2015-06-26

Hållbar kommunstruktur

1974 slutfördes den senaste stora kommunsammanslagningen. Drygt 800 kommuner blev då 278. Därefter har ett antal kommuner brutits upp och en uppsättning nya eller oftast nygamla kommuner har tillkommit. Förklaringen till detta har varit att strukturen visat sig vara olämplig ur såväl ett medborgarperspektiv som ett administrativt perspektiv. I de flesta fall har det handlat om att en av de sammanslagna delarna återigen har blivit en självständig kommun.
Idag är antalet kommuner 290. I samband med kommunsammanslagningen 1974 försvann många lokalsamhällen med en tydlig identitet som självständiga kommuner och såren efter avvecklingar av kommuner har på många håll ännu inte läkt. Studier av kommunal utveckling visar att många håller fast vid den gamla strukturen och har den egna kommunen som ett ideal. Fortfarande - 40 år senare - har man svårt att acceptera den beslutade och genomförda förändringen. Den omständigheten väcker frågan huruvida dagens administrativa struktur skulle försvaras utifrån ett medborgarperspektiv.  Kanske är det så att matchen om lokalsamhällena som egna självständiga kommuner stod på 1970-talet och idag skulle få bry sig om sammanläggningar av det som inte uppfattas som lokala enheter utan administrativa konstruktioner utan historik och identitet.

Ett fåtal av landets 290 kommuner har under de senaste åren vuxit kontinuerligt och stadigt befolkningsmässigt. Dessa kommuner som har en stabil tillväxt och ett ökat skatteunderlag är nästan utan undantag belägna i storstadsregioner. Ett stort antal kommuner minskar över tid successivt befolkningsmässigt, vilket innebär att ett färre antal invånare och skattebetalare ska finansiera den kommunala verksamheten. Efterfrågan på verksamhet kan dessutom vara omvänt korrelerad med tillgången till ekonomiska resurser. I den krympande kommunen blir andelen äldre allt större och behoven av omsorg ökar samtidigt som de egna resurserna för att finansiera verksamheten minskar.

Ett sätt att hantera situationen är att slå samman kommuner och skapa större och mer motståndskraftiga och mindre sårbara enheter. Det behövs kommuner med utvecklingskraft där inte allt fokus måste vara på att försvara ställningarna och bedriva en hårt pressad verksamhet utifrån kravet och ambitionen att ha en ekonomi i balans. En sådan förändring utmanar medborgarperspektivet och den starka identifikation som många kan känna för sin kommun och för sin bygd. En sådan förändring utmanar uppenbarligen också politiken och politikerna. Initiativen måste tas både från riksdag och regering och från enskilda kommuner. Det har under lång tid varit tyst i frågan men nu förefaller saker och ting hända. Vi menar att det är synnerligen angeläget att förändring sker och att alla kommuner ges förutsättningar att bedriva och utveckla verksamheten med upprätthållande av en god ekonomisk hushållning.


Texten är hämtad ur en nypublicerad rapport, Brorström m.fl. för "Hållbar kommun", Kommunforskning i Västsverige, rapport 133 sid. 41-42. 

Inga kommentarer: