2014-12-18

God Jul och Gott Nytt År

Det går bra för Högskolan i Borås. Vi hävdar oss väl såväl nationellt och internationellt. Vi har ett gott söktryck till våra utbildningar. Genomförda utvärderingar av utbildningsprogrammen visar på god kvalitet. På forskningssidan noterar vi en stor uppmärksamhet från kollegor och från media, en ökad extern forskningsfinansiering liksom en kraftig ökning av publicerade och citerade artiklar. Vårt stöd för utbildning och forskning, studenter och medarbetare fungerar bra och vi har ett fantastiskt fint och sammanhållet campus. En styrkefaktor är också vårt miljöledningssystem som vägleder oss i arbetet inom hållbar utveckling.

 

Samtidigt har vi under året genomfört en omfattande förändring av vår organisation. Den 14 januari presenterade jag på Folkan den nya organisationen baserad på den rapport som projektledningsgruppen redovisat och avlämnat i december 2013. Under året har den nya organisationen successivt införts. Det har varit ett år präglats av hög arbetsbelastning för många, inte minst som en konsekvens av övergången från gammalt till nytt, liksom alla beslut och förändringar som fordrats. Det finns många uppfattningar i organisationen om den process som varit och det tillstånd som nu råder. Det är precis så det är och måste vara. Min uppfattning är att förändringen var nödvändig. Min övertygelse är att den nya organisationen successivt kommer att svara mot de effektmål som formulerats och bidra till en långsiktigt fortsatt god utveckling av vårt lärosäte. Vi har en ny organisationsstruktur. Nu gäller det att använda den på bästa sätt för att utvecklas ytterligare.

 

En vägledning i vårt fortsatta arbete är en tydligt formulerad vision för högskolan med mål som följer och stödjer visionen. Ett arbete med ett nytt visionsdokument för högskolan har bedrivits under hösten. Det har behandlats som ett informationsärende i vår styrelse med sikte mot beslut i styrelsen i februari 2015. Visionsdokumentet är medvetet kortfattat och är inte avgränsat i tid. Vi ska bli det tredje universitetet i Västsverige. Ett sådant universitet har studentens lärande i centrum, kompletta akademiska miljöer och en relation mellan utbildning och forskning som är eller närmar sig 60:40. Samverkan, internationalisering och hållbarhet är självklara kvaliteter. Inriktningen på verksamheten är att vi bedriver vetenskap för profession. Visionsdokumentet följer naturligt den utveckling och inriktning som vår verksamhet har haft och är förenligt med idéerna bakom organisationsförändringen, samtidigt som ett arbete i enlighet med visionen har stora konsekvenser. I olika sammanhang kommer visionen att uppmärksammas och den är och kommer att vara utgångspunkt för planering av verksamhet och strategiska satsningar.

 

Låt mig återkomma till hållbar utveckling. Universitet och högskolor möter årligen över 400 000 studenter. Vi har ett uppdrag uttryckt i regeringsformen och i högskolelagen att främja hållbar utveckling. Det är med stor tillfredsställelse som vi kan konstatera att Borås är i fronten i arbetet med hållbar utveckling i utbildning och forskning liksom i hur vi som organisation stödjer hållbar utveckling. Vi lever som vi lär. Vi kommer att fortsätta satsningarna på hållbarhet för att vara en i alla bemärkelser hållbar högskola. Fler av våra utbildningsprogram ska innefatta omfattande moment om hållbar utveckling, forskningen alltmer orienteras mot hållbar utveckling och vår egen infrastruktur, våra rutiner och vårt beteende ska bli allt mer hållbart.

 

Efter ett intensivt år väntar nu en jul med många röda dagar och möjligheter till sammanhängande ledigheter. Det är viktigt komma ifrån ett tag och få distans till arbetet och de utmaningar som finns i arbetslivet. För min del är det distans till företeelser som budgetpropositioner, helårsstudieplatser, externa forskningsfinansiärer, innovationssystem och omorganisationer. Jag ser framemot att umgås med familjen. Jag ska hänga mycket med barnbarnen Alicia och Vincent, vänta på att tomten kommer med hållbara julklappar och läsa och lyssna till skönlitteratur. Det kommer att bli många joggingrundor på vår ö under helgerna och sannolikt också ett traditionsenligt nyårsdopp i havet.

 

Tack för fina insatser och stort engagemang under året och God Jul och Ett Gott Nytt År!

2014-12-15

Bästa kommunala årsredovisning

Kommunforskning i Västsverige (KFi) utser årligen bästa kommunala årsredovisning i Västsverige. Syftet med tävlingen är att uppmärksamma årsredovisningen och därigenom stimulera till ett ökat intresse och bidra till att kommunerna förbättrar informationsgivningen kring genomförd verksamhet och finansiell utveckling och ställning. En öppen och tillgänglig redovisning ger grund för olika intressenters bedömningar och ställningstagande av hur kommunen hanterar gemensamma medel. En hög kvalitet befrämjar politisk debatt och hanteringen av resurser. En hög kvalitet stödjer demokrati- och effektivitetsutveckling. Kommunforskning har genomfört årsredovisningstävlingen sedan början av 1990-talet och jag har haft förmånen att vara ordförande i juryn ända sedan starten. Nedanstående text är baserad på det juryutlåtanden som togs fram och som presenterades på KFi-dagen i början av december där årets vinnare tillkännagavs.

 

Juryn konstaterar i bedömningen av årsredovisningarna för 2013 att kvaliteten är god. De kommunala årsredovisningarna är informativa och ger underlag för olika intressenter att bedöma kommunens utveckling. Förbättringar sker framför allt av beskrivningar av verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. Det finns fortfarande en stor utvecklingspotential för verksamhetsbeskrivningarna och ofta handlar det om att finna ett sätt att begränsa omfattningen på beskrivningarna och undvika informationsöverflöd.

 

De finansiella analyserna är av god kvalitet och ger underlag för att bedöma god ekonomisk hushållning. Juryn efterfrågar emellertid nya grepp i strävandena att förmedla information och kunskap om finansiell utveckling och ställning. Juryn noterar också hög kvalitet i den finansiella redovisningen och tillämpning av principer, regler och rekommendationer, men det finns kommuner som går sin egen väg i redovisningen. Oklarheter finns här i tillgångsredovisningen och hur resultatet har disponerats. Dags för skärpning! Dags att tillämpa god redovisningssed.

 

Juryn har tidigare år påpekat och framför återigen betydelsen av de politiska förorden, oftast enbart från kommunstyrelsens ordförande, men ibland också kompletterat med förord från oppositionsrådet. Men det finns även här utvecklingspotential. Det är inte sällan otydligt vilket syftet med förordet är, vilket huvudbudskapet är. Utrymmet behöver inte heller användas, vilket fortfarande förekommer, till att meddela att ett år går fort. Det är en kvalitet om oppositionsrådet får komma till tals men det får inte utvecklas till en tillsynes osaklig pajkastning mellan kommunens ledande politiker.

 

Hög kvalitet nästan genomgående således men också stor brist på förnyelse och nya grepp. En konsekvens av detta är att juryn inte heller har förnyar sig i någon större omfattning i valet av hedersomnämnda och vinnare. Hedersomnämnanden fick Göteborg, Halmstad, Kungsbacka, Varberg och Öckerö.

 

Bäst och årets segrare är en kommun vars årsredovisning ständigt är med i diskussionen om första platsen. Årsredovisningen är välstrukturerad, verksamhetsbeskrivningarna av hög kvalitet och det finns en mängd informativa inslag. Det finns en utmärkt inledande beskrivning av årsredovisningens innehåll, en bra kvalitetsredovisning och informativa kommunjämförelser. Det är ett professionellt dokument i alla avseende. Varje år tillförs eller ändras något i syfte att förbättra informationsgivningen och skapa en ännu mer tillgänglig årsredovisning. Juryns önskan är att kommunens sätt att ständigt utveckla och förbättra årsredovisningen blir stilbildande. Årets vinnare är Tanums kommun.

2014-12-11

En miljardsatsning på nydanande forskning

På initiativ från KK-stiftelsen har många av landets nya universitet och högskolor i debattartiklar uppmärksammat vikten av ökade forskningsmedel. Fakultetsanslagen/basanslagen till de nya universiteten och högskolorna utgör tio procent av det totala statliga anslaget. Samma relation på utbildningssidan är närmare 40 procent. Det är således en stor obalans samtidigt som vi har samma krav på oss att forskningsanknyta utbildningen och ge våra lärare möjligheter att kombinera utbildning och forskning. En ökad forskningsfinansiering av de nya universiteten och högskolorna är också ett medel för att bättre ta till vara på den utvecklingskraft som finns i de många forskningsmiljöer som utvecklats under knappa förhållanden och som genom stark prioritering blivit internationellt konkurrenskraftiga. Det är av stort regionalt och nationellt intresse att med en bättre basfinansiering stödja en utveckling av starka profiler.

