller ekonomiska och infrastrukturella begränsningar.

 

Lösningen på begränsningsproblemet är Open Access. Innebörden av Open Access är fri tillgång till alla vetenskapliga resultat och artiklar för alla och snarast efter det att bedömningar är genomförda och beslut om publicering. Open Access främjar vetenskaplig kvalitet. Flera viktiga aktörer har under den senaste tiden uttalat betydelsen av att processen mot Open Access intensifieras. European University Association har utarbetat en så kallad Road map för införandet av Open Access och i ett tal i förra veckan framförde EU-kommissionären för "Research, Science och Innovation" starka argument för Open Access och i ett nästa steg för Open Science, det vill säga fri tillgång till all vetenskaplig data. Tidigare har Vetenskapsrådet satt upp år 2025 som tidpunkt för när Open Access ska vara infört fullt ut i Sverige

 

Det är en viktig process som nu intensifieras där barriärer för fri tillgång tas bort. Men det finns många hinder på vägen. Forskningsresultat ska även fortsättningsvis publiceras i journaler efter granskning. Vissa journaler är och kommer, precis som idag, att vara viktigare än andra. Förlagen behöver intäkter för att bedriva verksamheten och när dessa inte kommer från prenumerationer och licenser måste en ny affärsmodell utvecklas. För universitet och högskolor är det viktigt att kommande förhandlingar med förlagen om hur utgivningen och öppen publicering ska finansieras inte innebär ökade kostnader vare sig under övergången till en ny ordning eller när tillämpning av Open Access sker fullt ut. 

 

Inga kommentarer: