2014-04-30

Egenskaper för framgångsrika kommuner - avsnitt 1

Med start med denna blogg har jag tänkt att behandla och problematisera frågan om vad som utmärker framgångsrika kommuner. Resonemangen är baserade på en rad olika studier där politiker och tjänstemän i kommuner i enkäter och vid personliga intervjuer redovisat uppfattningar om innebörden och tillståndet i den egna organisationen. Ett institutionellt perspektiv präglar studierna vilket innebär att förklaringar söks i normer och föreställningar som styr och påverkar beslut och handlingar i organisationen. Benämningen på dessa normer och föreställningar är informella institutioner. En sådan institution uppkommer genom att något som från början var en idé över tiden blir allt mer för givet tagen. Idén institutionaliseras, sätter sig i organisationens väggar och reglerar agerandet i organisationen. Institutionerna underlättar vardagen eftersom de ger vägledning för organisationsmedlemmarna, men de kan också hämma utvecklingen genom att de bekräftar ett beteende som kanske inte längre stödjer en gynnsam utveckling.

 

I en rad olika klassiska samhällsvetenskapliga verk förklaras samhällsutveckling med institutionella förutsättningar och samspelet mellan formella och informella institutioner. Gynnsam utveckling förklaras då av ett effektivt institutionellt arrangemang där formella och informella institutioner stödjer varandra. Framgång och ökad konkurrenskraft förklaras också av vilka eller vilken den dominerade institutionen eller egenskapen är. Viktiga egenskaper är till exempel gott samarbete, ömsesidighet, öppenhet och utrymme för att experimentera. Samarbete och ömsesidighet skapar förtroende och befrämjar stabilitet och kontinuitet medan öppenhet och utrymme för att experimentera befrämjar förändring och förnyelse.

 

De beskrivna egenskaperna är gynnsamma men samtidigt gäller att ensidighet, för stark institutionalisering, kan motverka en gynnsam utveckling. Ett alltför välutvecklat samarbete inom en organisation kan förhindra behovet av nödvändig förändring och anpassning till förändrade förutsättningar. En alltför stark betoning på att pröva nytt skapar otrygghet, uteblivet lärande och ineffektiv användning av resurser. Utmaningen, för att över tid vara framgångsrik, är kunna förena konkurrerande värden, det vill säga att kunna anpassa och förändra verksamhet samtidigt som resurser används effektivt och stabilitet och kontinuitet värnas. Olika situationer och typer av förändring kan identifieras utifrån förmågan att hantera konkurrerande värden. Till detta och till vilka egenskaper som utmärker kommuner återkommer jag till i kommande bloggar. 

2014-04-25

Framtiden för Högskolan i Borås

Högskolans styrelse genomförde vid sitt möte den 24-25 april ett seminarium under rubriken Högskolan i Borås 2025. Seminariet inleddes med en översiktlig historisk beskrivning av på vilket sätt lärosätet profilerat sig i högskolelandskapet och vilka omständigheterna varit för olika ställningstaganden. Därefter följde en beskrivning av nu rådande yttre förutsättningar, följt av en beskrivning av våra egna kvaliteter. Beskrivningarna utmynnade i två frågor; ska vi arbeta för att nå universitetsstatus och i så fall hur ska vi göra det. Efter presentationen följde gruppdiskussioner och dagen/kvällen avslutades sedan med en gemensam diskussion i plenum.

 

Många viktiga och intressanta resonemang och kommentarer redovisades och diskussionen blev mycket givande. Den är en grund för bedömningar och strategier för lärosätets fortsatta utveckling. Högskolan i Borås ska fortsätta driva idén om ett tredje universitet i Västsverige. Vi har idag många goda kvaliteter i form av profilerade utbildningsprogram, en uppsättning examensrättigheter på avancerad nivå och forskarnivå, starka forskningsprogram och god utväxling på basanslaget till forskning. Vi har dessutom en ny organisation som är byggd för att utveckla strategisk samverkan och bli ett ännu mer attraktivt och konkurrenskraftigt lärosäte.

 

Styrelsens uppfattning som jag vill formulera den är att vi ska ta vår utgångspunkt i de goda kvaliteter vi har och systematisk bygga vidare, det vill säga erhålla fler examensrättigheter, öka forskningsfinansieringen, erhålla bedömningen mycket hög kvalitet på våra utbildningar och skapa ett verksamhetsstöd som är anpassat till de behov kärnverksamheten har. En fortsatt utveckling i rätt riktning innebär att vi befäster positionen som en av landets främsta högskolor och det tredje universitetet i Västsverige.