 

En ny forskningsproposition ska läggas, om det följer tidigare mönster, hösten 2016. Arbetet förväntas inledas med tillsättning av en forskningsberedning och ett uppdrag till universitet och högskolor att sammanställa forsknings- och utbildningsstrategier som ska utgöra underlag för arbetet med prioriteringar i propositionen. Jag ser framemot att föra fram våra styrkeområden och utgår från att tiden nu är mogen för en rejäl satsning på konstnärlig forskning vid högskolan, något vi har argumenterat för länge. Men en generell satsning på nya universitet och högskolor är också helt nödvändig. Vi behöver en miljard! En ökning med cirka 70 procent. För Högskolan i Borås del skulle det innebära cirka 40 Mkr ytterligare i basfinansiering och en mycket viktig förstärkning.

 

Vi kommer att fortsätta argumentera för riktade satsningar till våra styrkeområden. För vår del handlar det om det konstnärliga området och ett flertal områden under den gemensamma rubriken hållbar utveckling. Parallellt kommer vi att argumentera för "miljarden". Jag är övertygad om att det är en satsning med mycket god utvecklingspotential. 

 

2014-12-05

Universitet och högskolor - scenarier på HeLP-avslutning

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har utvecklat och genomför ett program för högre chefer inom akademin. I veckan var det avslutning på det fjärde programmet i ordningen och till avslutningen var rektorer från deltagarnas lärosäten inbjudna. Det var en mycket nöjd grupp av akademiska ledare som vi mötte dels med det innehåll som varit, dels med hur programmet hade letts och administrerats. Det allra största värdet av programmet var ändå de kollegiala kontakter som knutits och nätverk som byggts upp och som nu finns kvar för vidareutveckling och förstärkning. Medverkan i programmet ger också en mycket bred bild och förståelse för vår sektor. De medverkande representerar olika typer av lärosäten och olika discipliner och förståelsen för varandras villkor och synsätt befrämjas till gagn för utvecklingen av verksamheten inom sektorn.

 

Till det avslutande tillfället hade deltagarna förberett scenarier för utvecklingen inom högre utbildning och forskning. Dessa scenarier låg till grund för kommentarer från särskilt inbjudna gäster som deltog i paneldebatter. Det första scenariet handlade om lärosätenas självständighet och att autonomireformen nu var genomförd. Det andra scenariet behandlade fusioner och nedläggning av lärosäten. Det tredje scenariet var om internationella etableringar i Sverige. De texter som tagits fram och distribuerats till oss i förväg beskrev innebörden av scenarierna, men också ett antal fejkade artiklar och debattinlägg i frågorna. Några av dessa var synnerligen provocerande, och förmedlade ett oacceptabelt förhållningssätt till den verksamhet som bedrivs på universitet och högskolor. Det var skickligt att genom de fejkade artiklarna väcka sådan irritation.

 

Den diskussion som fördes i panelerna baserades på scenarierna och på en inledande presentation av Sven-Erik Liedman. Diskussionerna blev mycket livgivande. Autonomiscenariet kom bland annat att handla om behovet av ett samlat anslag till utbildning och forskning. De flesta menade att de skulle vara en viktig reform, men många redovisade också tveksamheter till vår förmåga på lärosätena att klara balansgången och göra rätt fördelning och prioritering mellan utbildning och forskning. Fusionsscenariet innebar att det enbart finns tre universitet i landet. Internationell konkurrens har drivit fram en situation där regeringen tvingats till fokusering på Umeå, Stockholm och Göteborg. Innebörden är bland annat att Lund blir ett campus för det stora konkurrenskraftiga Göteborgs universitet och Uppsala på motsvarande sätt till Stockholms universitet. Många konstaterade att konsekvensen av en sådan (helt orealistisk) utveckling och situation skulle vara helt förödande. I diskussion framkom många försvar för precis den nuvarande strukturen och med utbildning och forskning på samtliga lärosäten. Det tredje scenariet med etablering av internationella aktörer av mastersutbildningar i teknik och ekonomi är i det närmaste redan här och något särskilt hot mot svenska universitet och högskolor utgör inte sådana etableringar enligt min uppfattning. Det är bra med konkurrens och bra att alternativ finns som bygger på en långtgående företagsmedverkan, men nästan alla studenter kommer att välja från det utbildningsutbud, hög kvalitet är en förutsättning, som erbjuds av universitet och högskolor.

 

Dagen avslutades med utdelning av diplom till kursdeltagarna av SUHF:s ordförande Pam Fredman. Det var en mycket inspirerande och givande eftermiddag tillsammans med HeLP 4. Tack!