2015-06-11

Hållbar välfärd - kvalitet och finansiering

Behoven av en utbyggnad och förstärkning av skola, vård och omsorg är mycket stora. Det förs en intensiv debatt i landet om hur vi ska komma tillrätta med bristande kvalitet på den svenska skolan. Åsikterna är många och divergerande men de har det gemensamt att insatser av olika slag kostar pengar. Besluten och åtgärderna, vilka de nu är, fordrar ekonomiska resurser. Antalet äldre och äldre/äldre ökar kraftigt och med det behovet av stora resurser för att upprätthålla en hög kvalitet. Utredningar har visat på stora behov av intäktsförstärkningar för att kunna finansiera utbyggnaden och upprätthålla hög kvalitet samtidigt som det kommer att råda betydande personalbrist. Så om finansieringen ordnas så kanske inte det har någon betydelse, det finns inte tillräckligt med personal för att utföra de tjänster och de arbeten som krävs. Men i vilket fall som helst måste finansieringsfrågorna diskuteras och vilka intäktskällor som finns och som kan skapas klargöras.

 

Det finns också övergripande hot mot en hållbar välfärd. 2000-talet har präglats av individualisering. Den egna enskilda individen ska förverkliga sina ideal och drömmar och det finns inga gränser för vad som kan uppnås. Nina Björk för i boken "Lyckliga i alla sina dagar" ett intressant resonemang om utopier (Björk 2012). Hon menar att medan det i ett individperspektiv är högst relevant och accepterat att motivera egna planer och satsningar med att "The sky is the limit" är det flummigt, inte accepterat och orealistiskt att tala om utopier i det kollektiva perspektivet. Den enskilde kan nå hur långt som helst men att skapa ett rättvist samhälle är en omöjlighet, en utopi.

 

Vi påminner oss i sammanhanget viktiga och optimistiska samhällsvetenskapliga texter från bland annat nobelpristagaren Elinor Ostrom (se till exempel Ostrom 1990) om hur samarbete, förtroende och ansvar ligger till grund för en samhällsmodell som vare sig baseras på marknad eller hierarki. Resursfördelning och hantering av gemensamma tillgångar hanteras genom informella överenskommelser baserade på förtroende och samarbete. På det sättet hanteras utmaningar och skapas utvecklingskraft.

 

En annan kritisk betraktelse av samhällsutvecklingen är ekonomhistorikern Fergusons texter och bidrag till debatten (Ferguson 2013). Han menar att generationskontraktet är brutet. Vår generation är inte beredd till försakelser för att kommande generationer ska få tillgång till det välstånd som vi har, vilket sannolikt samtidigt innebär att kommande generationer inte är beredda att sörja för de som kommer efter, de kanske inte heller är beredda att ta hand om oss ordentligt som ställt till det. Ett ytterligare betraktelsesätt som beskriver och problematiserar individualiseringen är Robert Putnams i boken "Bowling Alone" (Putnam 2000). Amerikanerna gör allt mindre tillsammans och bilden för detta fenomen är att man numera går ensam till bowlinglokalen och ensam spelar några serier.

 

Regeringen har aviserat att tillsätta en utredning i syfte att ersätta styrmodellen New Public Management (NPM). Det är en märklig idé eftersom NPM inte är en sammanhållen styrmodell utan består av en rad olika delar som dessutom i vissa avseenden är konkurrerande. Till exempel betraktas ofta såväl resultatstyrning som processtyrning vara delar av NPM, vilket är anmärkningsvärt eftersom styrmodellerna är varandras principiella motsatser. Resultatstyrning handlar om vad som uppnås och processtyrning om hur verksamheten bedrivs. Istället för att fokusera på en styrmodell som uppfattas vara boven i dramat för en väl fungerande offentligt finansierad verksamhet borde ett helhetsgrepp tas kring framtida välfärdsmodeller och hur välfärden ska organiseras. Frågor som bör ställas är vilken den ideala modellen för svensk samhällsorganisation är, vad som är genomförbart utifrån utvecklingslinjer och etablerade traditioner och modeller samt vilka modeller som är möjliga i kombinationen ideal och förutsättningar. Rubriken skulle kunna vara " Ett hållbart samhälle med hållbar tillväxt".

 

Texten är hämtad ur en nypublicerad rapport. Brorström m fl Hållbar kommun", Kommunforskning i Västsverige, rapport 133, sid. 39-41

Inga kommentarer: