2015-12-21

Julbrev


Vi lever i en orolig tid och värld. Obegripliga och fasansfulla händelser runt om i världen har skakat om oss under året och gett perspektiv på tillvaron. Vi har vid två tillfällen mötts i högskolans vardagsrum för att hedra offren för attentat. Vi har genom att samlas uttryckt betydelsen av att hävda demokratiska värden och öppenhet. 2015 har varit och är ett år med människor på flykt. Människor flyr under svåra förutsättningar från en verklighet som är omänsklig för att söka trygghet. Vi har ett stort ansvar som individer och som organisation att göra allt vi förmår för att stödja och underlätta för dem som kommer till oss. Vi har som högskola under hösten arbetet med att se på hur vi bäst kan bistå och insatser av skilda slag kommer att genomföras.

Under hösten har samtal förts i olika sammanhang och fora om vår gemensamma värdegrund. Det är viktiga samtal som ytterst handlar om hur vi möter varandra och våra studenter. Nu är det dags att samtal tar fart och att arbetet intensifieras i hela vår organisation. Utgångspunkter för dessa diskussioner är vår vision, där vi tydligt deklarerar att våra studenter och deras lärande står i centrum, men också den statliga värdegrunden som bygger på rättsliga principer liksom våra tre kärnvärden: välkomnande, gränsöverskridande och utmanande. Vägen vidare är att resonera om vad vi lägger i begreppen. Vi ska inte formulera nya begrepp. Workshops, inspirationsföreläsningar, seminarier och stormöten är arenor för att utveckla gemensam förståelse. Kommande samtal kring samarbetsformer, bemötande, profilering kommer naturligt också att innefatta diskussioner kring behovet av eventuella justeringar av den organisationsstruktur som nu är lagd.

Högskolan i Borås attraktionskraft är fortsatt mycket stark. Antalet sökande till vårt lärosäte ökar samtidigt som antalet sökande totalt sett till universitet och högskolor minskar. Mycket positivt för vårt lärosäte är också att antalet förstahandssökande är fortsatt högt. Det innebär motståndskraft i en situation med färre potentiella studenter som lämnar gymnasieskolan. Vi kommer att klara av att nå våra takbelopp - vi har till och med förutsättningar att åta oss ett större utbildningsuppdrag. Omfattningen på vår forskning fortsätter att öka. Faktum är att vi fördubblat forskningsvolymen på en sjuårsperiod, dels som en följd av ökat fast forskningsanslag, dels som följd av ökad extern forskningsfinansiering. Till dessa framgångar ska vi lägga att vi fick full poäng i den uppföljning av vårt samverkansarbete som Vinnova genomfört under året. Framgångarna är allas verk.

Vi fortsätter att utveckla den hållbara högskolan. Under året publicerades rapporten University of Borås as a Sustainable University som huvudsakligen är en beskrivning av idealet den hållbara högskolan. Vi har genomfört en rad aktiviteter i syfte att stärka fokus på hållbarhet i utbildning, forskning, samverkan och administration. Bred rekrytering och brett deltagande, internationalisering och jämställdhet är egenskaper för den hållbara högskolan. Vårt värdegrundsarbete är också naturligtvis en viktig del i att skapa den hållbara högskolan. Min förhoppning är att vi tar ytterligare steg under 2016 och att regeringen tydligare uppmärksammar vårt och andras strävanden.

Vi lägger nu 2015 bakom oss och ser fram emot ett 2016 där verkliga åtgärder mot klimathotet vidtas i Parisavtalets anda, där antalet demokratier i världen återigen ökar och ett år utan tragedier. Vi har som högskola en viktig uppgift i att utveckla och sprida kunskaper och bidra till en gynnsam samhällsutveckling. Jag vill med dessa ord tacka alla för värdefulla insatser under 2015 och önska er en bra och välförtjänt ledighet.

God Jul och ett Gott Nytt År!

2015-12-17

Rapport om forskning från KFi-dagen 2015

I år har jag skrivit närmare 60 bloggar och den här blir något annorlunda. Jag testar helt enkelt ett nytt grepp. Här följer en rapportering från Kommunforskning i Västsveriges årliga konferens där resultat från pågående och avslutade forskning inom demokrati och effektivitet redovisas av forskare i organisationen Kommunforskning i Västsverige (KFi) och av dem närstående forskare. Text av undertecknad och Viveka Nilsson.

 

Årets KFi-dag genomfördes i år den 4 december med full storm och regn på tvären utanför konferenslokalen i Göteborg. De cirka 100 deltagarna bjöds på en rad intressanta föreläsningar. Efter en välkomsthälsning från KFi:s styrelseordförande följde inledningsvis en kort betraktelse kring den kommande forskningspropositionen. Propositionen är en möjlighet att satsa medel på forskning om hur vi ska hantera de gigantiska utmaningar vi står inför med klimathot, brist på social integration och brist på stabila finansiella system. En utmaning, där forskning behövs, är att bygga välfärdssamhället utifrån de premisser som gäller idag. Det handlar om effektivitet och demokrati, organisering, styrning och ledning samt innovation och ansvar. En problematik idag är det hårda finansiella tryck som råder och därmed risken för att inga nya pengar kan tillföras i forskningspropositionen. En viktig utgångspunkt för regeringen måste därför vara att betrakta forskning och utbildning som en investering, inte som en kostnad.

 

Ett område som har varit försummat i statliga satsningar är anmärkningsvärt nog just studier av den offentliga sektorns organisering, styrning och ledning. Organisationer som KFi spelar en stor roll för fokus på den kommunala och regionala nivån. KFi arbetar idag inom fyra forskningsprogram; redovisning, styrning, organisering samt hälso- och sjukvård. Det är viktigt att bli vid sin läst, men de senaste rapporterna publicerade av organisationen är ett bevis på en viktig breddning av verksamheten. Forskning pågår nu också inom hållbar utveckling, sociala investeringar, jämlik folkhälsa och storstädernas utmaningar.

 

Den första föreläsningen efter introduktionen hölls av Rolf Solli och handlade om styrmodeller med fokus på New Public Administration. Rolf påpekade att forskningen inom området inledningsvis varit stödjande, därefter ironiserande och över tid alltmer kritisk till följd av observerade svårigheter för beslutsfattare och ledningar att enligt marknadens principer beställa verksamhet. Vidare har en överetablering av styrmodeller skett. Omfattningen på styrningen fortsätter att öka och det gäller nu att sätta gränser för förekomsten av styrmodeller. KFi:s årliga enkät till de kommunala ekonomicheferna i hela landet fångar vilka styrmodeller som tillämpas och är ett viktigt underlag för den fortsatta forskningen.

Efter detta inspel handlade det om äldreomsorgens utveckling. Ett budskap från Viveka Nilsson, som genomför en studie av äldreomsorgens villkor och förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar, var vikten av balans mellan kontinuitet och förändring i utvecklingen av äldreomsorgsverksamheten. Det finns inom verksamheten en god framförhållning och en planering som är förutseende inför de stora utmaningar som väntar framöver med en allt äldre befolkning och en svår personalförsörjningssituation.

Den tredje föreläsningen hölls av Gustaf Kastberg. Den behandlade fenomenet sociala investeringar. En social investering handlar om att ta kostnader idag för minskade kostnader i framtiden. Arbetet med sociala investeringar går trögt, mycket beroende på att det är svårt att definiera vad en social investering egentligen är, att målgruppen är otydlig samt att det är problematiskt att mäta resultatet av investeringen. Svårigheter handlar också om spänningar mellan vardag och projekt, förekomsten av olika mål och skillnader i riskbenägenhet hos aktörerna. Det är inte så enkelt som att bara investera!

Anna Cregård och Nomie Eriksson förläste därefter om kollegialt ledarskap inom hälso- och sjukvården och belyste fördelar och nackdelar med kollegialitet. Betydelsen av kunskap om verksamhet ställs mot erfarenhet av management. En konsekvens av att läkare får administrativt ansvar och blir chefer är att förtroendet för läkarnas verksamhetskompetens minskar och de riskerar enligt föreläsarna att bli perifera i medicinska sammanhang. Om läkaren är chef, riskerar denne därmed att hamna utanför kärnverksamheten och avlövas successivt verksamhetskompetens, vilket gör det svårt att komma tillbaka efter ett antal år som chef.

Anders Ivarsson från Södertörns högskola talade därefter om administrationssamhället. Förekomsten av administration har ökat då många administratörstjänster har försvunnit, vilket inneburit en slags amatörisering av administrationen. Vi har blivit vardagsadministratörer. Ett antal förklaringar redovisades till den ökade omfattningen av administration; ekonomisering kräver ökad kontroll, mål- och resultatstyrning driver fram behov av redovisning och granskning och fler organisationer ger upphov till ökade transaktionskostnader. En konsekvens av administrationssamhället är att det uppstår en avprofessionalisering och att vi gör fel saker. En uppmaning från föreläsaren var att återanställa administratörer.

Första passet efter lunch handlade om kommunala bolag. Oscar Swärd belyste de konkurrerande krav som ställs på kommunala bolag och redovisade de vanligt förekommande argument som finns mot styrelsekonstruktionen i dessa; kompetensen i sakfrågan brister hos de förtroendevalda, partipolitik bedrivs istället för att se till bolagets bästa och politikerna har begränsade nätverk. Argumenten avfärdas tydligt och med bestämdhet. Politiker har visst rätt kompetens med sin kunskap om den kommunala branschen. De bedriver inte partipolitik, utan agerar snarare som ägare som drivs av enighet och inte konflikt. De har dessutom rika nätverk och tillgång till viktiga beslutsforum.  Föreläsaren avslutade med att ställa frågan varför inte politiker skulle kunna styra bolag, när de kan styra allt annat, till exempel kommuner, regioner och stater

Följande föreläsning behandlade förekomsten av överdoserad styrning och varför denna uppkommer. Sven Siverbo konstaterade att det ökade tryck på styrning som finns i kommunerna hänger samman med en stark tilltro till styrning som medel för kontroll och utveckling samt en hög komplexitet i verksamheten som måste hanteras. Nya saker läggs till men inte lika mycket dras ifrån. När mer styrning tillförs kan det leda till fullständighet, men likaväl till ökade krav och belastning på chefer och medarbetare och/eller inkonsistens i styrningen eftersom olika ideologier och logiker blandas. Ett motmedel mot överdosering och överbelastning är erfarna chefer som klarar att sovra.

Efter föreläsningen om styrning var det dags för tillkännagivandet av årets vinnare av bästa västsvenska kommunala årsredovisning. Årets vinnare är Göteborgs stad och motiveringen till varför går att läsa i juryns utlåtande som publicerades i min förra blogg. I juryutlåtandet står bland annat att årsredovisningen sammanfattar en mycket omfattande verksamhet på ett tilltalande sätt samt att årsredovisningens struktur är klar och tydlig och har varit en förebild för många andra kommuner.

Avslutningsvis behandlades demokrati med nestorn Sören Holmberg i talarstolen. Ett historiskt perspektiv på demokrati gavs med start i de gamla grekerna via den representativa demokratin vars idé föddes på 1700-talet, partiväsendet i början av 1800-talet till dagens uppfattning om kvaliteter i en demokrati och förekomsten av demokrati. Bedömningen är att demokratin nu försvagas i fler länder än där den stärks. Ett annat resultat i medborgarundersökningar är att det inte längre är så viktigt att bo i en demokrati. Till detta kommer att utan undantag sjunker valdeltagandet! Den rika nordvästra delen av Europa har drabbats av främlingsfientliga partier vars stöd ökar. Utmaningarna är många och svåra och det är mer angelägenhet än någonsin att studera utvecklingstendenser, finna förklaringar till varför försvagningar sker och ständigt hävda det demokratiska idealet och dess värden.

2015-12-11

Bästa kommunala årsredovisning 2014

Kommunforskning i Västsverige (KFi) genomför varje år en tävling om bästa kommunala årsredovisning i Västsverige. Vinnaren av tävlingen presenteras i samband med den så kallade KFi-dagen där ett stort antal medlemskommuner deltar för att ta del av resultat från pågående och avslutad forskning om demokrati och effektivitet i offentlig sektor. Den jury som bedömer årsredovisningarna författar varje år ett utlåtande som beskriver den övergripande trenden med styrkor och svagheter i utvecklingen av informationsgivningen. Juryn ger dessutom kommentarer hedersomnämnanden och särskilt då om den vinnande årsredovisningen. Jag har förmånen att vara ordförande i juryn och därmed också ansvarig för det utlåtande som tas fram. Juryn består i övrigt av Clas Collin, Pierre Donatella, Hans Gavin och Viveka Nilsson. Fortsättningsvis i denna blogg följer juryns utlåtande.

                                                                     

Årsredovisningen är ett mycket viktigt instrument för styrning. Den beskriver och analyserar vad som har varit. Den förklarar utvecklingen under en passerad tidsperiod och orsakerna till det tillstånd som råder. Informationen i årsredovisningen möjliggör en ökad förståelse för den redovisningsskyldiges villkor och förmåga att bedriva verksamhet med hög kvalitet och effektivitet. Årsredovisningen är det dokument som blickar tillbaka och som ger möjligheter att lära av erfarenhet.

 

Kommunal redovisning och kommunal årsredovisning har varit ett av kärnområdena inom Kommunforskning i Västsverige ända sedan starten 1989. Fokus har varit på innebörden och tolkningen av god redovisningssed och utvecklingen av modeller och metoder för finansiell analys och bedömning. Systematiska genomgångar av årsredovisningar och kartläggning av praxis har också varit en naturlig del. Tävlingen om bästa kommunala årsredovisning har varit en del i arbetet med att följa praxis och samtidigt uppmärksamma enligt juryn extraordinära prestationer. De första åren kunde juryn konstatera dels stora informationsbrister i många årsredovisningar, dels en rad betydande förbättringar och nya spännande grepp för att på ett informativt sätt och i enlighet med god redovisningssed redovisa den kommunala ekonomin och verksamheten. Juryn har också kunnat konstatera att några årsredovisningar, återkommande vinnare, har blivit stilbildande. Kanske har tävlingen om bästa kommunala årsredovisning och att uppmärksamma goda exempel bidragit till att förbättra praxis.

 

De kommunala årsredovisningarna har idag en god kvalitet. De är tillgängliga redovisningar och de svarar upp mot kravet på god redovisningssed. Det finns undantag som bekräftar regeln och frågan infinner sig varför beslutsfattare accepterar en sådan undermålig redovisning som fortfarande förekommer. Ett annat trist konstaterande är att inte mycket nytt händer i strävandena efter att presentera verksamheten på ett tillgängligt och intresseväckande sätt. Allting kan naturligtvis alltid göras bättre, men just nu tycks det inte finnas utrymme för några innovationer. Det vill säga idéer som blir verklighet, vad gäller den kommunala årsredovisningens innehåll och struktur. Ekonomikontorens fokus förefaller under knapphetens kalla stjärna vara på annat.

 

Men bristen på innovationer och en jämn och god kvalitet kan tolkas som något positivt. Årsredovisningen har funnit sin form och funktion och allt är frid och fröjd. Juryn är dock inte övertygad om riktigheten i denna tolkning och menar att det finns utrymme för förbättringar. Det finns ett egenvärde i förändring. Det skapar möjligheter för tidigare läsare att fånga nya dimensioner i informationsgivningen och det öppnar för nya läsare av årsredovisningen. Juryn ser alltså ett problem i att så få nya grepp tas.

 

Årets bedömning av årsredovisningarna visar att tidigare vinnare fortsatt håller hög kvalitet. Särskilt gäller detta för Tanums kommun som på ett imponerande sätt år efter år ställer samman en mycket informativ årsredovisning. En stor eloge till ansvariga i Tanums kommun

 

Juryn vill också särskilt framhålla Bengtsfors kommun. Det är en mindre kommun med tuffa förutsättningar med en kraftig minskning av befolkningen under en längre period. Årsredovisningen är tillgänglig och beskriver på ett intresseväckande sätt kommunens utveckling och tillstånd. I fokus i årsredovisningen är samhällsutvecklingen i brett perspektiv och de utmaningar, möjligheter och krav som den ställer på kommunen. Hedersomnämnanden ges också till Halmstads kommun och Kungälvs kommun för årsredovisningar av hög kvalitet. I Halmstad vill vi återigen uppmärksamma verksamhetsredovisningen och presentationen av målområde, konkretiserade mål och om målen nås. I Kungälvs kommuns årsredovisning vill juryn särskilt lyfta fram delen som går under benämningen "Vi gör skillnad". Här beskrivs ett flertal större satsningar och projekt där kommunens insatser och delaktighet varit av stor betydelse. Det är viktiga beskrivningar som visar på vilket sätt politiken, medarbetares engagemang och samspel med andra samhällsaktörer kan innebära viktig förändring.

 

Årets vinnare är en tidigare vinnare. Årsredovisningen förtjänar många fler läsare än den sannolikt har. Årsredovisningen sammanfattar en mycket omfattande verksamhet på ett tilltalande sätt. Årsredovisningens struktur är klar och tydlig och har varit en förebild för andra kommuner. Omvärldsanalysen där staden sätts in i ett globalt och regionalt sammanhang är av hög kvalitet. Analysen avslutas med ett viktigt resonemang kring den globala klimatutmaningen och även här med kopplingar till stadens satsningar och utmaningar. En systematisk genomgång av prioriterade mål och uppdrag ger en god bild av viktiga frågor för staden och hur väl uppsatta mål uppnåtts. I verksamhetsredovisningen vill juryn särskilt framhålla de tematiska beskrivningarna under rubrikerna "Klimat och miljö", "Mänskliga rättigheter", Jämställdhet", "Folkhälsa" och "Barn". Beskrivningarna visar mångfalden av stadens aktiviteter i syfte att utveckla den hållbara staden i en bred bemärkelse. Beskrivningarna visar också omfattningen och svårighetsgraden på de utmaningar som måste bemästras. Vinnare är Göteborgs stad.

 

 

 

 

2015-12-07

En dag i hållbarhetens och samverkans tecken

Vilken dag på jobbet det blev den 3 december. Jag inledde med att hälsa välkommen till forskningskonferensen "Research on Sustanability. The First UB (University of Borås) conference. I samband med inledningen hade jag tillfälle att på högskolans vägnar gratulera Sunil Kumar Ramamoorthy som nyligen blev svensk mästare i att presentera forskning. Sunil som forskar inom området polymerteknik vann Sverigefinalen i Vetenskap & Allmänhets tävling Forskar Grand Prix. En mycket bra prestation och vi är mycket stolta.

 

Konferensen och workshopen där forskare från olika discipliner inom högskolan presenterade resultat från avslutad och pågående forskning blev en stor framgång. Omfattningen på vår forskning inom fältet hållbarhet är stor och höga ambitioner finns att utveckla och genomföra tvärvetenskapliga program och projekt. Vi kan nog med rätta säga att vi är ett lärosäte vars forskning präglas av studier av hållbarhet. Denna inriktning kommer fortsatt att prioriteras och förstärkas. Det är redan nu bestämt att vi genomför Research on Sustanability, The second UB-conference den 1 december 2016. Så notera dagen.

 

Efter forskningskonferensen följde en bokrelease. Tobias Richards och Mohammad Taherzadeh professorer inom området resursåtervinning, presenterade boken Resource Recovery to Approch Zero Municipal Waste. Boken är en antologi med Tobias och Mohammad som redaktörer. Den innehåller en mängd olika perspektiv på utmaningen att uppnå ett läge där allt avfall tas tillvara och betraktas som resurser. Boken visar på den teknikutveckling som skett och som måste fortsätta att bedrivas. Men den är till mindre nytta om vårt beteende som producenter och konsumenter inte är hållbart vilket också ingående är belyst i boken. Det är en viktig bok som förhoppningsvis får en god spridning inom forskarsamhället och i vår omvärld.

 

Dagen avslutades direkt efter bokreleasen med invigning av Science Park Borås. Vår styrelseordförande Roland Andersson hälsade välkommen, därefter presenterade Erik Bresky syftet med och inriktningen på Science Park Borås. Fokus på mindre och medelstora företag, verksamhetsutveckling i offentlig sektor, cirkulär ekonomi och Re som i Reuse, Recovery och Redesign är egenskaper för vår science park. En styrgrupp är bildad med företrädare för näringsliv, regionen, kommuner och högskolan. John Rune Nielsen affärsutvecklingsdirektör på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är ordförande och Borås kommunchef Svante Stomberg är vice. Mina förhoppningar på vad vi tillsammans ska åstadkomma inom Science Park Borås är höga. Jag är övertygad om att verksamheten och samverkan på alla sätt och vis kommer att gynna högskolans utbildning och forskning.

2015-12-02

Den stora utmaningen

I morgon den tredje december genomför vi på Högskolan i Borås en intern forskningskonferens och workshop under benämningen Research on Sustainability - The First UB Conference. Syftet med konferensen är att lärare och forskare från olika discipliner och utgångspunkter ska mötas och få möjlighet att på traditionellt vetenskapligt sätt behandla och diskutera varandras arbeten. Vi har på högskolan många aktiviteter kring hur vi utvecklar den hållbara högskolan, men vi har aldrig tidigare haft en aktivitet där resultatet av vår egen forskning behandlas och problematiseras gemensamt. Konferensen är den första i något som förhoppningsvis kommer igen och som på sikt också kan byggas ut med inbjudningar till och medverkande av lärare och forskare från andra lärosäten. Programmet för konferensen visar det breda perspektiv som vi anlägger på hållbarhet. Presentationer och rapporter innefattar alla dimensioner av hållbarhet och det finns goda förutsättningar för viktigt lärande och kunskapsutbyte.

 

Vår forskningskonferens genomförs samtidigt som FN:s klimatkonferens COP (Conference of Parties) 21 genomförs i Paris. COP 21 syftar som bekant till att kunna teckna avtal om minskning av utsläppen av växthusgaser och därigenom begränsa den globala uppvärmingen till två grader. Alla nationer måste förbinda sig att bidra för att kunna möte den globala och mycket oroande klimatutmaningen. Vi har rätt att ha höga förväntningar på att politiken och statscheferna nu kan komma överens om substantiella åtaganden som driver utvecklingen åt rätt håll.

 

Vi på Högskolan i Borås försöker på olika sätt att bidra med vårt arbete att vara den hållbara högskolan. Ett led i detta är en deklaration som jag undertecknat tillsammans med företrädare för länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner och lärosäten i regionen och Västsvenska handelskammaren om ett fossiloberoende Västra Götaland år 2030. Vi behöver öka tempot i arbetet, sätta oss ned och bestämma på vilket sätt som olika aktörer kan bidra. Jag ser mycket positivt på den gemensamma deklaration, men vi måste nu se till målet nås genom beslut och handling. Högskolan i Borås kommer att vara aktiva i den fortsatta processen.

 

Här kan du läsa mer om deklarationen:

http://www.fossiloberoendevg.se/for-ett-fossiloberoende-vastra-gotaland/