2015-01-28

Ny bok i Waste Management

Jag har läst en bra bok. Den är editerad av Karin M Ekström professor i marknadsföring vid högskolan. Boken har titeln "Waste Management and Sustainable Consumption" och är resultatet av en workshop som hölls vid högskolan hösten 2013. En rad ledande forskare från olika vetenskapliga discipliner medverkar. Det som förenar är att teorier och genomförda studier är applicerade på innebörden av och utmaningen att åstadkomma en hållbar utveckling och ett hållbart samhälle, med fokusering på hur avfall uppfattas, minimeras och hanteras.

 

En effektiv avfallshantering innefattar ett omhändertagande av avfallet som utgår från att det betraktas som en resurs. Det kan användas till framställning av nya produkter eller till produktion av energi och därigenom reduceras den mängd avfall som placeras på soptipparna kraftigt. Det finns länder som kommit mycket långt i utveckling av avfallssystem som innebär att soptippar i det närmaste är minnen blott, men det finns andra länder där utmaningarna är mycket stora i övergången från avfallshantering till resurshantering.

 

Men frågan om avfall handlar också om hur avfallet uppkommer och boken inleds också med ett kapitel som behandlar konsumtion i förhållande till avfall. Här diskuteras vad som driver konsumtion och vilka drivkrafterna skulle kunna vara för att minska konsumtionen och för att öka återanvändning och återvinning. Det är viktigt att förstå på djupet hur och varför vi konsumerar hävdar forskarna. Förståelse innefattar att sätta in konsumtion och hantering av avfall i sitt samhälleliga och kulturella sammanhang, vilket också relaterar till frågan hur avfall kan förebyggas.

 

En framgångsrik och hållbar hantering av vårt avfall fordrar ett effektivt institutionellt arrangemang. Ett sådant arrangemang består av formella regler och rekommendationer å ena sidan och värderingar och förhållningssätt å andra sidan. Formella institutioner som sätter gränser och informella institutioner som stödjer ett hållbart agerande måste vara i samklang med varandra, det är innebörden av ett effektivt institutionellt arrangemang. Till detta kommer en kontinuerlig metod- och teknikutveckling för att finna de bästa lösningarna för omhändertagande, återanvändning och återvinning.

 

Boken består av en samling synnerligen läsvärda och viktiga bidrag. Den inleds med en beskrivning av utgångspunkter och en översiktlig redovisning av innehållet i bokens olika delar författad av redaktören. Den avslutas med efterord författat av Richard Wilk som inte är en sammanfattning av boken utan sju provokationer, delvis baserade på texter i boken, under rubriken "The waste that matters". Här utmanas våra föreställningar om avfall utifrån perspektivet att avfall är förbindelselänken mellan befolkning, konsumtion och klimatförändring.

 

Hoppas att jag med dessa rader lockat till läsning.

2015-01-22

Utbildnings- och forskningspolitik - från möte med ministern för högre utbildning och forskning

Den årligen återkommande rektorskonferensen i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) och Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) regi på Steningevik genomfördes tidigare under veckan. Traditionsenligt medverkade under konferensens första pass ministern för högre utbildning och forskning och gav sin bild av situationen och angelägna frågor inom högre utbildning och forskning. Helene Hellmark Knutsson besvarade också i sin föredragning ett antal frågor som ställts från rektorerna och SUHF inför mötet. Det blev ett informativt möte med en minister som visade stor öppenhet och vilja att lyssna på företrädare för sektorn och våra uppfattningar om förändringar och önskvärda tillstånd.

 

Det är en speciell situation som råder där regeringen nu genomför den budget som riksdagen antog och som är allianspartiernas budget. För högre utbildning och forskning finns skillnader mellan regeringens budgetproposition och riksdagens beslut, bland annat färre fria platser i den ökade tilldelningen och höjningen av takbeloppen, utebliven förstärkning av humaniora och samhällsvetenskap och ingen planerad höjning av fakultetsanslagen 2016. Ministern framförde att vissa förändringar kan komma att ske i vårpropositionen, men sannolikt är det först i budgetpropositionen för 2016 som eventuella större förändringar kan ske. I sin beskrivning av läget framförde Helene Hellmark Knutsson att det är viktigt att möta den stora efterfrågan som finns på högre utbildning. Hon bekräftade bedömningen att utbildningsanslagen successivt urholkats och hon framförde att lärarutbildningen måste vara av mycket hög kvalitet och attraktiv för studenter. Ministern framförde också betydelsen av forskningsanknytning av utbildningen och att unga människor i sin utbildning får kontakt med forskning och forskare. Vilket utrymme som finns och kommer att finnas för större reformer och satsningar är som bekant ytterst oklart, men det finns goda argument från utbildningsdepartementet för förstärkning av vår sektor.

 

Ministern berömde den tidigare regeringen för den stora satsning som skett på forskning i de senaste forskningspropositionerna. Ett arbete startar nu med den kommande forskningspropositionen som kommer att avse 2017-2020 med utblickar ytterligare några år framåt i tiden. Det har talats om ökad långsiktighet och ett 10-års perspektiv och detta nämndes också av ministern. Tre saker framfördes särskilt i föredragningen rörande forskning; en satsning på jämställdhet, en satsning på unga forskare och ökade fakultets- och basanslag. Jag delar uppfattningen om vikten av de tänkta prioriteringarna och utgår ifrån att utökade fakultets- och basanslag innefattar stora höjningar av basanslagen till högskolorna, så att vi ges rimliga förutsättningar att utveckla starka profilområden och forskningsanknyta utbildningen.

 

I föredragningen och diskussionen behandlades också internationalisering, resursfördelning och utvärdering. Ministern underströk betydelsen av internationell samverkan och omfattande in- och utflöde av studenter. Avgiftsreformen är och har varit problematisk men en återgång till hur det var tidigare är inte, menade Hellmark Knutsson, tänkbar. Vi önskar från sektorn ett samlat anslag till utbildning och forskning. Vi vill själva kunna disponera anslaget utifrån ett helhetsperspektiv på utbildning och forskning och därigenom utveckla kvaliteten. Några utfästelser om en förändring på den punkten gavs inte. Vi framförde till ministern vår gemensamma oro över att det blir för mycket utvärdering och att det faktiskt kan motverka kvalitetsutveckling. Bekymret handlar framför allt om Vetenskapsrådets förslag till utvärderingen av forskningen. Vi fick veta att förslaget kommer att gå ut på remiss, det var samtidigt tydligt att departementet är kunnigt om att kritik kommer att riktas mot förslaget. Fortsättning följer.

 

Ett sammanfattande intryck är att det finns en uttalad vilja att lyssna och ta del av de uppfattningar och bedömningar som sektorn gör, vilket uppfattas mycket positivt. Det är också tydligt att utrymmet för reformer är begränsat och att vi inte ska förvänta oss några större tillskott i vårbudgeten. Omvärldsförutsättningar och statsfinansernas utveckling kommer, vilket egentligen är alldeles självklart, att avgöra vilka resurser som finns tillgängliga för 2016 och i den kommande forskningspropositionen.

2015-01-15

Our international students have arrived

Today, I have welcomed our international students to the city of Borås, and the University of Borås. It is a great honour and encouragement for us that students from all over the world choose to study at our university, and come to our city and our region. We have a hugh responsibility to ensure that their time spent studying here will be fruitful and successful in every respect.

 

Universities and other institutions of higher education are primarily educational in purpose. A colleague of mine often asserts that we are conducting research to find out what we should teach the students, and there is a bit of truth in that. Similarly, we can express the primary purpose of internationalisation; i.e. that internationalisation is primarily about receiving, welcoming and educating students from other countries and cultures, and that we actively work to ensure that our students are able to spend part of their university education in other countries. In this way, we contribute to young people obtaining a wider perspective, making contacts, and developing networks.

 

In a world in great need of understanding of each other's situation, and solidarity over all conceivable boundaries, the venues we arrange via internationalisation are more important than ever. This has a large intrinsic value in and of itself, to meet and get to know each other's conditions, circumstances, and motivating forces.

 

The University of Borås has a strong profile in terms of sustainability and develops its activities based on responding to all the demands that must be imposed for a Sustainable University. The activities at the sustainable university are characterised by a broad approach to sustainability. The interaction between, or rather to unite, the dealing with environmental stresses, developing robust financial systems, and increasing social inclusion and developing democracy is in focus. This is all about the global challenges that affect all of us. With our activities, we want to do our bit for the development of a better society.

 

Last but not least, I greet all our new students from the various parts of the world and give you a warm welcome to our university. I wish you good luck with our studies here and a nice stay.

2015-01-08

Gott förtroende bäddar för ett lyckat kommande år

Det finns två motsatta sätt att uppfatta och möta utmaningar. Det ena är att låta ett önskvärt tillstånd vara utgångspunkt, formulera strategier för utveckling och betrakta förutsättningarna i omgivningen som påverkbara och förhandlingsbara. Det andra är att formulera mål och strategier utifrån acceptans av den rådande ordningen och en syn på förutsättningarna som något som vi mer eller mindre inte kan påverka. Vi driver utvecklingen av Högskolan i Borås utifrån det första synsättet. Vår vision är att bli "Det tredje universitetet i Västsverige". Vi är väl medvetna om de uppfattningar som varit förhärskande om antalet universitet i Sverige men vi tycker att det är viktigt att markera vad vi vill, och i förändrings- och utvecklingsarbete tillföra universitetskvaliteter och därigenom bli en allt starkare högskola. Vår målbild är att vara ett lärosäte med kompletta akademiska miljöer och ha en god balans mellan utbildning och forskning. Vi vill ta oss från dagens 80:20 till 60:40. En självklar förutsättning och inriktning på vår verksamhet är att studentens lärande är i centrum.

 

Utveckling av högskolepedagogik, strategiska satsningar, profilering, prioritering, organisationsutveckling och ändamålsenliga resursfördelningsmodeller är medel för att utveckla verksamheten. Vi har under 2014 fått en rad bekräftelser på att vi har en bra verksamhet. Vi har bra söktryck till våra utbildningar, visar goda resultat av genomförda kvalitetsutvärderingar, har en ökad extern forskningsfinansiering och har ökat antalet publicerade vetenskapliga artiklar. Allt detta visar på god utveckling och en stark position i högskolelandskapet. Nu senast, strax före jul, fick vi resultatet av SOM-institutets studie av allmänhetens förtroende för lärosäten i Västra Götalandsregionen. Studien visar på ett väsentligt ökat förtroende för vårt lärosäte och vi får många uppmuntrande kommentarer från forskarna bakom studien. Ett annat positivt besked är att Borås får räkna av 116 designplatser, en ökning med 50. Förändringen som redovisas i regleringsbrevet, som anlände strax före nyåret, är en bekräftelse på att vi bedriver en omfattande utbildning inom det konstnärliga området. Ett tillägg som för oss närmare vår vision.

 

Under 2015 kommer vi att fortsätta att arbeta med verksamhetsutveckling och tar vårt ansvar för vår utveckling, men vi har under året också förväntningar och förhoppningar på andra. Dessa är att:

 

    Vi i vårbudgeten i april tilldelas ytterligare medel för utveckling av den konstnärliga utbildningen.

    Vårbudgeten innehåller extra medel till de lärosäten som har certifierade miljöledningssystem och som har gått och går i bräschen för en hållbar utveckling.

    En forskningsberedning tillsätts som har en tydlig ambition att skapa rättvisare förutsättningar genom ökade fakultets- och basanslag till de nya universiteten och högskolorna. En miljard behövs i ett första steg.

    Ett avtal tecknas mellan Borås Stad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och högskolan om att gemensamt utveckla verksamheten inom Science Park Borås. Ett avtal som innebär en ytterligare förstärkning av innovationssystemet och Textile Fashion Center som mötesplats.

    En fortsatt strategisk samverkan med Högskolan i Skövde möjliggörs genom stöd från Västra Götalandsregionen och varför inte också från regeringen som särskilt pekat på betydelsen av samverkan lärosäten emellan.

 

Vi har ett gott utgångsläge och en tydlig strategi. Med stöd av en utbildnings- och forskningspolitik som prioriterar hållbarhet och utvecklingskraft och en stärkt regional samverkan kommer vi att nå vår målbild och bli det tredje universitetet i Västsverige.