2014-08-27

Utrikesdepartementet, Högskolan i Borås och Smart Textiles

Utrikesdepartementets chefsdagar var i år delvis förlagda till Västra Götalandsregionen och Göteborg. I måndags genomfördes på länsresidenset i Göteborg ett program där regionen presenterades genom ett antal föredragningar av företrädare från olika verksamheter. Ett längre pass med tre olika inslag ägnades under landshövdingens ledning åt forskning. Karin Markides rektor på Chalmers talade om grafen och vad det nya materialet är och hur det kan komma att förändra världen. Chalmers koordinerar den stora satsning som EU gör på flaggskeppet Grafen, ett bevis på den styrka som Chalmers har inom materialvetenskap och nya material. Bruno Hedlund, marknadschef på SIK - institutet för livsmedel och bioteknik, talade om livsmedelsforskning och illustrerade med ett flertal exempel kopplingen mellan forskning, produktutveckling och hållbar utveckling. Ett av de mer intressanta och viktiga projekten handlar om datummärkning. Vi slänger idag stora mängder mat, storleksordningen 25-30 procent nämns i sammanhanget, helt i onödan för att bästföredatum passerats. En teknik som innebär att den faktiska hållbarheten och kvaliteten mäts skulle innebär stora ekonomiska vinster och befrämja hållbar utveckling. Grundproblemet är att vi inte längre litar på våra sinnen utan på "bäst före".

 

Den tredje föredragningen behandlade Smart Textiles. Vi utgjorde således det tredje exemplet på innovativ forskning och produktutveckling i regionen. I min föredragning beskrev jag den moderna innebörden av textilier och illustrerade vad tekniska textilier och smarta textilier är och kan göra. Jag talade om avancerad skyddsutrustning, väv till biogasreaktorer, stickade stentar, pyjamaser med högabsorberande material som samtidigt andas och bandage med egenskapen att kunna dras med jämt tryck. Som den samhällsvetare jag är försökte jag ge Smart Textiles rättvisa. Jag ska inte recensera min egen föredragning, men jag kan konstatera att det som händer inom Smart Textiles som ett exempel på förnyelsen av svensk textil- och modeindustrin tilldrar sig ett stort intresse. Frågorna under och efter min föredragning var många.

 

Högskolan i Borås har i Smart Textiles ett forsknings- och innovationsområde med mycket stor potential. Ledningen för Smart Textiles har genomfört ett utmärkt arbete och systematiskt utvecklat verksamheten och det innovationssystem som initiativet är navet i. Indelningen i de tre fokusområdena "Medicin och hälsa", "Hållbara material" och "Arkitektur och interiör" har bidragit till att tydliggöra inriktningen och fokusera utvecklingsinsatser. Vi är nu i fas där alla förutsättningar finns för att en ytterligare uppväxling av Smart Textiles kan och bör ske. Hur kommer att diskuteras på ett kommande strategimöte inom Smart Textiles styrgrupp. En spännande och mycket viktig diskussion.

2014-08-22

Styrning och ledning vid universitet och högskolor

Tidigare i veckan deltog jag på ett seminarium på Mittuniversitetet under rubriken "Styrning och ledning vid universitet och högskolor". Min rubrik vid seminariet var "Akademisk frihet och modern ledning". Det är betydelsefullt att vi inom sektorn kontinuerligt för en diskussion om innebörden av begrepp och fenomen som akademisk frihet, autonomi, profilering, styrning och ledning. Det är ytterst en fråga om hur vi inom givna förutsättningar bäst utvecklar verksamheten till gagn för våra studenter och olika aktörer i vår omgivning. Det finns enligt min uppfattning några grundläggande viktiga utgångspunkter för vår verksamhet och för ledning och styrning. Med resonemang kring dessa utgångspunkter inledde jag min föredragning.

 

1) Universitet och högskolor är i första hand utbildning. Ståndpunkten är en markering av att alla förväntas delta i utbildning och undervisning. Den forskning som bedrivs har som viktigt eget syfte att stärka utbildningens kvalitet. En miljö med aktiv forskning nära kopplad till utbildningens inriktning, skapar utvecklingsmöjligheter och hög kvalitet i såväl utbildning som forskning.

 

2) God vetenskap förenar "curiosity and compassion". Drivkraften för kunskapsutveckling är nyfikenhet. Det kan handla om reda ut ofullkomligheter i någon teori eller söka förklaringar till problem eller fenomen i praktiken. Det är en klassisk utgångspunkt för vetenskap. Men nyfikenhet ska förenas med deltagande, engagemang och vilja att bidra till gynnsam utveckling. I begreppet "compassion" innefattas ett ansvar för att studier som bedrivs tillför värden genom till exempel nya tillämpningar eller kritisk analys av samhälleliga fenomen. Vetenskapen bidrar då till perspektiv på utvecklingsförlopp och tillstånd och ger poängfulla resultat.

 

3) Forskare och lärare väljer fritt områden och problemställningar. Det är en självklarhet. Samtidigt påverkas forskningens kvalitet av den inramning som finns. En fungerande forskningsmiljö och ett fungerande seminarium är en starkt bidragande orsak till skärpa i problemställningar och relevans i framkomna resultat. Tillhörighet och medverkan i utveckling och etablering av starka forskningsmiljöer befrämjar den egna forskningen men innebär också att forskaren tar ansvar för andras forskning och bidrar till helheten.    

2014-08-18

Egenskaper för framgångsrika kommuner - avsnitt 4

Det finns tre egenskaper som utmärker en framgångsrik kommun enligt intervjuade politiker och tjänstemän. Egenskaperna återkommer i olika beskrivningar och utgör en kärna i innebörden av en framgångsrik kommun eller en kommun med gynnsamma förutsättningar.

 

Positiv befolkningsutveckling är det första och överordnat allt annat. En positiv befolkningsutveckling innebär ökade skatteintäkter och ökade resurser att fördela till kommunala verksamheter av skilda slag. En befolkningstillväxt innebär också ökade kostnader, vilket innebär att den kommunalekonomiska effekten avgörs av vilka tillkommande kostnader som de ökade intäkterna föranleder. Det är inte alldeles givet att enhetskostnaden sjunker med oförändrad kvalitet. Inget märkvärdigt i detta. Men det är inte i den ekonomiska effekten som befolkningstillväxten tillmäts störst betydelse utan det är den symboliska betydelsen av ökningen. Den visar nämligen att kommunen är attraktiv och är ett bevis på framgång i utvecklingen av den kommunala verksamheten och kommunens profilering. Enligt samma logik innebär en befolkningsminskning stora bekymmer eftersom det ger bilden av en problemkommun. I en tredjedel av Sveriges kommuner minskade antalet invånare år 2013. För många kommuner är det en orealistisk utgångspunkt för strategiarbete att anta befolkningstillväxt så den starka kopplingen mellan framgång och befolkningstillväxt är problematisk för kommunal utveckling.

 

En viktig egenskap är också ekonomimedvetenhet hos politiker och tjänstemän. Det finns en stark värdering av betydelsen av att klara de finansiella krav som finns. Det är också betydelsefullt att välutvecklade principer och modeller för ekonomistyrning finns på plats. Ett påpekande i sammanhanget är vikten av fakta på bordet. Bokslutspolitik som innebär otydlighet i vilken den ekonomiska utvecklingen är motverkar i ett långsiktigt perspektiv medvetenhet och respekt för ekonomiska förutsättningar.

 

En tredje egenskap är omfattande samverkan. Samverkan avser olika företeelser. Det är mellan politiker och tjänstemän, inom styrelser och nämnder i verksamheten och över organisatoriska gränser. En långtgående samverkan handlar också om samverkan över kommungränser. Samverkan ger förutsättningar för kvalitet och resurseffektivitet och att beslut fattas med breda underlag. Men samverkan är inte oproblematisk. För långtgående samverkan kan innebära otydlighet i ansvarsfördelning, bristande genomskinlighet avseende vem som ansvar för vad och risk för en konsensuskultur som medför att bristfälliga beslut och underlag för beslut inte ifrågasätts.

 

En intressant notering är att demokratiutveckling och fungerande demokratisk ordning av många värderas lägre än befolkningstillväxt och kontroll på finanserna. Tillväxt och ekonomisk effektivitet är idag högre prioriterat, vilket naturligtvis kan ha sin förklaring i att fungerande politisk representation, former för beslutsfattande och utvecklingskraft för genomförande tas för givet. Men onekligen väcker observationen frågor.

2014-08-13

Tillbaka igen

Tillbaka igen efter en ljuvligt fin sommar i Bohuslän och några ljuvliga sommardagar i Hangö på den finska sydkusten. Tid att umgås med barn, barnbarn och släkt och vänner, mycket sol, joggning på mornarna innan det blev för varmt, många bad och ljumma kvällar på bryggan eller terrassen har det varit, precis som det ska vara. Alla jag möter är lika nöjda med sommaren och fyllda av energi. Enda problemet för vår del har varit att våra svampskogar i Bullaren i Bohuslän för andra året i rad gapat tomma, det har nästan inte ens varit lönt att titta efter. Men det är inte försent än, fortsatt värme och höstregn så kanske ändå.

 

Jag är i skrivande stund i Stockholm för möte med mina rektorskollegor. Vi har mycket att tala om. Bland annat om hur vi ska se på utfästelser om nya platser och pengar till högre utbildning. Söktrycket är mycket högt som bekant och många sökande har inte kunnat antas, så det finns underlag, men det är samtidigt viktigt att det finns en långsiktighet i förutsättningarna för verksamheten till gagn för hög kvalitet. En annan fråga vi behöver diskutera är det uppdrag som universitetskanslern har att utreda och föreslå ett nytt system för kvalitetsutvärdering. En tredje fråga är hur vi ska agera i frågan om en ny modell för resursfördelning till utbildning och forskning. Det fanns en stor samsyn i samband med seminarier i Almedalen om vikten av förändring och frågan är nu vad som är nästa steg. Detta och mycket mer kommer att avhandlas.

 

På måndag är första mötet i vårt nya ledningsråd och det markerar en start för vår nya organisation. Vi har nu tre akademier och ett samlat verksamhetsstöd och en viktig process följer nu när sektionsindelningen ska beslutas, chefer utses och nya ledningsgrupperingar etableras. Förväntningarna på det nya varierar naturligtvis. Det som är viktigt att säga, och som jag också under förändringsarbetet framfört ända sedan idén till en ny organisation presenterades i februari 2013, är att organisationsstruktur är ett av flera medel för att nå de mål vi ställt upp. Den förändring vi genomför puttar på, som en av våra styrelsemedlemmar uttryckte det, i rätt riktning, men sedan handlar det om att vi som medarbetare använder organisationen på bästa sätt för att utveckla och successivt stärka vår redan väl fungerande verksamhet.

 

Ett spännande läsår väntar. Välkommen tillbaka.