2015-01-22

Utbildnings- och forskningspolitik - från möte med ministern för högre utbildning och forskning

Den årligen återkommande rektorskonferensen i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) och Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) regi på Steningevik genomfördes tidigare under veckan. Traditionsenligt medverkade under konferensens första pass ministern för högre utbildning och forskning och gav sin bild av situationen och angelägna frågor inom högre utbildning och forskning. Helene Hellmark Knutsson besvarade också i sin föredragning ett antal frågor som ställts från rektorerna och SUHF inför mötet. Det blev ett informativt möte med en minister som visade stor öppenhet och vilja att lyssna på företrädare för sektorn och våra uppfattningar om förändringar och önskvärda tillstånd.

 

Det är en speciell situation som råder där regeringen nu genomför den budget som riksdagen antog och som är allianspartiernas budget. För högre utbildning och forskning finns skillnader mellan regeringens budgetproposition och riksdagens beslut, bland annat färre fria platser i den ökade tilldelningen och höjningen av takbeloppen, utebliven förstärkning av humaniora och samhällsvetenskap och ingen planerad höjning av fakultetsanslagen 2016. Ministern framförde att vissa förändringar kan komma att ske i vårpropositionen, men sannolikt är det först i budgetpropositionen för 2016 som eventuella större förändringar kan ske. I sin beskrivning av läget framförde Helene Hellmark Knutsson att det är viktigt att möta den stora efterfrågan som finns på högre utbildning. Hon bekräftade bedömningen att utbildningsanslagen successivt urholkats och hon framförde att lärarutbildningen måste vara av mycket hög kvalitet och attraktiv för studenter. Ministern framförde också betydelsen av forskningsanknytning av utbildningen och att unga människor i sin utbildning får kontakt med forskning och forskare. Vilket utrymme som finns och kommer att finnas för större reformer och satsningar är som bekant ytterst oklart, men det finns goda argument från utbildningsdepartementet för förstärkning av vår sektor.

 

Ministern berömde den tidigare regeringen för den stora satsning som skett på forskning i de senaste forskningspropositionerna. Ett arbete startar nu med den kommande forskningspropositionen som kommer att avse 2017-2020 med utblickar ytterligare några år framåt i tiden. Det har talats om ökad långsiktighet och ett 10-års perspektiv och detta nämndes också av ministern. Tre saker framfördes särskilt i föredragningen rörande forskning; en satsning på jämställdhet, en satsning på unga forskare och ökade fakultets- och basanslag. Jag delar uppfattningen om vikten av de tänkta prioriteringarna och utgår ifrån att utökade fakultets- och basanslag innefattar stora höjningar av basanslagen till högskolorna, så att vi ges rimliga förutsättningar att utveckla starka profilområden och forskningsanknyta utbildningen.

 

I föredragningen och diskussionen behandlades också internationalisering, resursfördelning och utvärdering. Ministern underströk betydelsen av internationell samverkan och omfattande in- och utflöde av studenter. Avgiftsreformen är och har varit problematisk men en återgång till hur det var tidigare är inte, menade Hellmark Knutsson, tänkbar. Vi önskar från sektorn ett samlat anslag till utbildning och forskning. Vi vill själva kunna disponera anslaget utifrån ett helhetsperspektiv på utbildning och forskning och därigenom utveckla kvaliteten. Några utfästelser om en förändring på den punkten gavs inte. Vi framförde till ministern vår gemensamma oro över att det blir för mycket utvärdering och att det faktiskt kan motverka kvalitetsutveckling. Bekymret handlar framför allt om Vetenskapsrådets förslag till utvärderingen av forskningen. Vi fick veta att förslaget kommer att gå ut på remiss, det var samtidigt tydligt att departementet är kunnigt om att kritik kommer att riktas mot förslaget. Fortsättning följer.

 

Ett sammanfattande intryck är att det finns en uttalad vilja att lyssna och ta del av de uppfattningar och bedömningar som sektorn gör, vilket uppfattas mycket positivt. Det är också tydligt att utrymmet för reformer är begränsat och att vi inte ska förvänta oss några större tillskott i vårbudgeten. Omvärldsförutsättningar och statsfinansernas utveckling kommer, vilket egentligen är alldeles självklart, att avgöra vilka resurser som finns tillgängliga för 2016 och i den kommande forskningspropositionen.

Inga kommentarer: