2016-01-29

Nu får det räcka med onyanserade debatter

På Högskolan i Borås genomfördes i går årets arbetsmarknadsdag. Närmare 100 utställare var här och visade sin verksamhet för våra studenter och samtalade om kommande anställningar, praktikplatser eller samarbeten kring examensarbeten. Engagemanget och entusiasmen var stor såväl bland utställare som bland studenter. Många kontakter knöts mellan våra studenter och företrädare för offentliga organisationer, regionalt verksamma tjänsteföretag och internationella företag. När jag gick mellan utställarna mötte jag många positiva synpunkter på betydelsen av ett attraktivt lärosäte i regionen med utbildningar av hög kvalitet. En position som vi nått som följd av en kunnig och engagerad personal men också som följd av att vi successivt byggt upp kompletta akademiska miljöer med utbildning på alla nivåer, examensrättigheter på forskarnivå och starka profilerade forskningsprogram. Vi svarar idag för en mycket viktig kompetensförsörjning, inte minst regionalt. Den resulterar i hög kvalitet i offentlig verksamhet och lägger grunden för fortsatt gynnsam utveckling och ökar internationell konkurrenskraft för våra företag.

Detta är vår verklighet. Det är såhär vi skapar grund för hållbar tillväxt och välfärd. Det förefaller dock som den senaste i raden av debattörer som ondgör sig över kvaliteten i högre utbildning och forskning inte ha en aning om detta. Inlägget från Ulf Danielsson, professor vid Uppsala universitet, i Svenska Dagbladet där han argumenterar för att Uppsala och Lund ska halvera antalet studenter och att högskolorna ska ta hand om grundutbildningen eller den "breda studentgruppen" är inte bara otrevligt elitistiskt utan också helt utan kunskap och förståelse för hur förutsättningar för hur en gynnsam samhällsutveckling skapas. Påståendet att för den stora majoriteten av studenter är "forskningsanknytning väsentligen onödig" är djupt felaktigt. Däremot har Danielsson rätt i att uppgifterna för lärosätena bör differentieras, men på helt andra grunder än de som Danielsson framför.

Danielssons debattartikel är ett bottennapp. Nu får det räcka med felaktiga och onyanserade debattinlägg. Det är viktigt att föra en hyfsad debatt i strävandena efter att systematiskt utveckla kvalitet i högre utbildning och forskning.

2016-01-26

Stark STARK-dag - om veckans stora evenemang

Ett av årets viktigaste årliga evenemang på högskolan är studenternas arbetsmarknadsdag. 90 utställare kommer i år till högskolan för att visa sin verksamhet och möta blivande medarbetare, det vill säga våra studenter. STARK-dagen är ett utmärkt tillfälle för arbetsgivare från olika typer av samhällsorganisationer att knyta kontakter. I många fall blir mötet grunden till ett rekryteringsarbete som slutar med anställningar.

 

För våra studenter är STARK-dagen på motsvarande sätt ett utmärkt tillfälle att knyta kontakter men det behöver inte alltid handla om en framtida anställning. Det kan också handla om en praktikplats eller ett examensarbete som ska genomföras med utgångspunkt från ett företags eller en förvaltnings problemställning. För många studenter kan STARK-dagen vara starten till att bygga upp ett nätverk med kontakter med företrädare för olika verksamheter. Vi räknar med och hoppas att 2 000 studenter ska besöka STARK-dagen. Att de ska ta tillfället i akt att möta verksamheters företrädare och få veta mera om blivande arbetsgivare.

 

För oss som arbetar på högskolan är STARK-dagen också en möjlighet att skapa nya kontakter och bekräfta tidigare. För egen del försöker jag alltid hitta ordentligt med tid för att mingla för att lära mer om olika verksamheter, men också att berätta om högskolans utveckling, träffa tidigare studenter. Det är ett bra sätt att få en och annan synpunkt på viktiga frågor och utvecklingstendenser som vi borde uppmärksamma i utbildning och forskning.

 

Ett mycket professionellt förberedelsearbete med många inslag för att informera om dagen och förbereda studenter och utställare för dagen har genomförts. Jag är övertygad om att STARK-dagen 2016 kommer att bli en mycket givande dag för alla medverkande. Jag passar också på att hälsa våra utställare hjärtligt välkomna till högskolan.

 

2016-01-21

Möte med ministern - Steningevik 2016

Varje år arrangerar UKÄ och SUHF en rektorskonferens förlagd till Steningevikkonferens i Märsta. Till konferensen kommer regelbundet ministern för högre utbildning och forskning för att presentera och kommentera aktuella frågor inom utbildnings- och forskningspolitiken. Så också denna gång.

Ministern inledde med att tala om den oro som råder i världen, de stora flyktingströmmarna i Europa och de väsentligt förändrade förutsättningarna för samhällsutvecklingen som råder, Tämligen mycket tid ägnades naturligt åt omvärldsperspektivet med fokus på konsekvenserna och utmaningarna som den nya situationen innebär, såväl kortsiktigt som långsiktigt.

Två frågor dominerade i presentationen, i den frågestund och diskussion som följde. Den ena var hur forskningens kvalitet ska mätas. Uppenbart var att regeringen inte kommer att gå vidare med den modell för mätning av forskningens kvalitetet som Vetenskapsrådet utarbetat och föreslagit. Men betonade minister någon form av modell för bedömning av forskningen måste finnas. Det är viktigt enligt min uppfattning att vi från universitet och högskolor nu tar initiativ och talar om hur vi vill ha det. Ett gemensamt arbete skulle kunna bedrivas i SUHF:s regi.
Den andra frågan var skolan och lärarutbildningen. Problemen med skolan är kända med stort behov av kvalitetsförstärkning och ökad status för professionen som i sin tur innebär ökad attraktivitet för läraryrket. Med ökad attraktivitet följer ökat söktryck till våra lärarutbildningar och möjlighet att fortsätta förstärka utbildningarna. Många åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas. Men förändring tar tid samtidigt som behovet ökar och trycket som följd av nyanlända barn och ungdomar. Alldeles uppenbart är att rejäla satsningar måste göras och rejält med resurser måste tillföras. Den planerade utbyggnaden av lärarutbildningen kommer inte att räcka till enligt statsrådet.

Bristen på och vikten av ökad jämställdhet inom akademin påpekades också, Däremot sas det nästan inget om den kommande forskningspropositionen. Risken är väl att det blir en tunn propositionen i den meningen och att begränsat med nya medel tillförs. Låt oss hoppas att jag har fel och att regeringen ser betydelsen av att satsning på utbildning och forskning är medel för att hantera de stora utmaningar vi står inför.

2016-01-18

Dialog med forskningsfinansiärer: flera skäl till profilering

Förra arbetsveckan avslutades med SUHF:s dialogseminarium där företrädare för landets lärosäten möter representanter för forskningsfinansiärerna. Närmare 90 personer deltog på seminariet. Tidigare har dialogerna handlat om frågor om lärosätenas indirekta kostnader och finansiärernas inställning till nivåer och modeller för beräkning av indirekta kostnader. Denna gång behandlades mer övergripande frågor kring hur kvalitet i forskningen kan ökas, hur forskningens resultat bör mätas och hur medel bör fördelas till lärosätena där den stora frågan handlar om medel direkt till lärosätena i form av basanslag eller via forskningsråden. Seminariet tog också upp innehållsmässiga frågor och många bekräftade betydelsen av tvärvetenskaplig forskning om hållbar utveckling. Lovande uttalanden liksom det uttalade intresset både från finansiärerna och lärosätena av att mötas oftare för att resonera om den gemensamma angelägenheten att successivt utveckla kvalitet i utbildning och forskning.

 

Själv medverkade jag i den avslutande dialogpanelen, liksom med en presentation under rubriken Profilering av högskolelandskapet. I mitt anförande framförde jag inledningsvis att det finns många skäl till en profilering. En viktig idé med en ökad profilering är att den främjar samverkan både mellan lärosäten och mellan lärosäten och organisationer och verksamheter i vår omvärld. Det går lättare att hitta samarbetspartners om lärosätena har starka och tydliga profiler. Profilering innebär också att universitet och högskolor kan möta en bredare uppsättning problemställningar i vår komplexa omvärld. Och självfallet är profilering bra för det profilerade lärosätet. Det handlar om tydlig identitet och legitimitet. Samtidigt gäller att en god och framgångsrik akademisk miljö alltid är öppen och tillåtande och stödjer att nya idéer baserade på den enskilda forskaren eller forskargruppens intresse kan komma fram och ges möjligheter att utvecklas. Det kan också handla om förändringar i omvärlden som kräver ny kunskap och forskningsinsatser. Så profilering måste innefatta utrymme för nydanande utbildning och forskning och förmåga att möta hastigt uppkomna behov av utbildning och forskning.

 

Ytterst handlar profilering om kvalitet i utbildning och forskning och att regeringen ger goda förutsättningar till exempel genom ökad autonomi som följer av ökade basanslag och ett samlat anslag för utbildning och forskning. En fördjupad dialog med forskningsfinansiärerna om lärosätenas profiler och unicitetet är också medel för ökad profilering. 

2016-01-12

Nej till forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag utvecklat och presenterat en modell för utvärdering av den forskning som finns vid landets lärosäten. Modellen benämns FOKUS, en förkortning av Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige. Syftet med modellen är att mäta varje lärosätes samlade forskningskvalitet.  Mätningen ska ligga till grund för omfördelning mellan lärosätena av det fasta forskningsanslaget, det vill säga det fasta forskningsanslaget är då inte fast utan utsatt för konkurrens. Modellen är komplex. Den består av olika typer av kvaliteter med olika viktningar, viktningar som förefaller vara tämligen godtyckliga. Kärnan i modellen är en bedömning av kvaliteten inom 24 forskningsområden baserade på Statistiska Centralbyråns klassifikation av forskningsämnen, en klassifikation som inte är gjord för att användas i utvärderingssammanhang utan som en beskrivning av forskningsämnen vid svenska universitet och högskolor.

 

Högskolan i Borås säger nej till införande och tillämpning av den här modellen. De fyra viktigaste argumenten är att tillämpningen av modellen är för resurskrävande. Argumentation för viktningen av bedömningskomponenter saknas, modellen innebär en centralisering som är motsatt den decentraliserade modell som nu kommer att tillämpas för utvärdering av utbildning. Avslutningsvis finns det risk för att modellen gynnar forskning inom traditionella ämnen på bekostnad av nydanande fler- och tvärvetenskap. Jag skulle vilja betona just det sista.  Utvärderingsmodellen kommer inte att främja nya ansatser och ämnesmässiga kombinationer, vilket är precis det som krävs för att bidra till att hantera de stora samhälleliga utmaningar som vi möter. Att utredningen själv pekar på risken för att tvärvetenskap osynliggörs hjälper föga.

 

Forskning ska utvärderas och bedömningar ska göras av hur lärosätena använder det fasta forskningsanslaget i syfte att utveckla forskningens kvalitet. Den modell som Vetenskapsrådet föreslagit har dock alltför stora brister och kommer vid ett införande inte att gynna kvalitetsutveckling av svensk forskning.