2015-02-17

New Public Management - dags att gå vidare

Styrmodellen New Public Management har fått utstå stark kritik under de senaste åren. Kritik som till och med har inneburit tydliga politiska avståndstaganden från modellen och utredningar med löfte om att ersätta New Public Management med något nytt och bättre. Syftet med en viss typ av styrfilosofi eller styrmodell är alltid att bidra till att uppnå en så effektiv och kvalitativ verksamhet som möjligt. En styrmodell har inget egenvärde utan ska bidra till att visioner och mål som är utstakade, formulerade och beslutade kan förverkligas. Utformningen av styrmodeller är ett ständigt sökande efter en modell som är ändamålsenlig utifrån de intentioner som finns och de förutsättningar som råder. I ett sådant perspektiv blir den svepande kritiken mot New Public Management och föreställningen om att New Public Management kan bytas ut i sin helhet mot något annat problematisk. Delar i det som anses vara New Public Management är i en viss utvecklingsfas eller styrsituation ändamålsenligt medan annat kanske inte är det.

 

Förklaringen till den starka och svepande kritiken mot New Public Management är dels bristen på precision i innebörden av styrfilosofin, dels historielöshet avseende hur det började och varför. En läsning av beskrivningar och kritik av New Public Management visar på följande innebörder. Fler punkter kan säkert tillföras och variationerna på indelning och gruppering är oändliga.

 

    Marknadisering. Offentlig verksamhet ska konkurrensutsättas, marknadsmekanismer ska avgöra valet av utförare.

    Decentralisering. Ansvaret för verksamheten ska föras ut i organsationen. Beslut ska fattas så långt ned som möjligt i organisationen.

    Målstyrning. Klara mål ska formuleras och uppföljning ska visa på grad av måluppfyllelse

    Ekonomisering. Ekonomi är i fokus och överordnat verksamhetens kvalitet och kvaliteten på och utvecklingen av demokratiska processer.

    Individualisering. Individens förverkligande av egna ideal och mål står över kollektivet och viljan att åstadkomma något tillsammans. Generationskontraktet har brutits. Inget ansvar tas för kommande generationers välbefinnande.

    Avprofessionalisering. Den politiska och administrativa styrningen tränger ut i verksamheterna och minskar professionernas inflytande.

 

Varje enskild punkt ovan går att kommentera och utveckla utifrån historiska utgångspunkter, vilka tillämpningarna är och vilka effekter som uppkommit. Jag avstår från det här. Min poäng är att redovisningen ovan visar att en svepande kritik mot NPM inte är rimlig om NPM är alla dessa olika delar som redovisas. Det finns till exempel ingen logik i att en omfattande och långtgående decentralisering skulle innebära avprofessionalisering. Det finns heller ingen logik i att ekonomiseringen tränger undan politiken samtidigt som det politiska inflytandet ökar och tränger undan professionerna och deras inflytande över verksamheten.

 

Det är också så att vissa företeelser hänger samman med övergripande samhällstrender och sambandet mellan orsak och verkan inte är möjligt att reda ut. Är decentralisering och konkurrensutsättning av verksamheten en konsekvens av ekonomisering eller är det tvärtom? I ett historiskt perspektiv kan konstateras att det skedde en kraftig ekonomisering av offentlig verksamhet under och efter 1970-talets oljekriser i och med att rambudgeterna infördes och ersatte en budgetmodell där utgångspunkten var behoven. En modell som, vilket många studier visat, på många håll innebar en kraftig och snabb expansion av inte minst den kommunala verksamheten. En rimlig fråga är vilket alternativet till rambudgetering, det vill säga enligt ovanstående terminologi ekonomisering, var för att skapa balans mellan nya ekonomiska förutsättningar och stora planerade utökningar och satsningar på offentligt finansierad verksamhet.

 

Mitt budskap. Släpp den svepande kritiken av NPM och sluta tala om NPM som en enhetlig styrform. Rikta kritik och insatser mot de tillämpningar som inte är funktionella, till exempel en mycket omfattande mätning och utvärdering som tar energi ifrån genomförande och utveckling av verksamhet. Utveckla och tillämpa styrmodeller som förenar att en offentlig verksamhet av hög kvalitet bedrivs, som är demokratiskt välförankrad samtidigt som en god ekonomisk hushållning upprätthålls.  

Inga kommentarer: