2015-12-21

Julbrev


Vi lever i en orolig tid och värld. Obegripliga och fasansfulla händelser runt om i världen har skakat om oss under året och gett perspektiv på tillvaron. Vi har vid två tillfällen mötts i högskolans vardagsrum för att hedra offren för attentat. Vi har genom att samlas uttryckt betydelsen av att hävda demokratiska värden och öppenhet. 2015 har varit och är ett år med människor på flykt. Människor flyr under svåra förutsättningar från en verklighet som är omänsklig för att söka trygghet. Vi har ett stort ansvar som individer och som organisation att göra allt vi förmår för att stödja och underlätta för dem som kommer till oss. Vi har som högskola under hösten arbetet med att se på hur vi bäst kan bistå och insatser av skilda slag kommer att genomföras.

Under hösten har samtal förts i olika sammanhang och fora om vår gemensamma värdegrund. Det är viktiga samtal som ytterst handlar om hur vi möter varandra och våra studenter. Nu är det dags att samtal tar fart och att arbetet intensifieras i hela vår organisation. Utgångspunkter för dessa diskussioner är vår vision, där vi tydligt deklarerar att våra studenter och deras lärande står i centrum, men också den statliga värdegrunden som bygger på rättsliga principer liksom våra tre kärnvärden: välkomnande, gränsöverskridande och utmanande. Vägen vidare är att resonera om vad vi lägger i begreppen. Vi ska inte formulera nya begrepp. Workshops, inspirationsföreläsningar, seminarier och stormöten är arenor för att utveckla gemensam förståelse. Kommande samtal kring samarbetsformer, bemötande, profilering kommer naturligt också att innefatta diskussioner kring behovet av eventuella justeringar av den organisationsstruktur som nu är lagd.

Högskolan i Borås attraktionskraft är fortsatt mycket stark. Antalet sökande till vårt lärosäte ökar samtidigt som antalet sökande totalt sett till universitet och högskolor minskar. Mycket positivt för vårt lärosäte är också att antalet förstahandssökande är fortsatt högt. Det innebär motståndskraft i en situation med färre potentiella studenter som lämnar gymnasieskolan. Vi kommer att klara av att nå våra takbelopp - vi har till och med förutsättningar att åta oss ett större utbildningsuppdrag. Omfattningen på vår forskning fortsätter att öka. Faktum är att vi fördubblat forskningsvolymen på en sjuårsperiod, dels som en följd av ökat fast forskningsanslag, dels som följd av ökad extern forskningsfinansiering. Till dessa framgångar ska vi lägga att vi fick full poäng i den uppföljning av vårt samverkansarbete som Vinnova genomfört under året. Framgångarna är allas verk.

Vi fortsätter att utveckla den hållbara högskolan. Under året publicerades rapporten University of Borås as a Sustainable University som huvudsakligen är en beskrivning av idealet den hållbara högskolan. Vi har genomfört en rad aktiviteter i syfte att stärka fokus på hållbarhet i utbildning, forskning, samverkan och administration. Bred rekrytering och brett deltagande, internationalisering och jämställdhet är egenskaper för den hållbara högskolan. Vårt värdegrundsarbete är också naturligtvis en viktig del i att skapa den hållbara högskolan. Min förhoppning är att vi tar ytterligare steg under 2016 och att regeringen tydligare uppmärksammar vårt och andras strävanden.

Vi lägger nu 2015 bakom oss och ser fram emot ett 2016 där verkliga åtgärder mot klimathotet vidtas i Parisavtalets anda, där antalet demokratier i världen återigen ökar och ett år utan tragedier. Vi har som högskola en viktig uppgift i att utveckla och sprida kunskaper och bidra till en gynnsam samhällsutveckling. Jag vill med dessa ord tacka alla för värdefulla insatser under 2015 och önska er en bra och välförtjänt ledighet.

God Jul och ett Gott Nytt År!

2015-12-17

Rapport om forskning från KFi-dagen 2015

I år har jag skrivit närmare 60 bloggar och den här blir något annorlunda. Jag testar helt enkelt ett nytt grepp. Här följer en rapportering från Kommunforskning i Västsveriges årliga konferens där resultat från pågående och avslutade forskning inom demokrati och effektivitet redovisas av forskare i organisationen Kommunforskning i Västsverige (KFi) och av dem närstående forskare. Text av undertecknad och Viveka Nilsson.

 

Årets KFi-dag genomfördes i år den 4 december med full storm och regn på tvären utanför konferenslokalen i Göteborg. De cirka 100 deltagarna bjöds på en rad intressanta föreläsningar. Efter en välkomsthälsning från KFi:s styrelseordförande följde inledningsvis en kort betraktelse kring den kommande forskningspropositionen. Propositionen är en möjlighet att satsa medel på forskning om hur vi ska hantera de gigantiska utmaningar vi står inför med klimathot, brist på social integration och brist på stabila finansiella system. En utmaning, där forskning behövs, är att bygga välfärdssamhället utifrån de premisser som gäller idag. Det handlar om effektivitet och demokrati, organisering, styrning och ledning samt innovation och ansvar. En problematik idag är det hårda finansiella tryck som råder och därmed risken för att inga nya pengar kan tillföras i forskningspropositionen. En viktig utgångspunkt för regeringen måste därför vara att betrakta forskning och utbildning som en investering, inte som en kostnad.

 

Ett område som har varit försummat i statliga satsningar är anmärkningsvärt nog just studier av den offentliga sektorns organisering, styrning och ledning. Organisationer som KFi spelar en stor roll för fokus på den kommunala och regionala nivån. KFi arbetar idag inom fyra forskningsprogram; redovisning, styrning, organisering samt hälso- och sjukvård. Det är viktigt att bli vid sin läst, men de senaste rapporterna publicerade av organisationen är ett bevis på en viktig breddning av verksamheten. Forskning pågår nu också inom hållbar utveckling, sociala investeringar, jämlik folkhälsa och storstädernas utmaningar.

 

Den första föreläsningen efter introduktionen hölls av Rolf Solli och handlade om styrmodeller med fokus på New Public Administration. Rolf påpekade att forskningen inom området inledningsvis varit stödjande, därefter ironiserande och över tid alltmer kritisk till följd av observerade svårigheter för beslutsfattare och ledningar att enligt marknadens principer beställa verksamhet. Vidare har en överetablering av styrmodeller skett. Omfattningen på styrningen fortsätter att öka och det gäller nu att sätta gränser för förekomsten av styrmodeller. KFi:s årliga enkät till de kommunala ekonomicheferna i hela landet fångar vilka styrmodeller som tillämpas och är ett viktigt underlag för den fortsatta forskningen.

Efter detta inspel handlade det om äldreomsorgens utveckling. Ett budskap från Viveka Nilsson, som genomför en studie av äldreomsorgens villkor och förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar, var vikten av balans mellan kontinuitet och förändring i utvecklingen av äldreomsorgsverksamheten. Det finns inom verksamheten en god framförhållning och en planering som är förutseende inför de stora utmaningar som väntar framöver med en allt äldre befolkning och en svår personalförsörjningssituation.

Den tredje föreläsningen hölls av Gustaf Kastberg. Den behandlade fenomenet sociala investeringar. En social investering handlar om att ta kostnader idag för minskade kostnader i framtiden. Arbetet med sociala investeringar går trögt, mycket beroende på att det är svårt att definiera vad en social investering egentligen är, att målgruppen är otydlig samt att det är problematiskt att mäta resultatet av investeringen. Svårigheter handlar också om spänningar mellan vardag och projekt, förekomsten av olika mål och skillnader i riskbenägenhet hos aktörerna. Det är inte så enkelt som att bara investera!

Anna Cregård och Nomie Eriksson förläste därefter om kollegialt ledarskap inom hälso- och sjukvården och belyste fördelar och nackdelar med kollegialitet. Betydelsen av kunskap om verksamhet ställs mot erfarenhet av management. En konsekvens av att läkare får administrativt ansvar och blir chefer är att förtroendet för läkarnas verksamhetskompetens minskar och de riskerar enligt föreläsarna att bli perifera i medicinska sammanhang. Om läkaren är chef, riskerar denne därmed att hamna utanför kärnverksamheten och avlövas successivt verksamhetskompetens, vilket gör det svårt att komma tillbaka efter ett antal år som chef.

Anders Ivarsson från Södertörns högskola talade därefter om administrationssamhället. Förekomsten av administration har ökat då många administratörstjänster har försvunnit, vilket inneburit en slags amatörisering av administrationen. Vi har blivit vardagsadministratörer. Ett antal förklaringar redovisades till den ökade omfattningen av administration; ekonomisering kräver ökad kontroll, mål- och resultatstyrning driver fram behov av redovisning och granskning och fler organisationer ger upphov till ökade transaktionskostnader. En konsekvens av administrationssamhället är att det uppstår en avprofessionalisering och att vi gör fel saker. En uppmaning från föreläsaren var att återanställa administratörer.

Första passet efter lunch handlade om kommunala bolag. Oscar Swärd belyste de konkurrerande krav som ställs på kommunala bolag och redovisade de vanligt förekommande argument som finns mot styrelsekonstruktionen i dessa; kompetensen i sakfrågan brister hos de förtroendevalda, partipolitik bedrivs istället för att se till bolagets bästa och politikerna har begränsade nätverk. Argumenten avfärdas tydligt och med bestämdhet. Politiker har visst rätt kompetens med sin kunskap om den kommunala branschen. De bedriver inte partipolitik, utan agerar snarare som ägare som drivs av enighet och inte konflikt. De har dessutom rika nätverk och tillgång till viktiga beslutsforum.  Föreläsaren avslutade med att ställa frågan varför inte politiker skulle kunna styra bolag, när de kan styra allt annat, till exempel kommuner, regioner och stater

Följande föreläsning behandlade förekomsten av överdoserad styrning och varför denna uppkommer. Sven Siverbo konstaterade att det ökade tryck på styrning som finns i kommunerna hänger samman med en stark tilltro till styrning som medel för kontroll och utveckling samt en hög komplexitet i verksamheten som måste hanteras. Nya saker läggs till men inte lika mycket dras ifrån. När mer styrning tillförs kan det leda till fullständighet, men likaväl till ökade krav och belastning på chefer och medarbetare och/eller inkonsistens i styrningen eftersom olika ideologier och logiker blandas. Ett motmedel mot överdosering och överbelastning är erfarna chefer som klarar att sovra.

Efter föreläsningen om styrning var det dags för tillkännagivandet av årets vinnare av bästa västsvenska kommunala årsredovisning. Årets vinnare är Göteborgs stad och motiveringen till varför går att läsa i juryns utlåtande som publicerades i min förra blogg. I juryutlåtandet står bland annat att årsredovisningen sammanfattar en mycket omfattande verksamhet på ett tilltalande sätt samt att årsredovisningens struktur är klar och tydlig och har varit en förebild för många andra kommuner.

Avslutningsvis behandlades demokrati med nestorn Sören Holmberg i talarstolen. Ett historiskt perspektiv på demokrati gavs med start i de gamla grekerna via den representativa demokratin vars idé föddes på 1700-talet, partiväsendet i början av 1800-talet till dagens uppfattning om kvaliteter i en demokrati och förekomsten av demokrati. Bedömningen är att demokratin nu försvagas i fler länder än där den stärks. Ett annat resultat i medborgarundersökningar är att det inte längre är så viktigt att bo i en demokrati. Till detta kommer att utan undantag sjunker valdeltagandet! Den rika nordvästra delen av Europa har drabbats av främlingsfientliga partier vars stöd ökar. Utmaningarna är många och svåra och det är mer angelägenhet än någonsin att studera utvecklingstendenser, finna förklaringar till varför försvagningar sker och ständigt hävda det demokratiska idealet och dess värden.

2015-12-11

Bästa kommunala årsredovisning 2014

Kommunforskning i Västsverige (KFi) genomför varje år en tävling om bästa kommunala årsredovisning i Västsverige. Vinnaren av tävlingen presenteras i samband med den så kallade KFi-dagen där ett stort antal medlemskommuner deltar för att ta del av resultat från pågående och avslutad forskning om demokrati och effektivitet i offentlig sektor. Den jury som bedömer årsredovisningarna författar varje år ett utlåtande som beskriver den övergripande trenden med styrkor och svagheter i utvecklingen av informationsgivningen. Juryn ger dessutom kommentarer hedersomnämnanden och särskilt då om den vinnande årsredovisningen. Jag har förmånen att vara ordförande i juryn och därmed också ansvarig för det utlåtande som tas fram. Juryn består i övrigt av Clas Collin, Pierre Donatella, Hans Gavin och Viveka Nilsson. Fortsättningsvis i denna blogg följer juryns utlåtande.

                                                                     

Årsredovisningen är ett mycket viktigt instrument för styrning. Den beskriver och analyserar vad som har varit. Den förklarar utvecklingen under en passerad tidsperiod och orsakerna till det tillstånd som råder. Informationen i årsredovisningen möjliggör en ökad förståelse för den redovisningsskyldiges villkor och förmåga att bedriva verksamhet med hög kvalitet och effektivitet. Årsredovisningen är det dokument som blickar tillbaka och som ger möjligheter att lära av erfarenhet.

 

Kommunal redovisning och kommunal årsredovisning har varit ett av kärnområdena inom Kommunforskning i Västsverige ända sedan starten 1989. Fokus har varit på innebörden och tolkningen av god redovisningssed och utvecklingen av modeller och metoder för finansiell analys och bedömning. Systematiska genomgångar av årsredovisningar och kartläggning av praxis har också varit en naturlig del. Tävlingen om bästa kommunala årsredovisning har varit en del i arbetet med att följa praxis och samtidigt uppmärksamma enligt juryn extraordinära prestationer. De första åren kunde juryn konstatera dels stora informationsbrister i många årsredovisningar, dels en rad betydande förbättringar och nya spännande grepp för att på ett informativt sätt och i enlighet med god redovisningssed redovisa den kommunala ekonomin och verksamheten. Juryn har också kunnat konstatera att några årsredovisningar, återkommande vinnare, har blivit stilbildande. Kanske har tävlingen om bästa kommunala årsredovisning och att uppmärksamma goda exempel bidragit till att förbättra praxis.

 

De kommunala årsredovisningarna har idag en god kvalitet. De är tillgängliga redovisningar och de svarar upp mot kravet på god redovisningssed. Det finns undantag som bekräftar regeln och frågan infinner sig varför beslutsfattare accepterar en sådan undermålig redovisning som fortfarande förekommer. Ett annat trist konstaterande är att inte mycket nytt händer i strävandena efter att presentera verksamheten på ett tillgängligt och intresseväckande sätt. Allting kan naturligtvis alltid göras bättre, men just nu tycks det inte finnas utrymme för några innovationer. Det vill säga idéer som blir verklighet, vad gäller den kommunala årsredovisningens innehåll och struktur. Ekonomikontorens fokus förefaller under knapphetens kalla stjärna vara på annat.

 

Men bristen på innovationer och en jämn och god kvalitet kan tolkas som något positivt. Årsredovisningen har funnit sin form och funktion och allt är frid och fröjd. Juryn är dock inte övertygad om riktigheten i denna tolkning och menar att det finns utrymme för förbättringar. Det finns ett egenvärde i förändring. Det skapar möjligheter för tidigare läsare att fånga nya dimensioner i informationsgivningen och det öppnar för nya läsare av årsredovisningen. Juryn ser alltså ett problem i att så få nya grepp tas.

 

Årets bedömning av årsredovisningarna visar att tidigare vinnare fortsatt håller hög kvalitet. Särskilt gäller detta för Tanums kommun som på ett imponerande sätt år efter år ställer samman en mycket informativ årsredovisning. En stor eloge till ansvariga i Tanums kommun

 

Juryn vill också särskilt framhålla Bengtsfors kommun. Det är en mindre kommun med tuffa förutsättningar med en kraftig minskning av befolkningen under en längre period. Årsredovisningen är tillgänglig och beskriver på ett intresseväckande sätt kommunens utveckling och tillstånd. I fokus i årsredovisningen är samhällsutvecklingen i brett perspektiv och de utmaningar, möjligheter och krav som den ställer på kommunen. Hedersomnämnanden ges också till Halmstads kommun och Kungälvs kommun för årsredovisningar av hög kvalitet. I Halmstad vill vi återigen uppmärksamma verksamhetsredovisningen och presentationen av målområde, konkretiserade mål och om målen nås. I Kungälvs kommuns årsredovisning vill juryn särskilt lyfta fram delen som går under benämningen "Vi gör skillnad". Här beskrivs ett flertal större satsningar och projekt där kommunens insatser och delaktighet varit av stor betydelse. Det är viktiga beskrivningar som visar på vilket sätt politiken, medarbetares engagemang och samspel med andra samhällsaktörer kan innebära viktig förändring.

 

Årets vinnare är en tidigare vinnare. Årsredovisningen förtjänar många fler läsare än den sannolikt har. Årsredovisningen sammanfattar en mycket omfattande verksamhet på ett tilltalande sätt. Årsredovisningens struktur är klar och tydlig och har varit en förebild för andra kommuner. Omvärldsanalysen där staden sätts in i ett globalt och regionalt sammanhang är av hög kvalitet. Analysen avslutas med ett viktigt resonemang kring den globala klimatutmaningen och även här med kopplingar till stadens satsningar och utmaningar. En systematisk genomgång av prioriterade mål och uppdrag ger en god bild av viktiga frågor för staden och hur väl uppsatta mål uppnåtts. I verksamhetsredovisningen vill juryn särskilt framhålla de tematiska beskrivningarna under rubrikerna "Klimat och miljö", "Mänskliga rättigheter", Jämställdhet", "Folkhälsa" och "Barn". Beskrivningarna visar mångfalden av stadens aktiviteter i syfte att utveckla den hållbara staden i en bred bemärkelse. Beskrivningarna visar också omfattningen och svårighetsgraden på de utmaningar som måste bemästras. Vinnare är Göteborgs stad.

 

 

 

 

2015-12-07

En dag i hållbarhetens och samverkans tecken

Vilken dag på jobbet det blev den 3 december. Jag inledde med att hälsa välkommen till forskningskonferensen "Research on Sustanability. The First UB (University of Borås) conference. I samband med inledningen hade jag tillfälle att på högskolans vägnar gratulera Sunil Kumar Ramamoorthy som nyligen blev svensk mästare i att presentera forskning. Sunil som forskar inom området polymerteknik vann Sverigefinalen i Vetenskap & Allmänhets tävling Forskar Grand Prix. En mycket bra prestation och vi är mycket stolta.

 

Konferensen och workshopen där forskare från olika discipliner inom högskolan presenterade resultat från avslutad och pågående forskning blev en stor framgång. Omfattningen på vår forskning inom fältet hållbarhet är stor och höga ambitioner finns att utveckla och genomföra tvärvetenskapliga program och projekt. Vi kan nog med rätta säga att vi är ett lärosäte vars forskning präglas av studier av hållbarhet. Denna inriktning kommer fortsatt att prioriteras och förstärkas. Det är redan nu bestämt att vi genomför Research on Sustanability, The second UB-conference den 1 december 2016. Så notera dagen.

 

Efter forskningskonferensen följde en bokrelease. Tobias Richards och Mohammad Taherzadeh professorer inom området resursåtervinning, presenterade boken Resource Recovery to Approch Zero Municipal Waste. Boken är en antologi med Tobias och Mohammad som redaktörer. Den innehåller en mängd olika perspektiv på utmaningen att uppnå ett läge där allt avfall tas tillvara och betraktas som resurser. Boken visar på den teknikutveckling som skett och som måste fortsätta att bedrivas. Men den är till mindre nytta om vårt beteende som producenter och konsumenter inte är hållbart vilket också ingående är belyst i boken. Det är en viktig bok som förhoppningsvis får en god spridning inom forskarsamhället och i vår omvärld.

 

Dagen avslutades direkt efter bokreleasen med invigning av Science Park Borås. Vår styrelseordförande Roland Andersson hälsade välkommen, därefter presenterade Erik Bresky syftet med och inriktningen på Science Park Borås. Fokus på mindre och medelstora företag, verksamhetsutveckling i offentlig sektor, cirkulär ekonomi och Re som i Reuse, Recovery och Redesign är egenskaper för vår science park. En styrgrupp är bildad med företrädare för näringsliv, regionen, kommuner och högskolan. John Rune Nielsen affärsutvecklingsdirektör på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är ordförande och Borås kommunchef Svante Stomberg är vice. Mina förhoppningar på vad vi tillsammans ska åstadkomma inom Science Park Borås är höga. Jag är övertygad om att verksamheten och samverkan på alla sätt och vis kommer att gynna högskolans utbildning och forskning.

2015-12-02

Den stora utmaningen

I morgon den tredje december genomför vi på Högskolan i Borås en intern forskningskonferens och workshop under benämningen Research on Sustainability - The First UB Conference. Syftet med konferensen är att lärare och forskare från olika discipliner och utgångspunkter ska mötas och få möjlighet att på traditionellt vetenskapligt sätt behandla och diskutera varandras arbeten. Vi har på högskolan många aktiviteter kring hur vi utvecklar den hållbara högskolan, men vi har aldrig tidigare haft en aktivitet där resultatet av vår egen forskning behandlas och problematiseras gemensamt. Konferensen är den första i något som förhoppningsvis kommer igen och som på sikt också kan byggas ut med inbjudningar till och medverkande av lärare och forskare från andra lärosäten. Programmet för konferensen visar det breda perspektiv som vi anlägger på hållbarhet. Presentationer och rapporter innefattar alla dimensioner av hållbarhet och det finns goda förutsättningar för viktigt lärande och kunskapsutbyte.

 

Vår forskningskonferens genomförs samtidigt som FN:s klimatkonferens COP (Conference of Parties) 21 genomförs i Paris. COP 21 syftar som bekant till att kunna teckna avtal om minskning av utsläppen av växthusgaser och därigenom begränsa den globala uppvärmingen till två grader. Alla nationer måste förbinda sig att bidra för att kunna möte den globala och mycket oroande klimatutmaningen. Vi har rätt att ha höga förväntningar på att politiken och statscheferna nu kan komma överens om substantiella åtaganden som driver utvecklingen åt rätt håll.

 

Vi på Högskolan i Borås försöker på olika sätt att bidra med vårt arbete att vara den hållbara högskolan. Ett led i detta är en deklaration som jag undertecknat tillsammans med företrädare för länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner och lärosäten i regionen och Västsvenska handelskammaren om ett fossiloberoende Västra Götaland år 2030. Vi behöver öka tempot i arbetet, sätta oss ned och bestämma på vilket sätt som olika aktörer kan bidra. Jag ser mycket positivt på den gemensamma deklaration, men vi måste nu se till målet nås genom beslut och handling. Högskolan i Borås kommer att vara aktiva i den fortsatta processen.

 

Här kan du läsa mer om deklarationen:

http://www.fossiloberoendevg.se/for-ett-fossiloberoende-vastra-gotaland/

 

2015-11-24

Utbildning och forskning hör ihop

Universitet och högskolor handlar om utbildning och forskning. Det är själva poängen att parallellt bedriva utbildning och forskning med ambitionen att forskningsanknyta all utbildning. Innebörden av forskningsanknytning är oklar och jag delar den uppfattning som framförts i utredningen "Högre utbildning under 20 år" att ett klargörande krävs. Men det finns utan att fördjupa sig i en diskussion om innebörden konkreta problem och utmaningar i ambitionen att forskningsanknyta utbildningen. En sådan är att forskare inte alltid medverkar i den utsträckning som är önskvärd i utbildningsverksamheten. Det är en helt berättigad synpunkt som ofta framförs från studenter att de mest meriterade forskarna, det vill säga professorerna, sällan syns i undervisningen vare sig på grundläggande nivå eller på avancerad nivå. Det är också ett bekymmer att många lärare avstår från att delta i forskningsverksamhet utan koncentrerar sig uteslutande på utbildning. Förklaringarna till detta kan vara många, bland annat att omfattningen på undervisningen inte möjliggör att delta i forskningsverksamhet. Vilken förklaringarna än är så är det ett bekymmer.

 

Frågan inställer sig då hur utmaningen kan hanteras och hur vi bygger starka kompletta akademiska miljöer. Notera nu att jag inte talar om Högskolan i Borås utan universitet och högskolor i allmänhet. Det handlar för det första om ledarskap. Chefer måste aktivt verka för att lärare och forskare medverkar i både utbildning och forskning. Chefer måste också göra prioriteringar så att satsningar görs på strategiska områden, det måste vara tillåtet att diskutera hur medarbetares forskningstid används och försöka styra den till prioriterade strategiska områden. Det ligger ett stort ansvar på rektorer, dekaner och prefekter, studierektorer och forskningsledare att profilerade, starka och kompletta akademiska miljöer byggs.

 

För det andra är det en fråga om resurser. Ju mer resurser till utbildning och forskning desto lättare naturligtvis att satsa på att bygga ihop utbildning och forskning. Så mycket mer resurser kommer inte under de närmaste åren att tillföras vår sektor högre utbildning och forskning. Det som i så fall behöver göras är att öka de fasta forskningsanslagen genom omfördelning. Genom ökade fasta forskningsanslag skapas förutsättningar för en ökad långsiktighet i planeringen och strategiska prioriteringar av verksamheten. Låt oss hoppas att den kommande forskningspropositionen kommer att innebära väsentligt stärkta fasta forskningsanslag.

 

En tredje åtgärd är att tilldela högskolor och universitet ett samlat ramanslag för utbildning och forskning. En sådan förändring från regeringen och riksdagens sida skulle vara en betydelsefull och stark markering av att utbildning och forskning hör ihop och att vi äger rätt att disponera resurserna på ett sätt som strategiskt stärker utbildning och forskning. Samtidigt gäller även vid ett samlat ramanslag ett strikt återrapporteringskrav på hur mycket resurser som förbrukas i utbildning respektive forskning. En uppföljning måste kunna göras dels över tid över resursförbrukningen, dels i förhållande till hur det samlade anslaget har beräknats för utbildningsuppdraget och forskningen. Ett samlat anslag ökar frihetsgraden, men är framförallt en markering av att utbildning och forskning hänger samman. Det finns ingen anledning för regering och riksdag att tveka över denna förändring.

2015-11-18

Certifierat miljöledningssystem och vår värdegrund

2012 certifierades Högskolan i Borås miljöledningssystem. Efter många vedermödor hade trådarna knutits ihop alltifrån policy och målformuleringar till regler och rutiner för inköp, resor och hantering av kemikalier. Vi ansökte och vi fick vårt certifikat. Vi har sedan dess fortsatt att utveckla vårt miljöledningssystem, men framförallt har vi satsat mycket kraft och energi på att utveckla innebörden av hållbar utveckling och tillämpning av ett brett perspektiv på hållbar utveckling i utbildning och forskning. För att en kurs ska hållbarhetsdiplomeras eller ett forskningsprojekt klassificeras under rubriken hållbar utveckling fordras att fenomenet problematiseras och att flera perspektiv innefattas.

 

Över tid har synsättet vunnit acceptans samtidigt som medvetenheten om innebörden av hållbar utveckling ökat, även om utmaningar fortfarande finns vilket jag påpekat i en blogg som publicerades för några veckor sedan. Den ökade medvetenheten och det ökade engagemanget för att Högskolan i Borås ska vara den hållbara högskolan bekräftades också av den revision som genomförts i veckan av vårt miljöledningssystem och av vårt arbete med hållbar utveckling. Vi fick goda vitsord för vårt systematiska arbete. Det är mycket positivt, men mest glädjande var just att revisorn konstaterade ett stort och ökat engagemang hos alla.

 

En del i att vara den hållbara högskolan är att vi som medarbetare står på en stabil och gemensam värdegrund. Under hösten har vi på en rad olika sätt och i olika grupperingar och sammanhang resonerat om innebörden av en värdegrund och våra utgångspunkter för en gemensam värdegrund vid högskolan. Vi har att förhålla oss till den statliga värdegrunden byggd på rättsliga principer, våra sedan tidigare fastlagda kärnvärden - välkomnande, gränsöverskridande och utmanande - och den vision styrelsen beslutat om som bland annat innefattar att studentens lärande ska sättas i centrum. Vi har en grund att utgå från och vårt fortsatta värdegrundsarbete handlar enligt mångas uppfattning om hur vi svarar upp mot det som, så att säga, redan gäller snarare än att finna nya formuleringar. Nästa större gemensamma sammankomst för att diskutera vår värdegrund är den 16 december då begreppen akademiskt ansvar och akademisk frihet ska diskuteras i förhållande till den grund som successivt vuxit fram och blivit allt robustare.

 

2015-11-11

Ett erbjudande till riksdagspolitikerna

Jag har tillsammans med rektorerna Mikael Alexandersson från Högskolan i Halmstad och Kerstin Norén från Högskolan Väst och träffat företrädare för näringsutskottet och utbildningsutskottet i riksdagshuset. Vi beskrev hur vi som företrädare för mindre lärosäten ser på den kommande forskningspropositionen och vad som är viktiga prioriteringar. Frågan vi fick var: Vad är ert erbjudande till att bidra till högre kvalitet i utbildning och forskning och till en gynnsam samhällsutveckling? Vi slog fast att den mest angelägna förändringen är en ökning av de fasta forskningsanslagen. Vi företräder alla tre lärosäten med en mycket kraftig uppväxling av de fasta forskningsanslagen. Det vill säga de externa medlen är betydligt större än de fasta forskningsanslagen. För att ta oss till nästa nivå behövs en bättre balans mellan utbildning och forskning det vill säga en väsentlig ökning av det fasta forskningsanslaget. Det vi erbjuder är starkare forskningsanknytning av utbildningen och en ytterligare förstärkning av de profilområden vi har som alla bygger på en nära samverkan med organisationer i vår omvärld. Vi bedriver framgångsrik forskning som publiceras och citeras samtidigt som vi i nära samverkan medverkar till utveckling av produkter och tjänster. Regeringen och riksdagen måste se till att den typen av miljöer premieras och ges goda förutsättningar till gagn för utveckling av näringsliv och offentlig verksamhet. Vi talade också om vårt gemensamma erbjudande att utreda förutsättningarna för etablering av ett centrum för utbildning och forskning inom området digitalisering. Vi talar då om digitalisering i en bred bemärkelse: alltifrån tekniker och nya applikationer till tillämpning och effekter inom verksamhetsområden såsom energi, utbildning och vård. De västsvenska lärosätena har tillsammans en hög kompetens och stor kapacitetet inom området digitalisering och etablering av ett centrum är av stort nationellt intresse. Vi förväntar oss inga beslut om och medel för etablering direkt utan ett uppdrag att närmare beskriva innehållet i och organisationen för ett nyetablerat centrum. Ett ytterligare erbjudande är att vara piloter för en modell där regeringen ger lärosätena efter dialog ett tydligt uppdrag att profilera och utveckla en specifik verksamhet. Regeringen tillskjuter medel - vi gör ett specifikt åtagande och efter en fyraårsperiod sker en skarp utvärdering mot uppsatta mål. En intressant modell värd att testa.

2015-11-04

Högskolans samverkansarbete får högsta betyg

I måndags var jag i Svenljunga kommun och presenterade högskolans verksamhet, utmaningar och målsättningar i kommunfullmäktige. Det var den tredje kommunen och det tredje fullmäktige som jag besökte under hösten. Min plan är att under året besöka alla kommuner i Sjuhäradsregionen och ytterligare några kommuner i vår närmaste omvärld. Syftet är att sprida information och kunskap om vår verksamhet. Det är många som ser förvånade ut jag nämner att vi varje år möter 13 000 studenter, att högskolan har en forskningsbudget på 140 miljoner och att vi bedriver egen forskarutbildning med egna examensrättigheter. Det är viktigt för högskolan att många är bekanta med vår verksamhet och inriktning. Vi har också ett ansvar för att nå ut med information, öppna upp för synpunkter och kommentarer på vår verksamhet liksom lägga en grund för utveckling av samarbetet. Jag vet inte hur vanligt det är med återkommande besök i kommunerna och möten med politiker och tjänstemän, men för vår del är det självklart att vara aktiva och på många olika sätt möta företrädare för organisationer av skilda slag i vår omvärld. Inom det, som sedan tio år tillbaka varit högskolans motto och mission: Vetenskap för profession, har ett förhållningssätt utvecklats. Vi prioriterar samverkan och att bedriva utbildning och forskning med utgångspunkt från praktikens villkor och problemställningarna. Exemplen på forskningsprojekt med denna utgångspunkt är otaliga. Jag tror till och med att det är så att samverkan har blivit för givet taget och är starkt integrerat i den vardagliga verksamheten vid högskolan. En intressant fråga är om samverkan, som inte baserar sig på förekomsten av formella strukturer och en stor samverkansavdelning, kan beskrivas på ett rättvisande sätt. Det är en utmaning att beskriva det som sitter i väggarna. Det är mycket lättare att beskriva det som sitter väggarna. I slutet av förra veckan fick vi besked från Vinnova hur bedömningen av vårt samverkansarbete baserat på en beskrivande rapport sammanställd av lärosätet utfallit. 27 lärosäten har deltagit. Av dessa fick tolv högsta betyg, det vill säga en trea. Vi är ett av dessa tolv lärosäten, uppenbarligen är det möjligt att beskriva ett genuint och integrerat samverkansarbete. Betyget är mycket glädjande och vi går nu vidare med stor entusiasm till steg två i Vinnovas arbete med att utforma en modell för värdering av samverkan.

2015-10-26

Ett hållbart samhälle


I förra veckan arrangerades Days of Knowledge, ett samarrangemang mellan Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, Swedbank Sjuhärad och Högskolan i Borås. En dag då hållbar utveckling prisas med stipendier och diplom. Vi har valt att starta dagen med en stark röst för att möta de globala utmaningarna och värna en hållbar värld. Denna gång var det Mattias Klum världsberömd fotograf, författare och regissör som medverkade.


Mattias Klums föreläsning visade på den stora påfrestning som vi utsätter det ekologiska systemet för och vilka risker vi tar om inte hoten tas på allvar och vågar förändra. Genom sina bilder visade han hur människor för egen vinnings skull förstör ovärderliga miljöer och utrotar djurarter. Han pendlade mellan resonemang på systemnivå och fokus på enskilda individer, arter och växter. Hans kunskap, stora empati och oro för de enorma globala utmaningar vi står inför och som måste hanteras både berörde och inspirerade. Det är nu vi måste handla för att göra skillnad. Det var budskapet i hans viktiga och finstämda föreläsning som förstärktes av fantastiska bilder på natur och djur. Han avslutade med en bild på det bästa och finaste av allt han har: sina två söner.


Jag känner också en stor oro inför allt det hemska som händer ute i världen och i vår omedelbara närhet. Flyktingströmmarna är enorma och lidandet under transporter och på förläggningar är omänskligt. Här hemma brinner flyktingförläggningar och tilltänkta förläggningar. Det är ofattbart att någon kan göra så - att ännu mer försvåra för människor som befinner i svår nöd. Och så i torsdags hände det chockerande och obegripliga hatbrottet i Trollhättan. Det är lätt att bli skrämd och stänga in sig, men då segrar de onda krafterna. Vi måste möta hatet och okunskapen med öppenhet, värdegrundsdiskussioner och tydliga ställningstaganden för människors lika värde, tolerans och godhet. Vi har naturligtvis som högskola ett stort ansvar för att söka kunskap, sprida kunskap, förklara och förmedla förståelse för samhällsutveckling och de utmaningar vi står inför. Det är viktigare än någonsin att demokratins innebörd, styrka och bräcklighet som samhällsmodell beskrivs och dess egenskaper värnas.


Mattias Klum ingav hopp. Det är inte för sent menade han, men vi måste anlägga perspektivet välfärd inom planetens gränser. Det är inte heller för sent naturligtvis att jaga bort mörkerkrafterna och fortsätta utveckla demokratiska, öppna och toleranta samhällen.

2015-10-21

Hållbar utveckling - gör vi tillräckligt mycket?

Högskolan i Borås har kommit långt i arbetet med att vara ett hållbart lärosäte. Vi har ett certifierat miljöledningssystem, vilket bekräftar att vi arbetar systematiskt med hållbar utveckling. Vi har policy, mål, handlingsplaner, regler och rutiner på plats. Vi har dessutom en förmåga att rätta till identifierade brister i vår verksamhet, vilket bevisas av omcertifieringen av miljöledningssystemet hösten 2014. Vi har en internrevision som med skärpa påpekar brister i vårt system och framför förslag till förbättringar. Vi har också ett stort antal forskningsprojekt som fokuserar på hållbar utveckling i en bred bemärkelse eller på djupet i någon del. Till detta kommer att våra hållbarhetsdiplomerade utbildningar blir allt fler.

 

Vi är nu i en situation där vi har de allra bästa förutsättningarna att ta oss vidare, men några saker är problematiska: 

 

För det första saknar vi ett tydligt stöd för vårt arbete från regeringen. Vi är ett av sju lärosäten i landet som har ett certifierat miljöledningssystem. År efter år toppar vi Naturvårdsverkets ranking av myndigheternas miljöarbete. Det hade varit en enkel sak att ge certifierade lärosäten en extra ekonomisk tilldelning som finansieras genom att ta medel från bas - och fakultetsanslagen. Tänk vilket incitament det skulle innebära för fortsatta ansträngningar för vår del och för andra lärosäten att utveckla och certifiera miljöledningssystemen. Och tänk vilken tydlig markering det skulle vara från regeringen om vikten av hållbarhet. Det finns vad jag förstår kvar 16 Mkr av de 300 Mkr i ökade fasta forskningsresurser för 2016 att fördela till forskning och forskarutbildning. En bra start skulle vara att använda dessa medel för att premiera systematiskt arbete med att etablera den hållbara högskolan.  

 

För det andra drevs vårt utvecklingsarbete av miljöledningssystemet, som certifierades 2012, uppifrån och mycket tid ägnades åt att motivera betydelsen av att certifiera miljöledningssystemet. Det fanns hos många, chefer och medarbetare en skeptisk inställning. Våra revisorer vittnar nu om att de möter i samband med sina uppföljningar en successivt förändrad inställning i organisationen och en ökad förståelse för innebörden av hållbar utveckling och betydelsen av högskolans arbete. Men fortfarande drivs arbetet i hög grad från ledningsnivå och för få initiativ tas från verksamheten. Det går för långsamt, enligt min uppfattning, att bygga den hållbara högskolan. Vi befinner oss i en utvecklingsfas där den fortsatta vägen mot den hållbara högskolan är att genomföra fler nya utåtriktade aktiviteter. Vi har passerat det stadiet där nya manifestationer behövs för att visa på betydelsen. Det är inte längre enligt min bedömning lösningen på att åstadkomma ett ännu större engagemang. Så frågan är: hur gör vi för att hållbar utveckling i den fortsatta utvecklingen ska bli naturligt integrerad i verksamheten?

 

Jag kan ha fel. Det kanske är så att vi befinner oss i ett läge där hållbarhet redan är integrerat i verksamheten i en sådan utsträckning att hållbarhetsarbetet inte längre är synligt. Benämningen på detta fenomen är integrationsparadoxen, använt av Nolin/Brorström i rapporten "University of Borås as a Sustainable University" och motsäger alltså problematiseringen ovan att inte tillräckligt mycket görs i verksamheten. Det kanske är tvärtom att så mycket görs att vi inte ser det längre. Då blir utmaningen att synliggöra det som inte syns för att säkra en fortsatt uppmärksamhet och successiv utveckling av fokusering på hållbarhet.

 

Vi kommer att fortsätta att driva utvecklingen, uppmuntra goda prestationer och visa upp förebilder. Ett sådant tillfälle då vi prisar de goda exemplen inom hållbar utveckling är Days of Knowledge den 22 oktober. En gynnsam omständighet för att fördjupa och förankra hållbarhetsperspektivet är också det värdegrundsarbete som nu startat inom hela högskolan. Här kommer hållbarhet i en bred bemärkelse att vara i fokus.  

2015-10-12

Människan i vården - ja till ansökan från styrelsen

Högskolan i Borås styrelse tog den sjunde oktober beslut om att ställa sig bakom rektors förslag att ansöka om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området Människan i vården. Rektor fick i uppdrag att göra slutjusteringar av ansökan och att den skickas in till Universitetskanslersämbetet för vederbörlig prövning och beslut. Ansökan avser ett område som inledningsvis kommer att bestå av ett ämne. Detta ämne är: Vårdvetenskap. Över tid kan fler ämnen komma att inrättas.

Ansökan beskriver området och ämnet. Den innehåller en redovisning av den personella kapacitet som idag finns och hur denna kan komma att förändras under de närmaste åren. Vidare redogörs för den etablerade infrastrukturen kring genomförande av forskarutbildningar och examination. Särskilt redovisas högskolans ekonomiska förutsättningar att långsiktigt bära och utveckla ytterligare en egen forskarutbildning och examensrätt.

Min bedömning, till grund för mitt ställningstagande och förslag till styrelsen, är att behovet av forskning inom området är synnerligen angelägen. Människan i vården handlar om studier av patienter, anhöriga och medarbetares förhållande till och uppfattningar om vården i en allt mer trängd situation mellan behov och tillgängliga resurser. Det finns ett särskilt fokus på den prehospitala vården där Högskolan i Borås har en mycket stark forskargrupp med en omfattande vetenskaplig produktion och stor erfarenhet av handledning av doktorander.

De principer, regelverk, rutiner och den praxis vi byggt kring genomförande av egen forskarutbildning sedan vi fick våra första examensrättigheter på forskarnivå för fem år sedan är av mycket hög kvalitet. Allt är således förberett för tillkommande examensrättigheter. Högskolan har också en stabil ekonomi samt en uttalad och tydlig strategi för ekonomisk utveckling och ställning. De fasta forskningsanslaget ökar nu kraftigt och ökningen är också betydande av den externa forskningsfinansieringen. Tveklöst har vi inga svårigheter, ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv, att fullt ut ansvara för ytterligare en forskarutbildning.

En viktig aspekt i sammanhanget är att vi redan idag finansierar doktorander och handledare inom området, men doktoranderna är antagna på andra lärosäten och examineras där. Det är en väl fungerande ordning baserad på ett bra samarbete, men det innebär begränsningar i våra möjligheter att utveckla området Människan i Vården liksom utbildning och forskning kring prehospital vård, akutvård, modeller för lärande och dilemman i mötet mellan behov och tillgängliga resurser. Det är av nationellt intresse att Högskolan i Borås äger en egen examensrätt och tillsammans med andra kan fortsätta utveckla området och ämnet.

2015-10-08

Samarbete med Högskolan i Östfold - inledande samtal

Ett led i utveckling av utbildning och forskning vid Högskolan i Borås är att etablera kompletta samarbeten med andra lärosäten. Ett komplett samarbete baseras på samarbete mellan lärare och forskare kring utbildningar och forskningsprojekt och på studentutbyten, men det omfattar också teknik, administration och ledning på lärosätena. Det kompletta, att många organisatoriska delar och nivåer innefattas, innebär att samarbetet blir robust och långsiktigt. Det står inte och faller med enskilda medarbetares engagemang.

 

Vi har utvecklat ett viktigt och bra samarbete med Högskolan i Skövde som har sin bas i ett framgångsrikt forskningsstrategiskt samarbete kring fyra teman där båda lärosätena har stark forskning. Forskarna och lärarna utvecklar successivt sitt samarbete och på ledningsnivå förs och kommer föras diskussioner om nya fält för samarbete för att stärka lärosätena. Ett annat samarbete är med skottska University of Highlands and Islands (UHI) med huvudcampus i Inverness. Ett Memorandum of Understanding är tecknat och fokus i diskussionerna är utveckling av högskolepedagogik och former för lärande.

 

Ett ytterligare samarbete kan komma att vara med Högskolan i Östfold med campus i Halden och Fredrikstad. Tillsammans med prorektor Martin Hellström och vice rektor Jenny Johannisson var jag i förra veckan i Halden för ett möte med ledningen för högskolan. Vid en nordisk rektorskonferens i våras träffade jag min kollega vid Högskolan i Östfold och vi bestämde då att ses för att tala om eventuella gemensamma intressen och möjligheter till samarbete. Detta genomfördes nu och utfallet av samtalen var mycket positivt. Vi beskrev för varandra lärosätenas historik, framväxten till dagens högskolor med utbildning och forskning och vilka utmaningar vi står inför i förhållande till våra mål och strategier. Högskolan i Östfold liknar i mångt och mycket vårt lärosäte vad gäller utbildningsutbud och omfattning på verksamheten. Lärosätet har haft en mycket positiv utveckling och en stark ambition att fortsätta att utvecklas som ett självständigt lärosäte i ett högskolelandskap där regeringen går hårt fram för att skapa större enheter genom nedläggningar och fusioner. Utvecklingskraften i arbetet med att stärka Högskolan i Östfold är mycket tilltalande.

 

Vid mötet talade vi också om inom vilka utbildnings- och forskningsområden vi kan utveckla samarbeten. Några områden som snabbt identifierades utifrån Östfolds strategiska program var tjänstesektorn med fokus på hälso- och sjukvårdens ledning, organisering och processer, smarta material och smart boende samt effektivitet i energisystem. Vi talade också om lärarutbildning och de utmaningar som skolan har i Norge och här hos oss. Nästa möte kommer att hållas på Högskolan i Borås och syftet är då att kunna precisera områden för samarbete, vilket innebär att lärare och forskare nu kommer att vara med för att diskutera projekt och frågeställningar.

 

2015-09-30

Ett starkt innovationssystem - Science park, högskolan och SP

I Boråsregionen etableras nu Science Park Borås. Genom Science Park Borås stärks förutsättningarna för samarbeten inom regionen till nytta för utvecklingen av näringsliv, offentlig verksamhet, utbildning och forskning. Tillkomsten av Science Park Borås, som har fått ett stort gehör från företrädare för en rad olika verksamheter i regionen, är ytterligare ett bevis på den utvecklingskraft som finns i regionen och en vilja till goda samarbetsformer.

 

Science Park Borås baseras på forskning och kunskapsutveckling som sker vid Högskolan i Borås och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Starka forskningsprogram inom bland annat materialutveckling, resursåtervinning och hållbart samhällsbyggande är den solida plattform som Science Park Borås står på och som säkrar en gynnsam utveckling av verksamheten. Hållbar utveckling präglar hela verksamheten och ett särskilt fokus finns på små- och medelstora företag. Ett viktigt ingångsvärde vid etableringen av Science Park Borås är också den redan befintliga inkubatorn som ägs av Borås Stad.

 

Två omständigheter är betydelsefulla för utvecklingen av Science Park Borås och innovationssystemet i regionen. Den ena är de förutsättningar som Högskolan i Borås ges att utveckla forskningsverksamheten och bygga upp kompletta akademiska miljöer. Vi noterar en ökad tilldelning på drygt tio procent av det fasta forskningsanslaget i budgeten för 2016 vilket stärker lärosätet. Inriktningen och prioriteringen bådar också gott inför den kommande forskningspropositionen för perioden 2017-2020. En fortsatt och utökad satsning på högskolor och nya universitet är ett medel för ökad kvalitet och effektivitet i forskningssystemet. De ger möjligheter att fortsatt utveckla våra starka forskningsmiljöer och samtidigt också säkra att utbildningen blir forskningsanknuten.

 

Den andra omständigheten är vikten av en fortsatt gynnsam utveckling för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Det är välkänt att ett arbete bedrivs inom SP:s ägarbolag Rise där koncernens struktur ses över och diskussioner om varumärken och profilering förs. För innovationssystemet i Boråsregionen och för hela Västsverige har SP en mycket stor betydelse. En fortsatt satsning på SP i Västsverige är en satsning på forskning, utbildning, utveckling och innovation i Västsverige. Det finns utvecklingskraft i vår region och den innefattar ett starkt SP, så vad näringsdepartementet och RISE styrelse och ledning än gör så försämras inte förutsättningarna för SP och verksamheten i Västsverige.

 

Med en stark Science Park i Boråsregionen förstärks också möjligheterna till samarbete i regionen. Det handlar om samarbeten mellan science parks, men det handlar också om samarbeten mellan lärosätena i regionen via science parks. Jag är övertygad om att Science Park Borås kommer att betyda mycket för utvecklingen av det regionala innovationssystemet. En sådan utveckling är av stort nationellt värde och intresse.

 

 

2015-09-25

Positiv satsning på forskningens kvalitet

Hur vi bäst ska utveckla kvalitet i svensk forskning har debatterats i media under den senaste veckan. Min uppfattning är att de fasta forskningsanslagen måste öka. Den obalans som idag finns med en övervägande del externa medel och krav på medfinansiering innebär att utrymmet för strategiska satsningar inom lärosätena är begränsade och för många lärosäten starkt begränsad. En ökad basfinansiering möjliggör långsiktiga strategiska satsningar och utveckling av forskningsprofiler. Det innebär också ökade möjligheter att fördjupa forskningsanknytningen av utbildningen på grundläggande och avancerad nivå. I budgetpropositionen för 2016 tillförs 300 Mkr till det fasta forskningsanslaget, i enlighet med tidigare information. Relativt sett tillförs de nya universiteten och högskolorna mest medel. Ökningen av det fasta forskningsanslaget och inriktningen på satsningen är riktig och lovvärd. Förhoppningsvis kommer i forskningspropositionen för 2017-2020 och i framtida budgetpropositioner en fortsatt förstärkning att ske av de fasta forskningsanslagen.

 

Företrädare för universitet och högskolor är överens om betydelsen av en ökning av det fasta forskningsanslaget. Det är en uppfattning som inte delas av Vetenskapsrådet, som tycks vara tveksam till vår förmåga att prioritera och vara strategiska i våra satsningar. Det är en märklig föreställning att vi behöver externt stöd för att kunna bedöma vad som är bra forskning och satsningar inom lärosätet. Det blir ännu märkligare med tanke på att de lärare och forskare som gör bedömningar av ansökningar för Vetenskapsrådets räkning naturligtvis är samma personer som bedömer forskningen internt på de olika lärosätena och deltar i diskussioner om utbildningens och forskningens kvalitet, inriktning och satsningar. Prioriteringar är aldrig enkla, men det är vår uppgift att använda resurserna effektivt och fatta de beslut som krävs. Det är en självklarhet för oss och vår förmåga att hantera detta är inget som Vetenskapsrådet behöver oroa sig för.

 

Betydelsen av ökade basanslag är företrädare för universitet och högskolor överens om, men hur denna ökning ska fördelas finns olika åsikter om. Jag noterar att det finns ett missnöje över att högskolor och nya universitet prioriterades i fördelningen av de 300 Mkr i ökade basanslag 2016. Medlen borde, hävdas det, satsas på starka befintliga miljöer och enligt redovisade uppfattningar finns dessa miljöer på de äldre universiteten. Vi har all anledning att fortsatt ihärdigt peka på betydelsen av att högskolornas fasta forskningsanslag ökar till gagn för utbildningens och forskningens effektivitet och kvalitet. Det finns en stor outnyttjad potential på högskolorna som måste tas tillvara.

2015-09-21

Investeringar för Sverige

Anslaget för årets statsbudget är Investeringar för Sverige. Med den utgångspunkten beskrev ministern för högre utbildning och forskning, på ett möte som hölls på Rosenbad, vilka satsningar som planeras ske inom högre utbildning och forskning. Helen Hellmark Knutsson inledde med de satsningar som görs för ett bättre mottagande och en snabbare etablering för nytillkomna. Medel avsätts för att genomföra kompletterande utbildningar, validering av reell kompetens och för bedömning av utländsk utbildning. Satsningarna berör olika delar av utbildningssystemet. Det är prioriterade satsningar som är som ministern uttryckte det universitets- och högskolerelaterade.

 

De direkta investeringar som görs för kvalitetsutveckling av högre utbildning är till stor del redan kända som följd av vårändringsbudgeten 2015 där även utvecklingen och satsningar 2016 och framåt beskrevs. Fem saker behandlades av ministern; jämställdhetsintegrering, fler utbildningsplatser, särskild stor satsning på lärarutbildning, höjda ersättningsbelopp till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap och för verksamhetsförlagd utbildning samt ett nytt kvalitetssystem. Några noteringar är att Göteborgs universitet får ett särskilt uppdrag att vara stöd för jämställdhetsintegrering, att satsningen på fler platser 2016 uppgår till 625 Mkr och att ministern hoppas att det nya systemet för kvalitetsutvärdering snart ska vara på plats. Och vår förhoppning från sektorn är att det blir i enlighet med den decentraliserade modell som Universitetskanslersämbetet föreslagit. Ett klargörande var att den kvalitetsbaserade tilldelningen försvinner och att de 290 Mkr som fördelats läggs till takbeloppen. Konsekvenserna för vår del kommer att framgå av regleringsbrevet. Min bedömning är att förändringen tämligen marginellt påverkar vårt takbelopp.

 

Ett arbete pågår nu med forskningspropositionen för 2017-2020 med utblickar 10 år framåt. Men redan nu sker en intressant förändring. Basanslagen ökar med 300 Mkr 2016, vilket redan var känt. Däremot var det inte känt hur fördelningen ska ske. Lärosätena är indelade i tre grupper; de äldre universiteten, de nya universiteten och högskolorna. De äldre universiteten delar på 100 Mkr, de nya på 90 Mkr och högskolorna på 90 Mkr. Vissa oklarheter finns om de resterande 20 Mkr, möjligtvis tillfaller en del av denna post de konstnärliga högskolorna. Alla lärosätena, exklusive de konstnärliga, är samtidigt garanterade ett ökat anslag på 5 Mkr. För vår del innebär detta att vi tilldelas liksom övriga högskolor 5 Mkr. Fördelningen av resterande medel kommer att ske baserat på bibliometri eller mer precist på det av Vetenskapsrådet framtagna fördelningsunderlaget. För Högskolan i Borås betyder den nya modellen en ökning av basanslaget på över 10 procent och förhoppningsvis är detta ett första steg mot kraftigt ökade basanslag för högskolorna. Det handlar om ett trendbrott med stora procentuella ökningar av högskolornas basanslag och därmed möjligheter att forskningsanknyta utbildningen och samtidigt fortsätta utveckla styrkeområden.

 

I forskningssatsningen ligger också att öka andelen kvinnliga professorer. Medel avsätts också till tidig vetenskaplig och affärsmässig test av idéer och koncept inom området Life Science. 

 

 

2015-09-17

Aktuella frågor och två konferenser

Jag befinner mig i Stockholm för en rad olika möten och i eftermiddag är det information från ministern för högre utbildning och forskning om vad som väntar oss i budgetpropositionen som presenteras på måndag den 21 september. Jag återkommer till detta i kommande blogg.

 

I går var det styrelsemöte i Sveriges Universitets och Högskoleförbund (SUHF). Många viktiga frågor fanns på dagordningen, men framförallt ägnades tid och diskussion åt underlaget till regeringens arbete med forskningspropositionen. SUHFs underlag kommer att behandlas på Förbundsförsamlingen i Göteborg den 21 oktober. Flera viktiga frågor tas upp i underlaget såsom det fasta forskningsanslagets andel av den totala forskningsfinansieringen, innebörden av ett samlat ramanslag till utbildning och forskning och hur kvaliteten på forskning bäst kan bedömas och styras. Underlagen till arbetet med forskningspropositionen ska vara regeringen tillhanda den 2 november och ett arbete bedrivs nu på många håll med de synpunkter som skall skickas in men också beskrivningar av forskningsstrategier. Vårt eget underlag kommer att behandlas på styrelsemötet den 7 oktober.

 

I går i Stockholm arrangerade generaldirektörsföreningen ett kvällsseminarium om rollen som rektor respektive generaldirektör. Kåre Bremer som leder den så kallade Ledningsutredningen presenterade hur utredningen ser på frågan om hur rektorer ska rekryteras och utses och därefter kommenterades Kåres beskrivning av tre av generaldirektörerna. Det är nyttigt att jämföra och få perspektiv på frågor såsom till exempel konsekvenser av sekretess vid rekrytering, betydelsen av hörande och om det ska vara en eller flera kandidater till hörande. Vi talade också om innebörden av tidsbegränsade förordnanden för rektorer och generaldirektörer och här var uppfattningarna delade, alltifrån att det är otidsenligt med tidsbegränsning till att det är en styrka att en period är fastställd och med möjligheter till förlängning. En synpunkt var att tidsperioden är beroende av vilket uppdraget är. Om uppdraget är att förvalta är en sexårsperiod tillräcklig medan om uppdraget är att åstadkomma genomgripande förändring av kultur och struktur är det en alldeles för kort period. Intressant synpunkt men en modell med olika längd på förordnande beroende på situation känns svår att tillämpa i praktiken.

 

Innan jag åkte till Stockholm i tisdags kväll var jag med på en mycket lyckad konferens Mötesplats Sociala Medier (MSM), där Brit Stakston tog emot årets sociala mediepris inrättat av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. Brit höll också en mycket uppskattad föreläsning om sociala mediers möjligheter och risker. Jag hade också den stora äran att inleda Förskolarlärarutbildningens jubileumskonferens med bokrelease, presentationer och debatt. Förskollärarutbildningen fyller 50 i år. Det är en mycket framgångsrik femtioåring, en utbildning av hög kvalitet som idag är en av högskolans grundpelare.

2015-09-10

Värdet i en värdegrund


En ny organisation gäller för Högskolan i Borås sedan ett drygt år tillbaka. Vi arbetar nu utifrån en struktur med tre akademier och ett samlat verksamhetsstöd. Organisationsförändringen är genomförd och successivt sätter sig nya verksamhetssamband och arbetsformer. Det handlar om att använda den nya strukturen så att avsedda positiva effekter uppstår och justera strukturen i de delar där brister visat sig. Ett kontinuerligt förändringsarbete är nödvändigt och självklart.

Parallellt med arbetet med ny organisation har ett varumärkesarbete genomförts med huvudsyftet att finna vägar för att stärka Högskolan i Borås varumärke. I detta tydliggjordes att varumärkena Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan måste värnas och att flaggskeppen är viktiga i utvecklingen mot det tredje universitetet i Västsverige. Varumärkesarbetet innefattade också identifiering av kärnvärden, det vill säga vad som utmärker Högskolan i Borås idag i kombination med vad vill att vårt lärosäte ska stå för. Ett kärnvärde är beskrivande, men också uttryck för en viljeinriktning. Våra kärnvärden är välkomnande, gränsöverskridande och utmanande. Det är viktigt att fundera över vad kärnvärdena är för högskolan, men också för mig i mitt arbete och min vardag.

På nationell nivå har Värdegrundsdelegationen ställt samman och publicerat skriften "Den gemensamma värdegrunden för statsanställda - grundliga rättsliga principer". Skriften publicerades 2013 och är en uppdatering av tidigare sammanställningar och presentationer av den statliga värdegrunden. För oss är en bas för ett värdegrundsarbete givetvis innehållet i den statliga värdegrunden. Den utgör en plattform att utgå från, men också en utgångspunkt för fördjupade diskussioner kring förhållningssätt och hur och på vilket sätt vi i vardagen svarar upp mot krav på objektivitet, rättvisa, lika behandling och effektivitetet för att nämna några av den statliga värdegrundens fundament. En viktig utgångspunkt för vår verksamhet är att vi som statsanställda arbetar i medborgarens tjänst. Vad betyder det när vi talar om akademisk frihet och akademiskt ansvar? Det här är en fråga som vi kommer att återkomma till.  

Utifrån detta startar vi nu eller snarare intensifierar ett värdegrundsarbete på högskolan. På ett GEM (Gränsöverskridande EfterMiddag) tidigare i veckan redovisades utgångspunkterna med fokus på den statliga värdegrunden och en uppskattad presentation hölls av värdegrundsdelegationens huvudsekreterare Robert Cloarec. Det välbesökta GEMet innehöll också redovisningar av pågående värdegrundsarbete inom högskolan. Vi går nu vidare och kommer under hösten på olika sätt inom organisationen att arbete med värdegrundsfrågor.