2016-03-10

Styrning och ledning av universitet och högskolor – några kommentarer

Jag har blivit ombedd av en medarbetare vid högskolan att kommentera en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet den 3 mars 2016 med rubriken "Modern ledningskultur förödande för universitet". Artikeln är författad av Shirin Ahlbäck Öberg och Ulf Danielsson, båda verksamma vid Uppsala universitet. Budskapet är att det mycket olyckliga och tragiska skeendet på Karolinska institutet förklaras av brist på kollegialt inflytande och för stark linjestyrning. Den statliga så kallade ledningsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande i november 2015 får kraftig kritik för att utredningen framför argument för linjestyrning, bland annat i syfte att kunna fatta beslut om prioriteringar och kunna åstadkomma profilering. Enligt min uppfattning är artikeln synnerligen obalanserad, onyanserad och tillför dessutom inget nytt. Några kommentarer utöver detta är följande.

 

En mängd utredningar har tillsatts med anledning av Macchiarini-affären. Dessa utredningar syftar till och kan förväntas visa hur det inträffade kunde ske, vem som har agerat hur och när, och vem som bär ansvaret. Det kommer att framgå på vilket sätt linjen bortsett från kollegiets synpunkter, men också vilket tryck som företrädare för verksamheten har utsatt ledningen för i syfte att rekrytera Paulo Macciarini. Även styrelsens roll och sammansättning kommer att belysas. Debattörerna tycks redan veta svaret. Jag tycker det är viktigt att invänta utredningar och sedan föra en sansad diskussion kring hur universitet och högskolor bäst leds och styrs. En sådan diskussion innefattar då också styrelsens roll. Även i denna fråga har, bland annat i en debattartikel i Dagens Industri den 17 februari 2016, märkliga föreställningar och uppfattningar redovisats om styrelsens roll och relation till rektor och linjen.

 

Under senhösten genomfördes i Sveriges Universitets och Högskoleförbunds (SUHF) regi tre seminarier om ledning och styrning, bland annat med anledning av ledningsutredningen. Seminarierna blev en belysning av vilka fördelar och nackdelar olika styrformer har och vilka utmaningarna är för att parallellt åstadkomma önskvärd profilering och ett kollegialt inflytande. Seminarierna var bra, men tyvärr deltog huvudsakligen företrädare för olika typer av ledningsorgan vid universitet och högskolor. Det hade varit önskvärt och bra om fler lärare och forskare varit med. Bland annat lyste debattörerna Ahlbäck Öberg och Danielsson med sin frånvaro. Där fanns tillfälle att framföra uppfattningar och åsikter och delta i en viktig diskussion.

 

Vid Högskolan i Borås har vi systematiskt uppmärksammat den ständigt aktuella frågan om relationen kollegialitet och linje, mellan akademiskt ansvar och akademisk frihet och mellan behovsorienterad utbildning och forskning och nyfikenhetsbaserad. Den 16 december 2015 genomförde vi ett så kallat GEM (Gränsöverskridande EfterMiddagsmöte) med rubriken Akademiskt ansvar och Akademisk frihet. Vid seminariet deltog en av utredarna och författarna till ledningsutredningen, en paneldiskussion fördes med företrädare för linjen och för våra nämnder och kopplingar skedde inledningsvis och avslutningsvis till vårt pågående värdegrundsarbete vid högskolan. Jag tycker att vi på Högskolan i Borås på ett bra sätt för en levande och givande diskussion kring viktiga principer och avvägningar för ledning och styrning av universitet och högskolor.

Inga kommentarer: