2016-05-09

Ett viktigt och gott stöd från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad

Sparbanksstiftelsen Sjuhärad är en av högskolans över tiden mest betydelsefulla finansiärer. Totalt sett har stiftelsen tillfört högskolan närmare 70 Mkr i forskningsanslag och därigenom i hög grad bidragit till uppbyggnaden av vår forskningsverksamhet. Under senare år har området resursåtervinning fått god finansiering och tack vare stöd från stiftelsen har vi kunnat stärka området. Årets tilldelning är närmare 2,4 Mkr, vilket är en ökning jämfört med föregående år. De största anslagen gick till projekt om redesign av textilier, återvinning av nanokompositer och finansiering av en gästforskare inom området utveckling av handel. Medlen stärker tre etablerade forskningsområden inom högskolan och stödjer oss i att befästa men också att utveckla kompletta akademiska miljöer. Utöver medel till forskning har högskolans utbildningsverksamhet tilldelats medel. Här handlar det huvudsakligen om finansiering av examensutställningar inom det textila området. Medlen ger möjligheter till att verkligen visa vad våra studenter kan göra. Utan Sparbanksstiftelsen hade en för högskolan och regionen rad olika aktiviteter kopplat till examensarbetena inte kunnat genomföras med den kvalitet och i den omfattning som nu gäller. En annan viktig del som inte heller innefattas i de 2,4 Mkr är vårt samarbete i genomförandet av Days of Knowledge. Här satsar stiftelsen ytterligare medel som gagnar högskolans utveckling och profilering. Days of Knowledge är en manifestation för hållbar utveckling och de genomförda arrangemangen 2014 och 2015 har varit mycket uppskattade. Föreläsningar och fokus på goda prestationer inom hållbarhetsområdet har inspirerat många att i sin undervisning och forskning fokusera på hållbarhet. I år genomförs Days of Knowlegde den 19 oktober. Denna gång är temat internationalisering som en självklar del i att utveckla och etablera en hållbar samhällsordning.

2016-05-02

Data-driven innovation - Boråsseminarium i Bryssel

Högskolan i Borås arrangerade ett seminarium i Sverigehuset i samband med ett besök i Bryssel den 26-27 april under rubriken "Data-driven innovation". Det var det tredje i rad som genomförts sedan starten av denna seminarieverksamhet våren 2013. Seminarierna, som riktar sig till verksamma inom olika typer organisationer i Bryssel med utbildning, forskning och innovation på agendan, har fokus på aktuella forskningsområden hos oss. Syftet är att översiktligt sprida kunskap om högskolans verksamhet, men också att vid varje tillfälle uppmärksamma ett specifikt styrkeområde. Vi har tidigare genomfört seminarier om textil, design och resursåtervinning respektive akut och prehospital sjukvård. Denna gång var således temat digitalisering och data-driven innovation.


Presentationen hölls av professor Jan Nolin, som engagerat och insiktsfullt redogjorde för den kraftfulla teknikutveckling som sker inom digitaliseringsområdet och de utmaningar som denna utveckling innebär, alldeles oavsett om denna karaktäriseras som en revolution eller reformation. Möjligheterna till verksamhetsutveckling baserat på digitalisering är oändliga med förbättrade produkter, tjänster och processer. En gynnsam utveckling förutsätter både sakkunskap och processkunskap hos organisationer och användare för att kunna ta emot innovationerna på ett ändamålsenligt sätt.


Ett viktigt budskap som återkom i de efterföljande diskussionerna var att de nya smarta verktygen och tillämpningarna måste sättas in i sitt samhälleliga sammanhang. Allt är inte till fördel och mycket mer kunskap behövs om förhållningssätt till och användning av nya verktyg. Ett bekymmer i jakten på relevant kunskap är att nästan alla utlysningar om forskningsanslag och möjligheter till finansiering av digitaliseringsforskning är fokuserade på teknikutveckling. Det behöver inte vara så att teknikutveckling alltid kommer först och därefter problematiseras ur ett samhällsvetenskapligt och beteendevetenskapligt perspektiv. Det går att göra tvärtom och först prioritera forskning utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv med fokus på behov och risker med teknikutveckling.


En konklusion vid seminariet var att det behövs en flervetenskaplig ansats för studier av innovationer drivna av de nya förutsättningar som digitaliseringen och den närmast obegränsade tillgången till data och information innebär. Högskolan i Borås har en rad forskagrupper som är och kan vara en del av en satsning inom området digitalisering. En diskussion har också förts mellan lärosäten i Västsverige om en större gemensam bred satsning på forskning om digitalisering och att få ett regeringsuppdrag att få utreda inrättandet av ett forskningscentrum om digitalisering i Västsverige. Det är angeläget att fortsätta driva denna fråga. Seminariet i Bryssel illustrerade det mycket stora forskningsbehov som finns.

2016-04-26

Breddad rekrytering, internationalisering och filmen om oss

Universitets- och högskolerådets (UHR) konferens: Kvalitetsdrivet genomfördes i förra. Vi var flera medarbetare på plats och själv hade jag möjlighet att delta dag ett. Ulf Melin, generaldirektör på UHR, hälsade välkommen och underströk betydelsen av breddad rekrytering och internationalisering med särskild betoning på att vi måste få fler studenter att resa ut. Detta var för övrigt ett budskap som återkom i flera presentationer.

Därefter följde ett anförande av ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson. Jag noterade särskilt i förhållande till tidigare inlägg att den högre utbildningen måste byggas ut och att en del i detta är utbyggnad av ingenjörsutbildningarna. Utbyggnaden ska förenas med kvalitetssäkring och här hänvisade ministern till det nya system som Universitetskanslersämbetet utvecklar nu och som bygger på både kontroll och utveckling. Hon menade att en viktig egenskap är att alla inom lärosätena måste känna sig delaktiga i kvalitetsutvecklingen.

Helene Hellmark Knutsson konstaterade vidare, baserat på nyligen redovisade uppgifter, att snedrekryteringen kvarstår och att satsningar måste göras på breddad rekrytering. Det handlar om rättvisa, men också om att vi inte har råd med att inte låta alla ges möjligheter till högre utbildning. Hon sa att det är "extremt omodernt" att tro att någon utbildar sig idag för att sedan ha samma arbete och arbetsuppgifter de kommande 40-50 åren. Det livslånga lärandet måste premieras, vilket bland annat kan tolkas som att medel kommer att tillföras så att vi kan öppna och erbjuda fler fristående kurser igen. På temat internationalisering tyckte ministern dels att nyanländas kompetens måste tas tillvara inom utbildningsväsendet och i yrkeslivet. Antalet utresande måste öka och särskilt nämndes då att studenter inom professionsutbildningarna måste resa ut i betydligt större omfattning än idag.

Ministerns anförande följdes av föredragningar baserade på genomförda studier om internationalisering och breddad rekrytering. Några av de kloka ord som framfördes var att vi måste visa på det akademiska värdet av utlandsstudier och tala om varför istället för vart. För att systematiskt kunna bredda rekryteringen och deltagandet måste vi först definiera vad vi menar. En genomförd enkätstudie visar att alla lärosäten vill mycket, men arbetet är inte strukturerat delvis på grund av att innebörden är oklar. Finland nämndes som ett föredöme när det gäller att integrera internationalisering i planeringen av studierna. Studievägledningen är strategisk och proaktiv och på magisternivå deltar professorerna i studenternas planering av studierna. Föredömligt!

I samband med konferensen publicerades också fem goda exempel på internationalisering, breddad rekrytering och integrering. Ett av dessa exempel är Invandrarakademin vid Högskolan i Borås. Jag avslutar denna blogg med att ge länken till filmen om oss. https://www.youtube.com/watch?v=JQN4LA-H_t4

2016-04-20

Anmälningar till höstens utbildningar

Antalet anmälningar till program och kurser vid universitet och högskolor minskar. Antalet anmälningar till höstens program och kurser är för att vara exakt 376 138, en minskning med totalt sett cirka två procent jämfört med förra året. Minskningen är en naturlig konsekvens av färre ungdomar i de för högre studier särskilt aktuella årskullarna i kombination med en lägre arbetslöshet. Förändringen är inte ett uttryckt för ett generellt sett minskat intresse för högre utbildning. För Högskolan i Borås är minskningen betydligt större än genomsnittet för riket. Totalt sett är antalet sökande 18 191, vilket är nedgång med drygt 11 procent. Den mest betydelsefulla uppgiften, som är ett uttryck för lärosätets attraktivitet, är förstahandssökande till program. Även här noterar vi en nedgång på drygt 11 procent.

 

Närmare analyser av orsaker till nedgången sker nu inom lärosätet, men redan nu kan vissa saker konstateras. Först och främst gäller att högskolan har 3 868 förstahandssökande till program, vilket i förhållande till hur många studenter vi antar är ett bra utfall. Exakt vilken relationen är mellan förstahandssökande och antagen student kommer vi att få veta först till hösten när alla studenter är på plats.

 

Vad förklarar då enligt preliminära, men rimliga analyser nedgången? Vi påverkas precis som alla andra av demografiska förändringar, men vi kanske påverkas i ännu högre grad än många andra av låg ungdomsarbetslöshet. Idag är ungdomsarbetslösheten i Borås, som naturligtvis är den kommun från vilken många av våra studenter kommer, närmare noll. Enligt uppgift från arbetslivsförvaltningen är det i princip så att alla med gymnasieexamen och körkort får arbete. Det är en mycket glädjande utveckling och situation, men påverkar oss givetvis och förklarar minskningar. En annan viktig och intressant omständighet är att vi gick emot strömmen förra året och ökade antalet förstahandssökande till program med närmare sex procent. Frågan som inställer sig är varför kommer nedgången med ett års fördröjning till Borås? Vi kan också konstatera att vid en jämförelse mellan 2014 och 2016 är vår utveckling gynnsam i förhållande till många jämförbara lärosäten.

 

Inom ramen för nedgången varierar utfallet mellan olika utbildningar. Många lärarutbildningar och ingenjörsutbildningar har oförändrat eller ökat antalet anmälningar medan de administrativa programmen minskar mer än genomsnittet. Vi har också en sexprocentig nedgång i förstahandssökande till sjuksköterskeprogrammet, från 312 till 292 till våra 120 platser!

2016-04-13

Öppenhet i vetenskaplig verksamhet

Det är den mest självklara sak i världen att vetenskaplig verksamhet ska utmärkas av öppenhet i alla dess olika faser, alltifrån planering och formulering av en studies syfte och metoder till avrapportering av framkomna resultat. Öppenheten och den kritiska granskningen, som är en naturlig del och följd av öppenheten, främjar kunskapsutveckling och kunskapsspridning. En av våra metoder för att öppet diskutera och problematisera varandras vetenskapliga arbeten är seminariet. En livgivande seminarieverksamhet där alla är väl förberedda för att kunna bidra med synpunkter och kommentarer är den bästa metoden för hög kvalitet och kvalitetsutveckling i den vetenskapliga verksamheten. Det handlar om kommunikation och samtalet är en förutsättning för all god forskning.

 

En annan metod är publicering av forskningsresultat i vetenskapliga journaler där publiceringen föregåtts av en ingående granskning av oberoende ämneskompetenta granskare. Idealet är att granskarna är ovetandes om vem eller vilka forskare som står bakom den granskade artikeln. Något som på grund av digitaliseringen är allt svårare att leva upp till. Granskningen innebär en kontroll av kvaliteten liksom publiceringen i sig liksom spridning. I det sammanhanget gäller naturligtvis att ju bättre spridning den vetenskapliga journalen har inom ämnet desto bättre förutsättningar för kvalitetskontroll och påverkan på kunskapsutvecklingen kan den publicerade artikeln få.

 

Systemet med publicering i vetenskapliga journaler efter vederbörlig kollegial granskning som det fungerar idag är inte helt oproblematiskt. Det finns några saker som stör ordningen. Tidsaspekten är en. Det tar för lång tid från det att ett vetenskapligt resultat, en artikel skickas till en tidskrift för bedömning till publicering. Den olyckliga konsekvensen blir att kunskapsspridning försenas.  En annan problematik är åtkomsten. Publicering sker i journaler vilket förutsätter tillgång till dem och databaser. Dessa är som bekant inga fria nyttigheter. En hög kvalitet i forskning förutsätter att forskare enkelt har tillgång till varandras material och att det inte hindras av vare sig förseningar eller ekonomiska och infrastrukturella begränsningar.

 

Lösningen på begränsningsproblemet är Open Access. Innebörden av Open Access är fri tillgång till alla vetenskapliga resultat och artiklar för alla och snarast efter det att bedömningar är genomförda och beslut om publicering. Open Access främjar vetenskaplig kvalitet. Flera viktiga aktörer har under den senaste tiden uttalat betydelsen av att processen mot Open Access intensifieras. European University Association har utarbetat en så kallad Road map för införandet av Open Access och i ett tal i förra veckan framförde EU-kommissionären för "Research, Science och Innovation" starka argument för Open Access och i ett nästa steg för Open Science, det vill säga fri tillgång till all vetenskaplig data. Tidigare har Vetenskapsrådet satt upp år 2025 som tidpunkt för när Open Access ska vara infört fullt ut i Sverige

 

Det är en viktig process som nu intensifieras där barriärer för fri tillgång tas bort. Men det finns många hinder på vägen. Forskningsresultat ska även fortsättningsvis publiceras i journaler efter granskning. Vissa journaler är och kommer, precis som idag, att vara viktigare än andra. Förlagen behöver intäkter för att bedriva verksamheten och när dessa inte kommer från prenumerationer och licenser måste en ny affärsmodell utvecklas. För universitet och högskolor är det viktigt att kommande förhandlingar med förlagen om hur utgivningen och öppen publicering ska finansieras inte innebär ökade kostnader vare sig under övergången till en ny ordning eller när tillämpning av Open Access sker fullt ut. 

 

2016-04-06

Tranemo - utvecklingskraft och engagemang

Tranemo kommun är belägen öster om Borås utmed riksväg 27. Antalet invånare är närmare 12 000. Kommunen har till skillnad från många andra mindre landsortskommuner stått emot kraftiga befolkningsminskningar. En förklaring är en omfattande och framgångsrik industriell verksamhet i kommunen som ligger till grund för en god sysselsättningsutveckling.

 

Framtidstro och utvecklingskraft under de senaste åren är en annan förklaring till den gynnsamma utvecklingen. Tidigare i veckan var jag i Tranemo för möte i ett projekt om integrering av nyanlända. Det var vårt första möte i ett s.k. advisory board som inleddes med en klar deklaration från företrädare för kommunledningen att för den enskilde individens skull måste ambitionen vara att skapa de bästa förutsättningarna för studier och arbete - att kunna erbjuda sysselsättning från första dagen. Det framhölls också att kommunen behöver alla nyanlända för att klara av att svara mot de behov som finns och som kommer att fortsätta att öka inom framförallt den kommunala omsorgsverksamheten. Alla resurser i samhället måste tas tillvara. Jag uppfattade ett mycket stort engagemang från kommunledningen. Det är en stor förmån att få följa projektet Integration Tranemo och försöka bidra till, som företrädare för högskolan, att kommunen klarar högt uppställda mål att skapa välbefinnande och möjligheter för människor i kommunen.

 

En tätort i Tranemo kommun är Limmared. 1740 startade verksamheten vid Limmareds glasbruk och tillverkningen av glas har pågått utan avbrott sedan dess. Det är idag Sveriges äldsta glasbruk, två år äldre än glasbruket i Kosta. Glasbrukets verksamhet har över tid förändrats. Här görs inte längre några glasserviser eller konstglas utan fokus är på burkar och flaskor för förpackning. Det är en framgångsrik verksamhet och ägaren och moderbolaget i koncernen Ardagh har nyligen beslutat att investera 250 Mkr i nya maskiner. Den industriella verksamheten är tryggad i Limmared för många år framöver.

 

Låt oss hoppas att verksamheten på Glasets Hus i Limmared också går att trygga för många år framöver. Med ideella krafter har en enastående fin verksamhet byggts upp med ett glasmuseum, utställningshall, kafé och matsal och sist men inte minst ett glasblåseri med verksamhet sju dagar i veckan av professionella glasblåsare. Det är enastående bra gjort att på det här sättet ha tagit tillvara historik, traditioner och yrkeskunskap. Dessutom strömmar besökarna till. I sommar blir det storfrämmande när glaskonstnärerna Mats Jonasson och Ludvig Löfgren från Målerås glasbruk ställer ut. Glasets hus i Limmared börjar bli en central mötesplats för svensk glaskonst och glastradition. Verksamheten bygger på idealism och störs därför av en osäker framtid. Jag är övertygad om att det kommer att ordna sig. I Tranemo kommun är handling och utvecklingskraft i fokus.

2016-03-30

Debatt efterlyses

Li Bencich Björkman och Shirin Ahlbäck Öberg har publicerat en debattartikel i Universitetsläraren med rubriken "Okunnigt 'forskningspolitiskt komplex' hotar våra lärosäten". Det jag läste överraskade inte i sakfrågan, men artikeln gjorde mig besviken på grund av det tonläge som författarna använder. Inlägget är fyllt av ogrundade påståenden och försök till spetsiga och fyndiga formuleringar. Jag förstår inte varför. Jag förmodar att författarnas yttersta syfte är att värna och utveckla hög kvalitet i utbildning och forskning, men varför bjuder de då inte in till debatt istället för att ägna sig åt formuleringskonst och åt att redovisa ogrundade påståenden.

 

Som rektor på ett lärosäte drivs jag av att bidra till att utveckla verksamheten och förmedla bästa tänkbara utbildning till våra studenter. Det är samma grundläggande idé om akademins roll och betydelse som jag hade när min huvudsakliga sysselsättning var undervisning och forskning. En del av mitt yrkesliv som varade i 25 år. Drivkraften är densamma då som nu med den skillnaden att mitt uppdrag avser att se till helheten och inte i första hand att utveckla och driva mitt ämne. Det känns angeläget med tanke på argumentationen i artikeln att påpeka detta.

 

Det är viktigt att föra en seriös diskussion om hur universitet och högskolar ska styras och hur verksamheten inom universitet och högskolor bäst leds och styrs i syfte att utveckla kvalitet i utbildning och forskning. En sådan diskussion fördes bland annat på de tre seminarier som SUHF genomförde i höstas med anledning av ledningsutredningen. 200 chefer och medarbetare deltog men ingen av Li Benich Björkman och Shirin Ahlbäck Öberg hade uppenbarligen tillfälle att prioritera deltagande och diskussion med kollegor. Trist eftersom möjligheten verkligen fanns att på traditionellt akademiskt vis problematisera och diskutera alternativa former för styrning och ledning.

2016-03-22

Klart för viktig och efterlängtad utvärdering

Nu ska hållbarhetsarbetet på universitet och högskolor utvärderas. Regeringen har fattat beslut om att ge Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att utvärdera universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling. En förväntan finns från regeringen att ett hållbarhetsperspektiv är genomfört och tillämpas i alla utbildningar. Nu vill regeringen veta om så är fallet och vilka resultat som uppnåtts. Utvärderingen ska vara klar den första september 2017 och ska ligga till grund för beslut om eventuella åtgärder för att stärka inriktningen mot hållbarhet i utbildningen. I den nyhetsartikel som jag tagit del av, framhåller ministern för högre utbildning och forskning att satsningar på hållbar utveckling kommer att ske även i den kommande forskningspropositionen.

Det är ett mycket glädjande besked både att satsningar på forskning om hållbar utveckling i en bred bemärkelse ska genomföras, men också att UKÄ ska utvärdera hållbarhetsarbetet. Utvärderingen har flera viktiga och positiva innebörder. Vi kommer som lärosäte att få en kritisk granskning av hur vi arbetar med att öka kunskaperna om och förståelsen för innebörden av hållbar utveckling hos studenter och medarbetare. Utvärderingen kommer att komplettera vår egen interna granskning av hållbarhetsarbetet och den externa granskning som sker systematiskt av vårt certifierade miljöledningssystem. Med dessa som grund får vi möjligheter till jämförelser med andra lärosäten som kan inspirera till nya angreppssätt för att sprida kunskaper. Utvärderingen kommer helt säkert att leda till att fler lärosäten tar sig an uppgiften att certifiera sina miljöledningssystem. Det är en arbetsam process men mycket viktig, enligt min erfarenhetsbaserade uppfattning, för att höja kvaliteten på det systematiska hållbarhetsarbetet.

Jag ser fram emot mer information om inriktningen, men också om upplägget på utvärderingen under den förutsättningen att samtliga lärosäten ska granskas och rapport levereras redan i september 2017. Ett brett perspektiv på hållbarhet måste anläggas och fokus måste vara på hur vi lyckas skapa en förståelse för den komplexitet som det innebär att hantera utmaningen att bygga ett hållbart samhälle. Det är inte en fråga om effektiva energilösningar, eller om demokratiutveckling och social inkludering, eller om robusta finansiella system utan om allt samtidigt. En hållbar samhällsutveckling förutsätter en förmåga att hantera konkurrerande värden och intressen i strategier och i vardagliga beslut och handlingar. Låt oss hoppas att utvärderingen kommer att ge oss många goda exempel på hur lärosäten lyckats hantera utmaningen att skapa förståelse för den djuplodande innebörden av hållbar utveckling.

2016-03-16

Noterat kring regeringens prioriteringar

I måndags var jag på seminarium i regi av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). Rubriken på seminariet var: Dags att prioritera den högre utbildningen i kunskapspolitiken. Det är positivt att IVA på det här sättet uppmärksammar utbildning och i relation till den kommande forskningspropositionen. Den första föredragningen hölls av forsknings- och utbildningsministern Helene Hellmark Knutsson som avslutade med kommentarer till det som framförts under seminariet och ytterligare resonemang om utmaningar och möjligheter i utbildnings- och forskningspolitiken. Intressanta föredragningar hölls bland annat av Mats Benner, Sverker Sörlin och Lars Haikola. Jag nöjer mig i denna text att återge och kommentera något av det som ministern framförde.

Det är en stark betoning av betydelsen av att utbildning och forskning hänger ihop. Som följd av stora satsningar på forskning under det senaste decenniet har utbildning och forskning glidit isär. Det är enligt ministern nödvändigt att återupprätta balansen mellan utbildning och forskning och den kommande forskningspropositionen kommer också tydligt innefatta kopplingen mellan utbildning och forskning och betydelsen av kompletta utbildnings- och forskningsmiljöer. I resonemanget om relationen mellan utbildning och forskning innefattas också ställningstagandet att det ska finnas utbildning och forskning i hela landet. En tydlig signal från regeringen är att vi alla ska bygga kompletta miljöer och att vårt system ska vara unitärt. Alla har i grunden samma uppdrag, det vill säga att bedriva utbildning och forskning. Samtidigt betonar ministern att alla inte kan göra allt och att lärosätenas erbjudanden måste spetsas för att attrahera medarbetare, studenter och samverkanspartners, nationellt och internationellt. En given tolkning är att ministern öppnar för en utvecklad dialog med lärosätena med möjligheter att i en sådan dialog formulera och komma överens om särskilda specifika uppdrag till gagn för profilering och kvalitet.

Även denna gång talade Helen Hellmark Knutsson om vikten av ökade basanslag och det är bara att instämma. Vi behöver en stabilare grundfinansiering för att kunna göra egna strategiska satsningar i syfte att bygga kompletta och starka forskningsmiljöer. Ministern påpekade att de ökade basanslagen inte ska användas till att anställa fler forskare utan till att ge redan anställda forskare och lärare bättre förutsättningar. Det är även viktigt att vi verkar för ökad mobilitet. Lärosätenas ansvar för kvalitet och kvalitetsutvecklingen betonades och även om det inte uttalades så tydligt ligger i det att en bättre uppföljning än idag måste ske av hur resurserna används och hur vi åstadkommer förändringar med ökade basanslag.

En annan stark betoning gjordes av vikten av samverkan. Nyttiggörandet av forskningsresultat måste öka och här har lärosätena ett stort ansvar. Forskare ska, framhöll ministern, definiera forskningsproblem och projekt utifrån nyfikenhet, men måste också acceptera att forskning ska bedrivas utifrån samhälleliga behov. Politiken och riksdagen har en viktig roll att spela i prioriteringar av forskningsinsatser. En sådan prioritering är utgångspunkterna för den kommande forskningspropositionen nämligen att de stora samhällsutmaningar och möjligheterna måste beforskas. Dessa är enligt ministern klimatomställning, digitalisering och Life-Science.

2016-03-10

Styrning och ledning av universitet och högskolor – några kommentarer

Jag har blivit ombedd av en medarbetare vid högskolan att kommentera en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet den 3 mars 2016 med rubriken "Modern ledningskultur förödande för universitet". Artikeln är författad av Shirin Ahlbäck Öberg och Ulf Danielsson, båda verksamma vid Uppsala universitet. Budskapet är att det mycket olyckliga och tragiska skeendet på Karolinska institutet förklaras av brist på kollegialt inflytande och för stark linjestyrning. Den statliga så kallade ledningsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande i november 2015 får kraftig kritik för att utredningen framför argument för linjestyrning, bland annat i syfte att kunna fatta beslut om prioriteringar och kunna åstadkomma profilering. Enligt min uppfattning är artikeln synnerligen obalanserad, onyanserad och tillför dessutom inget nytt. Några kommentarer utöver detta är följande.

 

En mängd utredningar har tillsatts med anledning av Macchiarini-affären. Dessa utredningar syftar till och kan förväntas visa hur det inträffade kunde ske, vem som har agerat hur och när, och vem som bär ansvaret. Det kommer att framgå på vilket sätt linjen bortsett från kollegiets synpunkter, men också vilket tryck som företrädare för verksamheten har utsatt ledningen för i syfte att rekrytera Paulo Macciarini. Även styrelsens roll och sammansättning kommer att belysas. Debattörerna tycks redan veta svaret. Jag tycker det är viktigt att invänta utredningar och sedan föra en sansad diskussion kring hur universitet och högskolor bäst leds och styrs. En sådan diskussion innefattar då också styrelsens roll. Även i denna fråga har, bland annat i en debattartikel i Dagens Industri den 17 februari 2016, märkliga föreställningar och uppfattningar redovisats om styrelsens roll och relation till rektor och linjen.

 

Under senhösten genomfördes i Sveriges Universitets och Högskoleförbunds (SUHF) regi tre seminarier om ledning och styrning, bland annat med anledning av ledningsutredningen. Seminarierna blev en belysning av vilka fördelar och nackdelar olika styrformer har och vilka utmaningarna är för att parallellt åstadkomma önskvärd profilering och ett kollegialt inflytande. Seminarierna var bra, men tyvärr deltog huvudsakligen företrädare för olika typer av ledningsorgan vid universitet och högskolor. Det hade varit önskvärt och bra om fler lärare och forskare varit med. Bland annat lyste debattörerna Ahlbäck Öberg och Danielsson med sin frånvaro. Där fanns tillfälle att framföra uppfattningar och åsikter och delta i en viktig diskussion.

 

Vid Högskolan i Borås har vi systematiskt uppmärksammat den ständigt aktuella frågan om relationen kollegialitet och linje, mellan akademiskt ansvar och akademisk frihet och mellan behovsorienterad utbildning och forskning och nyfikenhetsbaserad. Den 16 december 2015 genomförde vi ett så kallat GEM (Gränsöverskridande EfterMiddagsmöte) med rubriken Akademiskt ansvar och Akademisk frihet. Vid seminariet deltog en av utredarna och författarna till ledningsutredningen, en paneldiskussion fördes med företrädare för linjen och för våra nämnder och kopplingar skedde inledningsvis och avslutningsvis till vårt pågående värdegrundsarbete vid högskolan. Jag tycker att vi på Högskolan i Borås på ett bra sätt för en levande och givande diskussion kring viktiga principer och avvägningar för ledning och styrning av universitet och högskolor.

2016-03-08

Vi behöver fler kvinnor inom akademin

Regeringen och ministern för högre utbildning och forskning är och har varit mycket tydlig med att högskolan måste bli mer jämställd. Det finns för stora obalanser mellan antalet kvinnliga och manliga studenter på många av våra utbildningsprogram och även för stora obalanser inom delar av lärarkåren. Vi behöver till exempel fler kvinnor som lärare, forskare och förebilder inom teknikutbildningarna och vi behöver fler män av samma skäl inom vårdutbildningarna.

 

Totalt sett finns det idag inom alla anställningskategorier undantaget professorer en god balans. Det är i sig problematiskt att det fortfarande är för få kvinnliga professorer och därmed för få kvinnor som leder och driver forskningsarbete på universitet och högskolor. Omständigheten innebär också risk för, vilket den så kallade ledningsutredningen uppmärksammat och påpekat, att obalanser även kan uppstå i ledningsfunktioner. Ställs kravet att innehavaren av en anställning som rektor eller ett uppdrag som dekanus ska vara professorskompetent är det betydligt fler män som kan komma ifråga. Vi behöver anstränga oss mera för att komma tillrätta med bristande jämställdhet men vi behöver också ha verktygen för att till exempel kunna genomföra satsningar och program för kompetensutveckling som riktar sig till underrepresenterat kön. Jag hoppas att regeringens starka uttalanden om att det går för sakta att etablera den jämställda högskolan följs av nödvändiga regelförändringar och att det i den kommande forskningspropositionen konkretiseras hur vi kan arbeta med jämställdhetsfrågorna.

 

Jämställdhet har, påpekas det ofta, blivit vardag i en positiv bemärkelse. Vi möts i grupperingar av skilda slag och tänker inte i banor av kön. Grupper sätts naturligt samman med kvinnor och män.  Så plötsligt på en stor och uppmärksammad konferens om hållbar utveckling som jag deltog i för några veckor sedan infinner sig en situation med nästan bara män på scenen. I ett av konferenspassen talar företrädare för fem av Sveriges största företag om FNs hållbarhetsmål och vad som behöver göras nu för att nå dem 2030. Fyra av företagen representeras av sina vd, samtliga dessa fyra är män. Det femte företaget företräds av en kvinna, som inte är vd utan ansvarig för en stipendie- och donationsfond inom företaget. Det är märkligt att sådant här fortfarande händer och på en konferens dessutom om hållbarhet i en vid bemärkelse.

 

Vi behöver vara uppmärksamma på att institutionaliserade föreställningar och omedvetna bedömningar och ställningstaganden fortfarande kan påverka oss. Det är alldeles uppenbart att om jämställdhetsperspektivet inte explicit lyfts fram så kan det bli väldigt fel och signaler skickas som inte stödjer en gynnsam och jämställd utveckling.

2016-03-03

Nytt system för kvalitetsutvärdering - beslut i riksdagen

Riksdagen har nu fattat beslut om nytt kvalitetsutvärderingssystem för högre utbildning. Systemet innebär i korthet att ett stort ansvar läggs på lärosätena. Vi ska själva säkra kvaliteten på utbildningarna, förena kontroll och kvalitetsutveckling och se till att parallella system undviks där UKÄ utvärderar utbildningar enligt en modell och lärosätena på ett annat. Grundbulten i systemet är att UKÄ utvärderar lärosätenas kvalitetsutvärderingssystem och om dessa håller måttet överlämnas ansvaret för den innehållsmässiga utvärderingen i stor utsträckning till lärosätena. Det är detta ansvar och denna förmåga som kritiker till det nya systemet många gånger dessvärre osakligt och med oklara argument har ifrågasatt. Hursomhelst nu är det upp till bevis att visa att den nya ordningen är kvalitetsdrivande.

 

Vi har vid Högskolan i Borås kommit långt i utvecklingen av ett nytt kvalitetssystem. Systemet har remissbehandlats och nu väntar en rad möten inom högskolan där systemet ska presenteras och diskuteras. Vi har, som ett informationsärende, behandlat den nya kvalitetspolicyn i styrelsen och kommer på nästa sammanträde att förelägga policyn för styrelsen för beslut. I policyn beskrivs de grundläggande principerna för kvalitetsarbetet vid högskolan. Kvalitetsarbetet ska vara integrerat i verksamheten, studenter och medarbetare ska se nyttan av de rutiner som tillämpas och känna sig delaktiga i kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkrande rutiner ska så långt det är möjligt vara enhetliga och gälla för all utbildning, forskning och administration såvida det inte finns synnerliga skäl till avvikelser. Information om kvalitetskriterier ska vara tydliga och information om resultatet av genomförda utvärderingar ska vara lättillgänglig för alla. Konsekvenser av genomförda utvärderingar ska vara skarpa. Åtgärder ska vidtas för förbättringar och utbildningar som inte klarar innehållsmässiga prövningar ska avvecklas. I sammanhanget kan nämnas att utvärderingar ska göras av externa bedömare det vill säga kollegor vid andra lärosäten. Nyckelorden i sammanfattning är integrerat, enhetligt, transparent och skarpt.

 

Det nya kvalitetssystemet innebär att ett stort förtroende getts till lärosätena. Detta är för övrigt helt enligt de tankar och idéer om tillitsbaserad styrning som regeringen och finansdepartementet alldeles nyligen redovisat i ett uppdrag till Statskontoret som ska kartlägga, analysera och lämna förslag om statens styrning av myndigheter och kommuner. Kvalitetssystemets funktionalitet kommer att prövas genom hur det stödjer ett ständigt pågående kvalitetsarbete i verksamheten, dels genom vår förmåga att ta konsekvenser av eventuell kritik från genomförda bedömningar. Jag vill också återanvända en i sammanhanget ytterst relevant formulering som användes vid en workshop kring innebörden av ett hållbart lärosäte. En utmärkande egenskap för ett hållbart lärosäte är att det sker en kontinuerlig och dynamisk utveckling och etablering av nya kurser och utbildningar som möter morgondagens behov och utbildningar som inte längre svarar mot detta avvecklas. Som sagt nu är det upp till oss att göra någonting bra med det nya systemet.

2016-03-01

Sustainable Development Solutions Network

Nätverket Sustainable Devlopment Solutions Network (SDSN) etablerades 2012 med stöd av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Syftet med nätverket är att med utgångspunkt från FN:s mål för hållbar utveckling verka för implementering av lösningar nå målen. Ett antal regionala och nationella SDSN:s har etablerats, bland annat ett för norra Europa, SDSN-Northern Europe, som administreras av Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV).

 

I slutet av förra veckan genomfördes i regi av GMV ett seminarium där 200 forskare inom området hållbarhet deltog, dels en konferens där forskare mötte företrädare för näringsliv och offentlig verksamhet. Rubriken på forskningsseminariet var Science-based Transformations 2030. Seminariet var till för att belysa och diskutera hur akademin bäst kan bidra i den samhällsomvandling som måste ske om vi ska kunna möta och uppfylla de av FN i september 2015 antagna 17 målen för hållbar utveckling.  Konferensen dagen efter seminariet benämndes High-Level Launch of the SDSN Northern Europe och syftet, utöver att vara ett möte mellan forskning och praktik, var att etablera ett Solutions Initiatives Forum (SIF).

 

Jag deltog under en del av konferensen. Utgångspunkten för alla inlägg och resonemang var FN:s  mål och vällovliga intentioner och att nu gå från ord till handling redovisades av företrädare för en rad olika organisationer. Med stor vältalighet, engagemang och förståelse för allvaret i de utmaningar som är framfördes betydelsen av beslut och åtgärder. Men det kan inte nog understrykas att det inte räcker med att kunna beskriva, förklara och förstå utan nu måste beslut fattas och nödvändig förändring och förnyelse genomföras. Det är inte en fråga om stegvisa förändringar utan om omvandling, eller transformering som är det begrepp som många idag använder i sammanhanget.

 

De 17 målen kan uppfattas som ett slags precisering av den innebörd Brundtlandkommissionen en gång gav åt hållbar utveckling. En styrka med målen är att de beskriver en helhet, dels att de är formulerade på det viset att de går att välja ut enskilda mål och fokusera och diskutera vad som krävs för måluppfyllelse. För vår del är bland annat mål nummer fyra, som handlar om rättvis utbildning och livslångt lärande för alla, av stor relevans. I beskrivningen av målet framhålls bland annat betydelsen av att alla lärare har den kunskap och förmåga som krävs för att främja en hållbar utveckling. Målet handlar helt enkelt om vårt stora ansvar för att förmedla kunskap om innebörden av hållbar utveckling i mötet med studenter och samverkanspartners och verka för att förändring sker. 

2016-02-23

Detta utmärker det hållbara lärosätet 2021

Vad utmärker Högskolan i Borås eller varför inte Borås universitet, 2021? Det var huvudpunkten för strategigruppen för hållbar högskola vid senaste mötet. Nedan följer min korta sammanfattning av de föreställningar och uppfattningar som redovisades:

 

Ett bilfritt campus mitt i stan möter studenten, medarbetaren och besökaren. Utomhusmiljön präglas av möjligheter till spontana möten runt inspirerande skulpturer, i trappor och avsatser. På campus finns ett allaktivitetshus där studenter och medarbetare har tillgång till ändamålsenliga lokaler och utrustning för sportsliga och hälsofrämjande aktiviteter. Campus erbjuder spännande fysiska lärandemiljöer och effektiva system för hantering av avfall av skilda slag.

 

Alla utbildningsprogram omfattar kurser kring hållbar utveckling och studenterna har en djuplodande förståelse för den komplexitet det innebär att hantera de stora samhälleliga utmaningarna. Programansvariga lärare ansvarar för en tydlig progression i kunskapsförmedlingen och problematiseringen av hållbar utveckling. Det finns en resurspool med lärare och forskare som stödjer utvecklingen av kunskaper och förmedling av kunskaper kring hållbarhet. I denna resurspool finns starka inspiratörer och opinionsbildare som regelbundet och i skilda former möter medarbetare, studenter och samarbetspartners. Det sker också en kontinuerlig och dynamisk utveckling och etablering av nya kurser och utbildningar som möter morgondagens behov och utbildningar som inte längre svarar mot behoven och efterfrågan avvecklas.

 

Forskning bedrivs kring hållbar utveckling med ett flervetenskapligt perspektiv. Forskning kring hållbar utveckling prioriteras och antal publicerade och citerade artiklar i ämnet ökar över tiden. Disciplinär och nyfikenhetsbaserad forskning bedrivs baserad på en stor medvetenhet om betydelsen av forskningens bidrag på kort och på lång sikt till en hållbar samhällelig utveckling. Mötesplatser för lärare och forskare för erfarenhetsutbyten, perspektivskiften och diskussion arrangeras, men naturliga och informella möten över disciplinära gränser dominerar.

 

2016-02-18

Rapport från styrelsen - fem prioriterade satsningar

På styrelsemötet den 17 februari fattades beslut i två stora ärenden. Årsredovisningen för 2015 var ett och här beskrivs en omfattande verksamhet med många saker att glädjas åt men också många utmaningar. Vi kan konstatera ett fortsatt högt söktryck till våra utbildningar, liksom examensrättigheter på masternivå vilket för oss ytterligare ett steg mot kompletta akademiska miljöer. Vi ger fler hållbarhetsdiplomerade kurser, har en ökad extern forskningsfinansiering och en mängd exempel på samverkan med organisationer i vår omvärld. Vi noterar samtidigt en minskning av antalet granskade publicerade vetenskapliga artiklar, avslag på några för högskolan viktiga forskningsansökningar och ökade sjukskrivningstal. Vi har som ständig utmaning att utveckla kvaliteten i våra utbildningar och svara mot formuleringen i vår vision att sätta studentens lärande i centrum.

 

Det andra stora beslutsärendet var budgetunderlaget för 2017-2019. Budgetunderlaget är högskolans inspel till regeringen inför regeringens arbete med den kommande budgetpropositionen. Budgetunderlaget är ett underlag för den dialog med utbildningsdepartementet som genomförs i april/maj varje år. I budgetunderlaget beskriver vi kortfattat vår verksamhet och våra mål. Här framförs också vad vi anser vara viktiga prioriteringar från regeringen i förhållande till högskolan för att vi ska kunna utveckla och profilera verksamheten. I vår sammanfattning framförs följande viktiga satsningar:

 

1)      Särskilda medel till lärosäten som har certifierade miljöledningssystem. Det är ett enkelt sätt för regeringen att visa vikten av att universitet och högskolor i enlighet med högskolelagen satsar på hållbar utveckling

2)      Ökning av de fasta forskningsanslaget särskilt till forskning inom vård- och lärarutbildning. Den ökade utbildningsvolymen inom dessa områden fordrar en motsvarande förstärkning av forskningsanslaget.

3)      Det finns ett stort behov av förskollärare och grundlärare F-3 i Skaraborg, bland annat som en följd av att Högskolan i Skövde inte längre utexaminerar några studenter inom dessa områden. Högskolan i Borås har möjlighet att campus-förlägga utbildning till Skaraborg förutsatt att nya medel tilldelas, det vill säga höjt takbelopp.

4)      Högskolan bedriver framgångsrikt utbildning och forskning inom det konstnärliga området. Det är av stort nationellt intresse att högskolan ges ökade resurser för att utveckla positionen som centrum för utbildning och forskning inom textil och mode.

5)      Det är en nationell angelägenhet att bygga ut socionomutbildningen. Högskolan i Borås saknar idag socionomutbildning, men har gynnsamma grundförutsättningar för att utveckla ett socionomprogram. Det är mycket betydelsefullt ur ett regionalt rekryteringsperspektiv att socionomer examineras vid högskolan. En satsning på socionomutbildning fordrar höjt takbelopp.

2016-02-15

Gynnsamt samarbete med Högskolan i Skövde

Ett forskningsstrategiskt samarbete med Högskolan i Skövde inleddes 2013. Fyra teman bestämdes för samarbetet varav två finansierats av Västra Götalandsregionen. Utvecklingen av samarbetet har varit mycket gynnsam med hög aktivitet. Vi har haft många spännande projekt och studier och viktiga resultat. Och fortsättning följer. En ny ansökan har skickats in till Västra Götalandsregionen. Egna medel kommer att satsas på de teman som inte finansieras av regionen. Det finns många förklaringar till framgången, men framförallt är det att vi förenat styrkeområden från båda lärosätena och att mötet mellan forskare från olika lärosäten i gemensamma projekt skapat en gynnsam grund för initiativ, nytänkande och utvecklingskraft. Det forskningsstrategiska samarbetet har i allra högsta grad gynnat utvecklingen vid båda lärosätena.

 

Samarbetet har också gynnat diskussioner kring samarbete inom andra områden och frågor. Det som nu är synnerligen aktuellt är att Högskolan i Borås ska genomföra förskollärarutbildning i Skövde. Idag bedrivs ingen förskollärarutbildning på Högskolan i Skövde samtidigt som behovet av förskollärare i Skaraborg är mycket stort. Högskolan i Borås har en väletablerad förskollärarutbildning med hög kvalitet och om förutsättningar ges finns möjlighet att bygga ut verksamheten och utbilda på Campus Skövde. En för Skaraborg och för högskolorna så viktig och stor satsning fordrar dock att nya medel tillförs. Högskolan måste ha full ersättning, ett höjt takbelopp, för att kunna genomföra satsningen. Regeringen måste därför tillskjuta nya medel och kommunerna i Skaraborg måste vara beredda på att bidra till finansieringen. Vi har i syfte att möjliggöra satsningen skrivit till regeringen och frågan kommer att diskuteras i samband med departementsdialogen under våren. Vi förväntar oss att medel tillförs i budgeten för 2017.

 

I sammanhanget kan nämnas att vi i skrivelsen till regeringen också framför vikten av socionomutbildning på Högskolan i Borås. Till denna fråga återkommer jag i en kommande blogg.

2016-02-09

Märkliga turer kring infrastruktur

I måndags förra veckan fick Borås stad information från Sverigeförhandlingen att Götalandsbanan kan komma att dras ovan jord rätt genom centrala staden. Chockbesked benämndes informationen i Borås tidning. Eftersom högskolan i allra högsta grad berördes, vårt campus skulle helt förstöras, var det viktigt att framföra åsikten att förslaget var katastrofalt dåligt för högskolan och därmed också för staden. Några dagar senare kom kartor som visade tänkbara korridorer genom staden och som bekräftade att det så kallade gula alternativet är fullständigt orimligt för en fortsatt god utveckling av staden och stadskärnan.

Samtidigt kom lugnande besked. Bra samtal hade börjat föras med förhandlarna och det gula alternativet var inte längre aktuellt. Och förhoppningsvis är det så. Men frågan väcks. Vad är det som händer? Hur kan det bli så här i ett samhälle med moderna organisationer och mycket välutvecklade former för kommunikation?

Med några dagars distans kan jag inte undvika att fundera över hur egendomlig konstruktionen med Sverigeförhandlingen är. Sverigeförhandlingen är tillsatt av regeringen och en viktig medaktör är Trafikverket. Den verksamhet förhandlingen bedriver är skattefinansierad. Högskolan är en myndighet och också vi finansieras med skattemedel. Båda har vi i uppdrag ytterst att värna en långsiktig gynnsam samhällsutveckling. Utan att vi hört ett ord från någon och utan att förhandlarna enligt uppgift i Borås tidning ens har varit och tittat på hur campusområdet ser ut föreslår Sverigeförhandlingen att halva vårt campus ska rivas och förutsättningarna för hela vår verksamhet förändras. Det vi mödosamt byggt upp och som blivit en stor succé, nationellt och internationellt uppmärksammat skulle jämnas med marken. Varför har ingen talat med oss och vad säger man i Stockholm på våra respektive departement om en sådan total brist på information och kommunikation. 

En del säger nu att det framlagda förslaget bara är ett spel. Sverigeförhandlingen har presenterat ett orealistiskt förslag för att få Borås stad välvilligare inställd i kommande förhandlingar om de mer realistiska förslagen. Stämmer detta, så är det högst anmärkningsvärt. Borås stad och Sverigeförhandlingen har givetvis samma uppdrag och intresse att skapa en infrastruktur som gynnar en hållbar samhällsutveckling. Det kan naturligtvis inte vara ett spel, en lek, mellan två skattefinansierade enheter med i grunden samma uppdrag.

Jag vet inte, kanske pågår studier av hur samverkan sker mellan stat och kommun i utbyggnad av infrastruktur. Kanske finns det redan följeforskning till det arbete som Sverigeförhandlingen bedriver. Om inte så är det ytterst angeläget att sådan studie kommer igång och belyser dagens ordning utifrån ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv. Dagens ordning kan inte vara någon bra modell för att utveckla välfärdssamhället.

2016-02-03

Götalandsbanan kan rasera Sveriges finaste campus

Borås stad visar en spännande och gynnsam utveckling. Här finns ett framgångsrikt näringsliv med många internationellt konkurrenskraftiga och växande företag. Det är en stad med en omfattande verksamhet av god kvalitet och med en stabil ekonomi. Grunden för en fortsatt gynnsam utveckling är ett välutvecklat samarbete mellan nyckelaktörer där högskolan och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut inryms. Det är basen för en stad som erbjuder sina medborgare en väl fungerande arbetsmarknad, hög kvalitet i utbudet av tjänster av olika slag och en effektiv och hållbar infrastruktur.
 
Högskolan har, precis som staden vi verkar i, en god utveckling. Vi växer och skulle kunna växa ännu mer om regeringen gav oss möjligheter att svara mot den efterfrågan på våra utbildningar som finns och om regeringen ökade våra fasta forskningsanslag så de bättre matchade omfattningen på grundutbildningen och de medel vi får i så kallad extern forskningsfinansiering. Hög kvalitet i vår utbildning och forskning förklarar tillväxt och attraktionskraft, men vår infrastruktur, vårt campus har också stor betydelse. Vi har idag Sveriges finaste och mest spännande campus. Vi finns mitt i staden med hög kvalitet på undervisningslokaler, verkstäder och labb. Med Simonsland och Textile Fashion Center som en extra spännande miljö och mötesplats väcker vi uppmärksamhet i hela Norden. Vår intention är att fortsätta att växa runt Akademiplatsen och verkligen ta vara på fördelen med att all verksamhet finns samlad på ett ställe mitt i staden.

Men frågan är vad som händer nu? I går redovisade Sverigeförhandlaren, planenligt enligt uppgjord tidtabell, förslaget till dragning av Götalandsbanan. Äntligen - eftersom locket har legat på för många diskussioner om stadens utveckling i väntan på förslag och besked. Förslaget som lades fram innebär i den del som rör Borås stadskärna mycket stora ingrepp och inte minst på högskolans Campus. Byggnader kommer att rivas och barriärer som hindrar rörelser inom området att upprättas. Förslaget betyder att Borås inte längre kommer att kunna stoltsera med högre utbildning och forskning samlad på ett ställe mitt i staden. En högskolas väl och ve är en mycket viktig omständighet för en stads utveckling och det förslag som presenterades i går är närmast en katastrof för högskolan. Naturligtvis kommer förslaget att omedelbart kastas i papperskorgen. Där hör det hemma.
 

2016-01-29

Nu får det räcka med onyanserade debatter

På Högskolan i Borås genomfördes i går årets arbetsmarknadsdag. Närmare 100 utställare var här och visade sin verksamhet för våra studenter och samtalade om kommande anställningar, praktikplatser eller samarbeten kring examensarbeten. Engagemanget och entusiasmen var stor såväl bland utställare som bland studenter. Många kontakter knöts mellan våra studenter och företrädare för offentliga organisationer, regionalt verksamma tjänsteföretag och internationella företag. När jag gick mellan utställarna mötte jag många positiva synpunkter på betydelsen av ett attraktivt lärosäte i regionen med utbildningar av hög kvalitet. En position som vi nått som följd av en kunnig och engagerad personal men också som följd av att vi successivt byggt upp kompletta akademiska miljöer med utbildning på alla nivåer, examensrättigheter på forskarnivå och starka profilerade forskningsprogram. Vi svarar idag för en mycket viktig kompetensförsörjning, inte minst regionalt. Den resulterar i hög kvalitet i offentlig verksamhet och lägger grunden för fortsatt gynnsam utveckling och ökar internationell konkurrenskraft för våra företag.

Detta är vår verklighet. Det är såhär vi skapar grund för hållbar tillväxt och välfärd. Det förefaller dock som den senaste i raden av debattörer som ondgör sig över kvaliteten i högre utbildning och forskning inte ha en aning om detta. Inlägget från Ulf Danielsson, professor vid Uppsala universitet, i Svenska Dagbladet där han argumenterar för att Uppsala och Lund ska halvera antalet studenter och att högskolorna ska ta hand om grundutbildningen eller den "breda studentgruppen" är inte bara otrevligt elitistiskt utan också helt utan kunskap och förståelse för hur förutsättningar för hur en gynnsam samhällsutveckling skapas. Påståendet att för den stora majoriteten av studenter är "forskningsanknytning väsentligen onödig" är djupt felaktigt. Däremot har Danielsson rätt i att uppgifterna för lärosätena bör differentieras, men på helt andra grunder än de som Danielsson framför.

Danielssons debattartikel är ett bottennapp. Nu får det räcka med felaktiga och onyanserade debattinlägg. Det är viktigt att föra en hyfsad debatt i strävandena efter att systematiskt utveckla kvalitet i högre utbildning och forskning.

2016-01-26

Stark STARK-dag - om veckans stora evenemang

Ett av årets viktigaste årliga evenemang på högskolan är studenternas arbetsmarknadsdag. 90 utställare kommer i år till högskolan för att visa sin verksamhet och möta blivande medarbetare, det vill säga våra studenter. STARK-dagen är ett utmärkt tillfälle för arbetsgivare från olika typer av samhällsorganisationer att knyta kontakter. I många fall blir mötet grunden till ett rekryteringsarbete som slutar med anställningar.

 

För våra studenter är STARK-dagen på motsvarande sätt ett utmärkt tillfälle att knyta kontakter men det behöver inte alltid handla om en framtida anställning. Det kan också handla om en praktikplats eller ett examensarbete som ska genomföras med utgångspunkt från ett företags eller en förvaltnings problemställning. För många studenter kan STARK-dagen vara starten till att bygga upp ett nätverk med kontakter med företrädare för olika verksamheter. Vi räknar med och hoppas att 2 000 studenter ska besöka STARK-dagen. Att de ska ta tillfället i akt att möta verksamheters företrädare och få veta mera om blivande arbetsgivare.

