2016-01-18

Dialog med forskningsfinansiärer: flera skäl till profilering

Förra arbetsveckan avslutades med SUHF:s dialogseminarium där företrädare för landets lärosäten möter representanter för forskningsfinansiärerna. Närmare 90 personer deltog på seminariet. Tidigare har dialogerna handlat om frågor om lärosätenas indirekta kostnader och finansiärernas inställning till nivåer och modeller för beräkning av indirekta kostnader. Denna gång behandlades mer övergripande frågor kring hur kvalitet i forskningen kan ökas, hur forskningens resultat bör mätas och hur medel bör fördelas till lärosätena där den stora frågan handlar om medel direkt till lärosätena i form av basanslag eller via forskningsråden. Seminariet tog också upp innehållsmässiga frågor och många bekräftade betydelsen av tvärvetenskaplig forskning om hållbar utveckling. Lovande uttalanden liksom det uttalade intresset både från finansiärerna och lärosätena av att mötas oftare för att resonera om den gemensamma angelägenheten att successivt utveckla kvalitet i utbildning och forskning.

 

Själv medverkade jag i den avslutande dialogpanelen, liksom med en presentation under rubriken Profilering av högskolelandskapet. I mitt anförande framförde jag inledningsvis att det finns många skäl till en profilering. En viktig idé med en ökad profilering är att den främjar samverkan både mellan lärosäten och mellan lärosäten och organisationer och verksamheter i vår omvärld. Det går lättare att hitta samarbetspartners om lärosätena har starka och tydliga profiler. Profilering innebär också att universitet och högskolor kan möta en bredare uppsättning problemställningar i vår komplexa omvärld. Och självfallet är profilering bra för det profilerade lärosätet. Det handlar om tydlig identitet och legitimitet. Samtidigt gäller att en god och framgångsrik akademisk miljö alltid är öppen och tillåtande och stödjer att nya idéer baserade på den enskilda forskaren eller forskargruppens intresse kan komma fram och ges möjligheter att utvecklas. Det kan också handla om förändringar i omvärlden som kräver ny kunskap och forskningsinsatser. Så profilering måste innefatta utrymme för nydanande utbildning och forskning och förmåga att möta hastigt uppkomna behov av utbildning och forskning.

 

Ytterst handlar profilering om kvalitet i utbildning och forskning och att regeringen ger goda förutsättningar till exempel genom ökad autonomi som följer av ökade basanslag och ett samlat anslag för utbildning och forskning. En fördjupad dialog med forskningsfinansiärerna om lärosätenas profiler och unicitetet är också medel för ökad profilering. 

Inga kommentarer: