2014-09-30

Forskar Grand Prix - en succé på alla sätt och vis

Universitet och högskolor bedriver utbildning och forskning. I uppdraget innefattas att samverka med aktörer i vår omvärld och att föra ut resultat från pågående och avslutad forskning. Vi söker ständigt efter ändamålsenliga sätt att förmedla resultatet av vår verksamhet och utveckla dialogen och formerna för samverkan. Det är viktigt att universitet och högskolor uppfattas som öppna, välkomnande och tillgängliga verksamheter och miljöer. Det är också viktigt att det finns en förståelse för vår specifika uppgift som är att kritiskt granska och ge perspektiv på samhälleliga utvecklingslinjer och tillstånd. Vår styrka är kritiskt tänkande och problematisering, vilket innebär att vi också förmedlar och argumenterar för specifika sätt att hantera utmaningar och lösa problem. Påverkan för praxisutveckling är viktig.

 

En organisation som har som syfte just att verka för diskussion om vetenskapens roll och främja dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet är den ideella föreningen Vetenskap och Allmänhet. VA ansvarar för en rad olika arrangemang, alla med syftet att stärka dialogen och samverkan över gränser. Ett av dessa arrangemang är ForskarFredag. 2005 utlyste EU-kommissionen den sista fredagen i september till Researchers Night och sedan 2006 har VA koordinerat det svenska arrangemanget som går under benämningen ForskarFredag. En del av ForskarFredag är Forskar Grand Prix där forskare tävlar om vem som på fyra minuter bäst kan beskriva sin forskning. Vi medverkade i aktiviteten Forskar Grand Prix för första gången i år.

 

Sex forskare presenterade inför en jury och en entusiastisk publik sin forskning och därefter följde bedömning av juryn och röstning. Det var bra presentationer som visade att forskning går att beskriva och framkomna resultat att förklara på fyra minuter. Bäst enligt juryn och publiken var Kamran Rousta. Iklädd gul arbetsväst från Borås Energi och Miljö och med soppåsar i händerna förklarade Kamran varför vi måste bli bättre på att sortera vårt avfall, betrakta avfall som resurser och varför forskning om processer och beteende är viktigt. Kamran går nu vidare till Sverigefinalen i Stockholm i slutet av november. Vi önskar Kamran lycka till, alla förutsättningar finns för en bra placering i finalen.

 

Det finns många möjliga positiva effekter av Forskar Grand Prix. Vi sprider information om vår forskning på ett tillgängligt och inspirerande sätt, vi lär om och av varandra och vi tränas i att presentera forskning på ett effektivt sätt. Tävlingsmomentet och juryledamöternas skarpa men vänliga bedömningar ger extra spänning. Det här ska vi fortsätta med.

2014-09-26

Egenskaper för framgångsrika kommuner - avsnitt 6 (Västvärldens utmaningar)

En gynnsam kommunal utveckling förklaras av kommunens val av strategier, beslut och handlingar men också av de omvärldsbetingelser som råder och de förutsättningar som ges. Ända sedan oljekriserna i mitten på 1970-talet har de ekonomiska kriserna avlöst varandra. De har tagit sig uttryck i stora befarade ekonomiska underskott och allvarliga befarade konsekvenser för den kommunala verksamheten. Retoriken har varit stark och varningarna för att vargen kommer många. I ett tillbakablickande perspektiv kan konstateras att kriserna har hanterats, dramatiken nästan alltid uteblivit och verksamheten har givits rimliga förutsättningar. Över tid är det två påtagliga utvecklingstendenser som framträder, den kommunala verksamheten har expanderat för att kunna möta de behov som finns och det har skett en påtaglig ekonomisering. Men hur ser förutsättningarna ut framöver.

 

Den brittiske ekonomhistorikern Niall Ferguson som författat många intressanta och uppmärksammade böcker och texter om samhällsekonomisk utveckling är bekymrad över den gamla världens utveckling och situation och Europas och USA:s möjligheter att konkurrera med länder i framförallt Sydostasien. Ferguson konstaterar som utgångspunkt för problematisering och förklaringar att svårbemästrade finansiella kriser avlöst varandra under det senaste decenniet, att utvecklingen av bruttonationalprodukten i västvärlden är svag och att belåningen ökat mycket kraftigt. Få länder inom den europeiska unionen klarar det stipulerade konvergenskravet för att vara ansluten till euron att låneskulden ska uppgå till maximalt 60 procent av BNP.

 

Fyra omständigheter har drivit fram den situation som råder. Omständigheter som kommer att innebära att Europa och USA inte längre kommer att vara världens dominerande ekonomier, förutsatt att ingen förändring sker. 

 

1)    Kontraktet mellan nuvarande och kommande generationer har brutits. Det finns inte längre något moraliskt åtagande att överlämna en minst lika stark ekonomi till kommande generationer som den som vi själva övertog. I sammanhanget kan vi också påminna oss Brundtlandrapportens formulering av innebörden av hållbar utveckling. Här uttrycks att dagens behov ska tillfredsställas utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Jag påminner mig också om Kotlikoffs argument för så kallad generationsredovisning där det tydligt skulle framgå utvecklingen av det samlade ekonomiska värdet och åtagandet för att kunna bedöma den ena generationen i förhållande till den andra.

2)    De finansiella marknaderna är överreglerade. Försöken att genom reglering förhindra framtida finansiella kriser gör marknaden dysfunktionell. Det är inte avsaknaden av regler som är problemet enligt Ferguson utan för många regler som förhindrar marknaden att fungera effektivt.

3)    Ferguson menar med utgångspunkt från utvecklingen i USA att rättsstaten har försvagats och förklaringen är juristernas dominerande roll, från "rules of law" till "rules of lawyers". Det är ett hot mot demokrati och företagsamhet att regeltolkning och juridiska processer och spetsfundigheter dominerar och skapar oklarheter, effektivitetsförluster och förhindrar innovationer.

4)    Det civila samhället har försvagats och orsakerna till detta kan diskuteras. Är det individualiseringen eller är det en samhällsutveckling med alltför stor tilltro till statens förmåga att organisera vårt liv. I vilket fall som helst så är engagemanget i kultur- och föreningsliv avtagande och har så varit under en längre period.

 

Ferguson avslutar med att konstatera att utvecklingen liknar det Adam Smith benämner "The stationary state" med höga skulder, dysfunktionella regler och minskat medborgerligt engagemang. Det är en intressant och viktig problembeskrivning, där vägen vidare är högst ideologiskt betingad. Det handlar bland annat om hur marknaden ska regleras, hur skuldbördan ska regleras och vilken roll det offentliga ska spela i civilsamhället.  

2014-09-17

Bra start för utbildning och forskning

Läsåret har startat bra! Många nya förväntansfulla studenter, mängder av aktiviteter på campus och givande diskussioner om mål, strategier och utveckling av verksamheten i olika råd och konstellationer. Vi arbetar nu i en ny organisation och det tar givetvis tid innan allt är på plats. Jag är övertygad om att vi med den nya strukturen skapat förutsättningar för att ytterligare höja kvaliteten på verksamheten. En högskola med studentens lärande i centrum, där vi har kompletta akademiska miljöer och närmar oss målbilden 60:40, det vill säga fördelningen mellan grundutbildning och forskning. Det handlar om oförändrad omfattning på utbildningen eller kanske med viss ökning över tid, men framför allt ska vi kraftigt öka andelen forskning. En bättre balans mellan utbildning och forskning och ökade forskningsresurser innebär förbättrad forskningsanknytning av utbildningen samtidigt som vi utvecklar starka forskningsprogram.

 

Det är framför allt tre mycket positiva besked som förgyllt terminsstarten. Projektet ArcInTex som startade med konferensen Ambience hösten 2011 har beviljats ett Marie Curie-anslag från EU:s forskningsbudget Horizon 2020. Projektet kommer att finansiera doktorander inom området textildesign och arkitektur. Det är ett samarbetsprojekt med sex akademiska partners och två företag med en total budget på närmare fyra miljoner euro. Högskolan i Borås får den prestigfyllda rollen som koordinator. Det är första gången vi koordinerar ett forskningsprojekt finansierat av EU. En stor framgång och spännande utmaning.

 

Det andra beskedet kom från Vinnova. Vi har fått fortsatt finansiering av initiativet Smart Textiles, 15 Mkr för perioden 2014-2016. Beskedet var inte oväntat med tanke på resultatet av den internationella utvärderingen av Smart Textiles som genomfördes i våras. Men glädjen är inte desto mindre nu när vi fått beskedet och det formella beslutet. Vinnova har dessutom meddelat att det finns en fortsättning efter 2016 i form av anslag för Över- och uppväxling, som Vinnova kallar det. Vi kommer att få ansöka om medel, men möjligheterna är stora till ytterligare tre års finansiering. 

 

De tre besluten visar vår styrka inom området Textil och mode. Vi kommer fortsätta att satsa, men vi behöver också ha bekräftelse från vår uppdragsgivare. Jag har i olika sammanhang argumenterat för mer resurser till vår konstnärliga utbildning och forskning och fått god förståelse för våra behov och vår argumentation från ledamöter i riksdagens utbildningsutskott, från företrädare för regeringen och från andra viktiga aktörer, däremot inga nya medel. De måste bli ändring på detta. Vi har nu återigen visat vår styrka. Vi behöver fler designplatser och vi behöver forskningsresurser i samma nivå som vad den nya konstnärliga högskolan i Stockholm fått. Det är av stort nationellt intresse att vi ges förutsättningar att växla upp från nationellt ledande och internationellt erkänd till internationellt ledande inom utbildning och forskning i textil design och modedesign. Nu har vi alla förutsättningar att ta täten i ett internationellt perspektiv, men det krävs att de som styr över våra basanslag går från ord till handling.

2014-09-09

Egenskaper för framgångsrika kommuner - avsnitt 5

De studier av kommunal utveckling som refererats i tidigare avsnitt på denna blogg genererar uppfattningar om vilka verktyg kommunerna bör tillämpa för att bli framgångsrika. Tre saker är särskilt viktiga att framhålla och beskriva. 

    Det finns en grundläggande osäkerhet om de ekonomiska förutsättningarna för den kommunala verksamheten orsakad av en ryckighet i den samhällsekonomiska utvecklingen. Reducering av osäkerhet kan ske genom att fakta finns på bordet och en klarhet råder över kommunens finansiella utveckling och ställning. Den ekonomiska redovisningen måste bygga på etablerade principer och på att presentationen är tillgänglig och begriplig. Det är ett bekymmer när bokslutspolitik bedrivs och grumligheten tilltar. Det är svårt att förstå varför lagstiftaren möjliggör oklarheter i redovisningen av kommunens ekonomi istället för att skapa största möjliga tydlighet. Osäkerheten förstärks också av orealistiska visioner för kommunens utveckling. Det förefaller som om alla kommuner baserar sina visioner och långsiktiga planer på att kommunen ska växa befolkningsmässigt, medan verkligheten för många är den raka motsatsen. Faktaredovisning och realistiska antaganden om framtiden reducerar osäkerhet och stödjer utvecklingen av en framgångsrik kommun.
    Det ska vara fokus på innovationer, det vill säga att omvandla idéer och nya kunskaper till verksamhet. Innovationer baseras på att tänka och göra annorlunda och finna nya metoder som utvecklar verksamheten. Innovationer förutsätter att praxis baserad på förtrogenhetskunskap och beprövad erfarenhet ifrågasätts, innovationer handlar inte om förbättringar och effektivisering av befintlig praxis. Nytänkande måste uppmuntras och förmågan att omsätta idéer till handling utvecklas.
    Utrymme för nyfikenhet och möjligheter att experimentera stöds av en tydlig politisk ledning med klara och kommunicerade mål för verksamheten. Den tydliga politiska ledningen ska samspela med en tjänstemannaledning med utvecklingskraft och integritet.

En vision baserad på realistiska antaganden i kombination med ett innovativt förhållningssätt och modigt ledarskap är också gynnsamma förutsättningar för att pröva om kommunens struktur är ändamålsenlig. Det är anmärkningsvärt, med tanke på den risk som finns för försämrad kommunal service, svårigheter att kompetensförsörja, svårigheter att rekrytera till demokratiska församlingar och otydlighet i ansvarsförhållanden som samverkan över kommungränser innebär, att frågan om kommunsammanslagningar inte är mer aktuell och debatteras mera. Det är dags för att ta upp frågan såväl utifrån det lokala kommunala perspektivet som utifrån ett riksperspektiv. En kommunreform efterfrågas.

2014-09-02

Ett nytt läsår

Nu har alla våra studenter anlänt och campus sjuder av liv. Det är en speciell och mycket fin känsla när nya och tidigare studenter återvänder efter sommaruppehåll och vårt campus fylls av förväntansfulla studenter.

 

Jag har förmånen att få hälsa nya studenter välkomna. I förra veckan var det våra internationella studenter och i måndags studenter som läser på något av våra utbildningsprogram. I min välkomsthälsning uppmanar jag studenterna att satsa på studierna, att plugga, men också att se till att ta del av det rikliga utbud av aktiviteter som erbjuds av verksamheter inom Borås Stad, högskolan och inte minst av Studentkåren. Framgångsrika studier kan med fördel kombineras med att medverka i olika typer av berikande aktiviteter som ger breda kunskaper och som bygger nätverk.

 

Min välkomsthälsning är också ett utmärkt tillfälle att uppmärksamma kåren och tacka för det imponerande och viktiga arbete som görs, inte minst i samband med introduktionsveckorna. Studentkåren bidrar i allra högsta grad till att Högskolan i Borås är och uppfattas vara ett välkomnande lärosäte.

 

Nu handlar det om att motsvara högt ställda förväntningar. Studenterna har valt oss och i valet haft många alternativ. Vi är ett attraktivt lärosäte och vi erbjuder och genomför utbildningarna av hög kvalitet. Samtidigt är det viktigt att ständigt utveckla verksamheten och bli ännu bättre. Den organisationsförändring som genomförts och som nu successivt införs och förtydligas under hösten syftar just till att skapa förutsättningar för kvalitetsutveckling. En organisationsstruktur i sig innebär ingen kvalitetsutveckling, utan det handlar om vad vi nu tillsammans gör och hur vi använder våra nya möjligheter.

 

Jag ser fram emot ett spännande och framgångsrikt läsår.