 

För oss som arbetar på högskolan är STARK-dagen också en möjlighet att skapa nya kontakter och bekräfta tidigare. För egen del försöker jag alltid hitta ordentligt med tid för att mingla för att lära mer om olika verksamheter, men också att berätta om högskolans utveckling, träffa tidigare studenter. Det är ett bra sätt att få en och annan synpunkt på viktiga frågor och utvecklingstendenser som vi borde uppmärksamma i utbildning och forskning.

 

Ett mycket professionellt förberedelsearbete med många inslag för att informera om dagen och förbereda studenter och utställare för dagen har genomförts. Jag är övertygad om att STARK-dagen 2016 kommer att bli en mycket givande dag för alla medverkande. Jag passar också på att hälsa våra utställare hjärtligt välkomna till högskolan.

 

2016-01-21

Möte med ministern - Steningevik 2016

Varje år arrangerar UKÄ och SUHF en rektorskonferens förlagd till Steningevikkonferens i Märsta. Till konferensen kommer regelbundet ministern för högre utbildning och forskning för att presentera och kommentera aktuella frågor inom utbildnings- och forskningspolitiken. Så också denna gång.

Ministern inledde med att tala om den oro som råder i världen, de stora flyktingströmmarna i Europa och de väsentligt förändrade förutsättningarna för samhällsutvecklingen som råder, Tämligen mycket tid ägnades naturligt åt omvärldsperspektivet med fokus på konsekvenserna och utmaningarna som den nya situationen innebär, såväl kortsiktigt som långsiktigt.

Två frågor dominerade i presentationen, i den frågestund och diskussion som följde. Den ena var hur forskningens kvalitet ska mätas. Uppenbart var att regeringen inte kommer att gå vidare med den modell för mätning av forskningens kvalitetet som Vetenskapsrådet utarbetat och föreslagit. Men betonade minister någon form av modell för bedömning av forskningen måste finnas. Det är viktigt enligt min uppfattning att vi från universitet och högskolor nu tar initiativ och talar om hur vi vill ha det. Ett gemensamt arbete skulle kunna bedrivas i SUHF:s regi.
Den andra frågan var skolan och lärarutbildningen. Problemen med skolan är kända med stort behov av kvalitetsförstärkning och ökad status för professionen som i sin tur innebär ökad attraktivitet för läraryrket. Med ökad attraktivitet följer ökat söktryck till våra lärarutbildningar och möjlighet att fortsätta förstärka utbildningarna. Många åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas. Men förändring tar tid samtidigt som behovet ökar och trycket som följd av nyanlända barn och ungdomar. Alldeles uppenbart är att rejäla satsningar måste göras och rejält med resurser måste tillföras. Den planerade utbyggnaden av lärarutbildningen kommer inte att räcka till enligt statsrådet.

Bristen på och vikten av ökad jämställdhet inom akademin påpekades också, Däremot sas det nästan inget om den kommande forskningspropositionen. Risken är väl att det blir en tunn propositionen i den meningen och att begränsat med nya medel tillförs. Låt oss hoppas att jag har fel och att regeringen ser betydelsen av att satsning på utbildning och forskning är medel för att hantera de stora utmaningar vi står inför.

2016-01-18

Dialog med forskningsfinansiärer: flera skäl till profilering

Förra arbetsveckan avslutades med SUHF:s dialogseminarium där företrädare för landets lärosäten möter representanter för forskningsfinansiärerna. Närmare 90 personer deltog på seminariet. Tidigare har dialogerna handlat om frågor om lärosätenas indirekta kostnader och finansiärernas inställning till nivåer och modeller för beräkning av indirekta kostnader. Denna gång behandlades mer övergripande frågor kring hur kvalitet i forskningen kan ökas, hur forskningens resultat bör mätas och hur medel bör fördelas till lärosätena där den stora frågan handlar om medel direkt till lärosätena i form av basanslag eller via forskningsråden. Seminariet tog också upp innehållsmässiga frågor och många bekräftade betydelsen av tvärvetenskaplig forskning om hållbar utveckling. Lovande uttalanden liksom det uttalade intresset både från finansiärerna och lärosätena av att mötas oftare för att resonera om den gemensamma angelägenheten att successivt utveckla kvalitet i utbildning och forskning.

 

Själv medverkade jag i den avslutande dialogpanelen, liksom med en presentation under rubriken Profilering av högskolelandskapet. I mitt anförande framförde jag inledningsvis att det finns många skäl till en profilering. En viktig idé med en ökad profilering är att den främjar samverkan både mellan lärosäten och mellan lärosäten och organisationer och verksamheter i vår omvärld. Det går lättare att hitta samarbetspartners om lärosätena har starka och tydliga profiler. Profilering innebär också att universitet och högskolor kan möta en bredare uppsättning problemställningar i vår komplexa omvärld. Och självfallet är profilering bra för det profilerade lärosätet. Det handlar om tydlig identitet och legitimitet. Samtidigt gäller att en god och framgångsrik akademisk miljö alltid är öppen och tillåtande och stödjer att nya idéer baserade på den enskilda forskaren eller forskargruppens intresse kan komma fram och ges möjligheter att utvecklas. Det kan också handla om förändringar i omvärlden som kräver ny kunskap och forskningsinsatser. Så profilering måste innefatta utrymme för nydanande utbildning och forskning och förmåga att möta hastigt uppkomna behov av utbildning och forskning.

 

Ytterst handlar profilering om kvalitet i utbildning och forskning och att regeringen ger goda förutsättningar till exempel genom ökad autonomi som följer av ökade basanslag och ett samlat anslag för utbildning och forskning. En fördjupad dialog med forskningsfinansiärerna om lärosätenas profiler och unicitetet är också medel för ökad profilering. 

2016-01-12

Nej till forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag utvecklat och presenterat en modell för utvärdering av den forskning som finns vid landets lärosäten. Modellen benämns FOKUS, en förkortning av Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige. Syftet med modellen är att mäta varje lärosätes samlade forskningskvalitet.  Mätningen ska ligga till grund för omfördelning mellan lärosätena av det fasta forskningsanslaget, det vill säga det fasta forskningsanslaget är då inte fast utan utsatt för konkurrens. Modellen är komplex. Den består av olika typer av kvaliteter med olika viktningar, viktningar som förefaller vara tämligen godtyckliga. Kärnan i modellen är en bedömning av kvaliteten inom 24 forskningsområden baserade på Statistiska Centralbyråns klassifikation av forskningsämnen, en klassifikation som inte är gjord för att användas i utvärderingssammanhang utan som en beskrivning av forskningsämnen vid svenska universitet och högskolor.

 

Högskolan i Borås säger nej till införande och tillämpning av den här modellen. De fyra viktigaste argumenten är att tillämpningen av modellen är för resurskrävande. Argumentation för viktningen av bedömningskomponenter saknas, modellen innebär en centralisering som är motsatt den decentraliserade modell som nu kommer att tillämpas för utvärdering av utbildning. Avslutningsvis finns det risk för att modellen gynnar forskning inom traditionella ämnen på bekostnad av nydanande fler- och tvärvetenskap. Jag skulle vilja betona just det sista.  Utvärderingsmodellen kommer inte att främja nya ansatser och ämnesmässiga kombinationer, vilket är precis det som krävs för att bidra till att hantera de stora samhälleliga utmaningar som vi möter. Att utredningen själv pekar på risken för att tvärvetenskap osynliggörs hjälper föga.

 

Forskning ska utvärderas och bedömningar ska göras av hur lärosätena använder det fasta forskningsanslaget i syfte att utveckla forskningens kvalitet. Den modell som Vetenskapsrådet föreslagit har dock alltför stora brister och kommer vid ett införande inte att gynna kvalitetsutveckling av svensk forskning.