2014-06-30

Almedalen, om textil och mode

På väg till Visby och Almedalsveckan. Det är andra gången för min del och det är med stor förväntan jag åker dit. Utbudet av debatter och seminarier är enormt och veckan erbjuder en stor möjlighet till kunskapsutveckling, information om aktualiteter i politik och samhälle och utveckling av nätverk. Veckan är givetvis också ett tillfälle att diskutera högre utbildning och forskning och sprida kunskap om Högskolan i Borås.

 

Idag måndag medverkar jag i en panel under rubriken "Hur utvecklar forskningsmedel till smarta textilier och mode en av Sveriges största exportsektorer?". Textil och mode är en stark bransch med stor potential för fortsatt tillväxt men också med stora utmaningar att hantera krav på hållbar utveckling. Borås är ett givet centrum för textil- och modeindustrin och Högskolan i Borås en central aktör vad gäller utbildning och forskning.

 

Seminariet är ett utmärkt tillfälle för att klargöra vår position och argumentera för satsning på vår utbildning och forskning. Vi har byggt upp en verksamhet av hög kvalitet med tämligen begränsade statliga resurser, men med gott stöd regionalt och lokalt. Det vittnar om regional utvecklingskraft, men visar också att vi är värda att satsas på. Högskolan i Borås har idag en komplett utbildningsverksamhet inom textil och mode inklusive examensrättigheter på forskarnivå och ett landets mest spännande forsknings- och innovationsprogram i form av Smart Textiles. Det är dags att staten bekräftar vår framgång med ökade medel i första hand till vår konstnärliga utbildning och till vår forskningsverksamhet.

2014-06-26

Sommarhälsning

Vår huvuduppgift på Högskolan i Borås är att ge våra studenter en utbildning som leder till bra arbeten och som förbereder för en gynnsam utveckling i det valda yrket. Förtrogenhet med teori, professionella färdigheter och stor förståelse för helhet och sammanhang är ett sätt att uttrycka vad vi vill att våra studenter ska ha med sig efter avslutad examen. Vår mission "Vetenskap för profession" är ett sätt att sammanfatta vad vi vill förmedla och uppnå. Vi kan konstatera att våra utbildningar håller en god kvalitet. Vi har ett mycket bra söktryck och många väljer utbildningar vid Högskolan i Borås i första hand. Vi är ett attraktivt lärosäte baserat på ett bra utbildningsutbud och ett gott renommé. 

 

En fortsatt utveckling av vårt lärosäte är få en bättre balans mellan utbildning och forskning som möjliggör en ökad forskningsanknytning av våra utbildningar. De externa forskningsmedlen ökar, vilket är mycket glädjande. Det är också ett bevis på kvalitet och konkurrenskraft. Vägen till att vara ett lärosäte med relationen 60:40 mellan utbildning och forskning är lång, men uttrycket 60:40 som mål för verksamheten är viktigt för att markera vår vilja att bygga det tredje universitetet i Västsverige.

 

En förutsättning för bra utbildning och forskning är en väl fungerande administration. I den gynnsamma utveckling vi noterar för utbildning och forskning ska läsas in ett gott samspel mellan kärnverksamhet och verksamhetsstöd. Vi har en hög kompetens inom verksamhetsstödet och väl fungerande organisation och rutiner.

 

Läsåret 2013/2014 har varit ett framgångsrikt år, men det har också varit ett alldeles speciellt år. För att ytterligare stärka högskolan och förbereda oss för fortsatt och ökad konkurrens har organisationsförändringen som initierades vintern 2013 genomförts och vi har från den 1 juli ett samlat verksamhetsstöd och tre akademier. Allt är inte på plats ännu utan ett fortsatt utvecklings- och implementeringsarbete kommer att genomföras under hösten. Men grundstrukturen är förändrad och en ny organisation gäller. Det är min övertygelse att den nya organisationen kommer att bidra till att föra utvecklingen av vår högskola framåt i rätt riktning. Den kommer att bidra till starkare utbildnings- och forskningsmiljöer och till ökade samarbeten inom lärosätet, allt i enlighet med effektmål uppställda för den nya organisationen.

 

Vi lägger ett bra år bakom oss och jag vill tacka alla för mycket goda insatser under läsåret och för ett stort engagemang i högskolans utveckling.

 

Med en önskan om en trevlig sommar, avkopplande och sist men inte minst en berikande semester.

 

Björn Brorström

Rektor

2014-06-19

Hållbar kommun

Begreppet hållbar kommun är utgångspunkten för en studie om vilka utmaningar kommunerna står inför och hur dessa kan hanteras. Studien kom till stånd efter en diskussion i styrelsen för Kommunforskning i Västsverige som handlade just om kommunernas framtid och utmaningar. Ett antal av forskarna inom Kommunforskning i Västsveriges (KFi) nätverk har under våren genomfört intervjuer med verksamma inom kommuner där den inledande och övergripande frågan har varit att få en beskrivning av innebörden av hållbar kommun. Frågan om hållbar kommun har följts av frågor kring kommunstruktur, finansieringsmodeller och ledarskap för att hantera utmaningarna. Intervjupersonerna har också ombetts tala om ljusglimtar och mörka moln på kommunernas himmel.

 

Ett 20-tal intervjuer har genomförts och utgör ett mycket intressant underlag för beskrivningar av kommunernas utmaningar utifrån olika perspektiv. Intervjuerna utgör också ett underlag för att formulera frågor för fortsatta studier om hur kommunerna kan möta och bemästra svårigheter och finna möjligheter.

 

Från intervjuerna kan noteras en bred syn på innebörden av hållbar kommun. Ett sätt att uttrycka det är, hämtat från en av intervjuerna, att social hållbarhet är i centrum, miljön är en ram och ekonomin ett verktyg. Många ser den stora problematiken i att med begränsade resurser bygga den hållbara kommunen, men ser möjligheter i den ökade medvetenhet som finns om innebörden av hållbarhet. En av intervjupersonerna menar att begreppet hållbarhet har konkretiserats, forskningen om stadsutveckling har gått framåt och generationsväxlingen främjar hållbarhet. En fara är dock som framhålls att utmaningen uppfattas som övermäktig vilket kan leda till en allmän resignation och brist på nödvändiga politiska beslut.

 

Ett annat nedslag i intervjuerna är om den rådande och framtida kommunstrukturen. Här finns många viktiga och divergerande uppfattningar. Det finns en stor problematik i att många kommuner tappar befolkningsunderlag och krymper. Det kommer inte att gå att upprätthålla kompetens och kvalitetet i verksamheten framhålls det av flera. Men om lösningen är kommunsammanslagningar är mera tveksamt. Det finns som en grund för den kommunindelning och struktur som gäller ett kulturellt arv och det går inte att föra samman geografiska delar hursomhelst. Många viktiga värden kan gå förlorade. Ökad samverkan mellan kommuner är viktig men inte heller det är någon enkel och oproblematisk lösning. Dels skapar samverkan mellan kommuner en otydlighet kring var beslut om verksamheten fattas och vem som ansvarar, dels är det lätt att tala om samverkan, det är svårare att samverka och fördela resurser när det kommer till kritan.

 

Forskargruppen fortsätter nu med genomläsningar och tolkningar av intervjumaterialet med sikte på redovisning av observationer, resultat och förslag till fortsatt forskning på KFi-dagen den 5:e december.

2014-06-17

Sommartider

Läsårets sista styrelsemöte är genomfört. Beslut fattades i två ärenden; ny masterutbildning i resursåtervinning och förändrade mandatperioder för nämndledamöterna. Bland informationsärendena fanns budgetuppföljning och en prognos, som visar utfall i enlighet med budget, översiktlig redovisning och diskussion kring vår fortsatta utveckling av campus och våra utgångspunkter för arbetet med examensrättigheter på forskarnivå. Bra, givande och vägledande diskussioner för vårt fortsatta arbete.

 

I samband med styrelsemötet genomfördes sommarlunchen. Sill och potatis och jordgubbar och glass är den självklara menyn och över trehundra medarbetare fyllde vår matsal. Ett självklart inslag är också korta tal från styrelseordförande och rektor riktade till alla medarbetare med tack för goda insatser och förhoppning om trevlig sommar och semester. Vi kan se tillbaka på ett bra år för högskolan och ett speciellt år med en genomgripande organisationsförändring.

 

På kvällen efter sommarlunch och styrelsemötet följde Studentkårens avslutning "Tack och hej". Det var en mycket trevlig tillställning med fina tal från studenterna och god mat. Vid "Tack och hej" överlämnar den avgående ledningen ansvaret till den inkommande. Det är också ett tillfälle för ordförande och vice ordförandena att kommentera året som gått och inte minst att tacka och kommentera varandra. Det blir mycket skratt och mycket känslor. Jag vill passa på här att tacka Studentkåren för ett mycket givande samarbete under året och samtidigt hälsa den nya ledningen välkommen. En aktiv studentkår som värnar studentinflytande, följer kvaliteten i vår verksamhet och verkar för att högskolan ska vara ett attraktivt och välkomnande lärosäte betyder oerhört mycket för vår utveckling. Tack!

2014-06-11

University of Highlands and Islands

För tre år sedan besökte en grupp från högskolan Inverness i Skottland och University of Highlands and Islands (UHI). Syftet med besöket var framförallt att lära mer om hur UHI, som bedriver verksamhet på tretton olika ställen på höglandet och öarna i norra Skottland, arbetar med distansundervisning och blandat lärande. Vi fann ett lärosäte med en mycket genomtänkt pedagogik och ett effektivt utnyttjande av distansverktyg. Vi fann ett lärosäte som nyligen förvärvat universitetsstatus och hade höga ambitioner att utveckla sitt universitet, öka sin regionala betydelse, förvärva examensrättigheter på forskarnivå och bli en allt viktigare aktör i högskolelandskapet.

 

Våren 2013 var en delegation från UHI på besök hos oss och då var fokus på vår verksamhet. Efter besöket tecknades ett Memorandum of Understanding och vi bestämde att utveckla samarbete inom specifika områden. Vi bestämde också om nytt möte och detta genomförs nu i denna vecka. I skrivande stund är jag på väg hem från Inverness efter två mycket inspirerande dagar. Några av kollegorna är kvar några dagar till för fördjupade diskussioner.

 

Tre frågor dominerade vårt möte. Den första handlade om ett föränderligt högskolelandskap i Skottland med nya krav på universitet och högskolor och nya modeller för resursfördelning. UHI är synnerligen aktiva i att anpassa och utveckla verksamheten i förhållande till nya förutsättningar och möjligheter. En viktig kvalitet är samarbetet mellan de tretton enheter som bildar UHI. Ledningen benämner de olika enheterna för strategiska partners, det handlar således inte om olika campus och fusionerade enheter utan om partners som tillsammans bygger ett allt starkare universitet.

 

Den andra frågan handlade om blandat lärande. Vi fick en mycket inspirerande beskrivning av olika former för att leverera utbildning, hur blandat lärande kan utvecklas och hur teknik kan användas för att stödja lärande och inspirera. Vi noterade att MOOCs-kurser (massive open online course) betraktas som en tillgång och inte som ett hot. UHI ligger långt fram i utveckling av pedagogik för högre utbildning, bland annat genom att forska på sitt eget pedagogiska utvecklingsarbete och det ska vi ta tillvara i vårt samarbete.

 

Den tredje frågan handlade om forskning. UHI har genomfört ett profileringsarbete som resulterat i forskning inom sex områden. UHI har starka forskargrupper inom bland annat förnyelsebar energi och hälsa. De arbetar också inom fältet textil och design. Universitet står nu inför en bedömning av den samlade forskningsverksamheten som kommer att få stor betydelse för kommande resurstilldelning från regeringen. UHI förbereder också för att ansöka om generella examensrättigheter på forskarnivå. Ansökan ska lämnas i slutet av året.

2014-06-03

Kalibrering

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har tidigare påtalat att en viktig utvecklingsinsats av modellen för utvärdering av utbildningskvalitet är att åstadkomma en jämförbarhet mellan bedömningar som görs av olika utbildningar. Begreppet som används i sammanhanget är kalibrering. Betydelsen av kalibrering har blivit mycket påtaglig när resultat nu redovisats under våren av en rad examina inom vårdområdet.

 

    Av 24 stycken utvärderade sjuksköterskeutbildningar fick en bedömningen mycket hög kvalitet.

    Av 18 utvärderade barnmorskeutbildningar fick ingen bedömningen mycket hög kvalitet.

    Av 18 utvärderade sjukgymnastutbildningar fick 12 bedömningen mycket hög kvalitet.

    Av 21 utvärderade utbildningar i biomedicin fick nio bedömningen mycket hög kvalitet.

 

I skrivande stund gäller att av 1 654 bedömda utbildningar har 262 fått bedömningen mycket hög kvalitet, det vill säga 16 procent.

 

Det är alldeles uppenbart att bedömargrupperna lägger ribban för mycket hög kvalitet på olika nivåer. Det är svårt att tro att utbildningarna till sjukgymnaster är så mycket bättre än sjuksköterskeutbildningarna och att inte någon barnmorskeutbildning i landet har mycket hög kvalitet när 16 procent av utbildningarna totalt sett har det. Skillnaden mellan bedömargruppernas krav och nivå är problematisk på flera olika sätt. Det väcker frågan om hur robust utvärderingssystemet är vilket påverkar systemets legitimitet. En annan problematik är att skillnaden kan innebära att en felaktig bild sprids av kvaliteten på vissa utbildningar i förhållande till andra.

 

En tredje invändning och för dagen den viktigaste som borde föranleda omedelbara åtgärder är att resursfördelningen påverkas och orättvisor uppstår. Lärosäten med starka utbildningar som bedöms av bedömargrupper som lägger ribban högt och är synnerligen återhållsamma i tilldelningen av överbetyg förlorar helt enkelt pengar. Denna omständighet innebär att departementet borde uppdra åt UKÄ att omedelbart starta arbetet med kalibrering och komma med ett förslag till grund för kvalitetstilldelningen 2015.