 

En viktig del i vår utveckling är också att stärka våra strategiska samarbeten med aktörer i vår omvärld. Det forskningsstrategiska samarbetet med Högskolan i Skövde ska vidareutvecklas, vi ska utveckla kompletta samarbeten med universitet i andra länder och vi ska bygga en Science Park Borås tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Borås Stad. En Science Park Borås där Textile Fashion Center är en väsentlig del, innebär att vi etablerar en innovationsmiljö som berikar näringsliv och offentliga verksamheter och som ger ett stort kunskapsflöde in till högskolan. Vi bygger nätverk och stärker den finansiella basen.

 

Styrelsediskussionen inspirerar och ger vägledning för vårt fortsatta arbete med att profilera och stärka högskolan. 

2014-04-17

Aalto University - Where Science and Art meet Technology and Business

Aalto University bildades 2010 genom en sammanslagning av tre ledande finska universitet; Helsingfors handelshögskola, Konstindustriella högskolan och Tekniska högskolan. Sammanslagningen syftade till att befrämja samarbete mellan teknik, konst och management och utveckla ett universitet i Helsingfors av världsklass. Oro och osäkerhet över Finlands framtida konkurrenskraft skulle hanteras genom att skapa ett starkt universitet med fokus på innovation och entreprenörskap.

 

Vi har följt utvecklingen på Aalto på håll men bestämde oss för ett halvår sedan att besöka universitetet och få direktinformation om hur verksamheten utvecklats och fungerar. Vårt besök är nu genomfört med möten med olika företrädare för universitetet. På ett övergripande plan kan konstateras att utvecklingen är i enlighet med de planer och förväntningar som funnits. Samtidigt gäller nu en besvärande ekonomisk situation för universitetet med behov av anpassning av stödverksamheten till gällande ekonomiska förutsättningar. Det är också tydligt att hårt arbete och stora insatser fordras för att få till stånd ökat samarbete. Det kommer inte av sig självt.

 

En mycket påtaglig effekt av sammanslagningen och det nya universitetet är ökad attraktionskraft, för studenter, finansiärer och inte minst för blivande medarbetare. Utannonserade professorsanställningar möts av ett mycket stort intresse från hela världen. Från att ha haft en handfull sökande till anställningar på dåvarande Handelshögskolan finns nu ett exempel på över 400 sökande till en anställning på fakulteten The Business School. En viktig omständighet i sammanhanget är att all undervisning och all kommunikation i övrigt på det nya universitetet sker på engelska. Tänk vilken utvecklingskraft och vilka positiva omdömen det medför med hundratals sökande till en anställning.

 

Vi noterade också, som en mycket positiv och utvecklad egenskap på lärosätet, sättet på vilket studenterna involverades i utbildningarna. Verkliga problem utgjorde underlag för att söka och använda kunskaper för att hantera problem. En formulering som jag särskilt antecknade som en av våra värdar använde var "we really want our students to get into problem". Det är genom att möta, beskriva och hantera problem som vi lär filosofin bakom. Inte någon ny tanke men synnerligen välutvecklad på Aalto.

 

Ett intressant uttryck som beskriver verksamhetens inriktning är The T-University. Taket på T:et representerar samarbetet över disciplinära gränser och bredd medan stapeln representerar djupet, som är nödvändigt för utveckla vetenskaplig konkurrenskraft. The T-University är ett sätt att uttrycka innebörden av god flervetenskap. Vi avslutade dagen med ett exempel på flervetenskap; ett besök på design factory där tekniker, designers och konstnärer arbetar tillsammans med kreativ produktutveckling.

 

Det var en mycket givande och inspirerande dag i Helsingfors.

2014-04-08

En givande dialog

Högskolan i Borås har genomfört årets budgetdialog. Vi presenterade vår verksamhet, våra strategier och utmaningar. Företrädare för departementet redovisade sin syn på vårt lärosäte baserat på ett antal nyckeltal som beskriver utbildning, forskning och verksamhetsstöd. Vårt lärosäte uppvisar en god utveckling, vi har ett gott söktryck till våra utbildningar, vi fyller våra platser och har gjort så under en lång rad av år, forskningsvolymen ökar och våra lärare och forskare citeras allt oftare. Bilden av Högskolan i Borås är positiv.

 

Budgetdialogen är också ett tillfälle att beskriva vad vi vill göra. Vårt särskilda äskande i budgetunderlaget för 2015-2017 är ett större anslag till den konstnärliga forskningen och att få tilldelas fler designplatser och således erhålla ett höjt takbelopp och större utbildningsanslag. Innebörden av större utbildningsanslag och större basanslag till forskning är möjligheten att bygga en ännu starkare högskola med kompletta akademiska miljöer och forskningsanknuten utbildning.

 

Våra argument möttes med stor förståelse av statssekreteraren och hans medarbetare, men sannolikt inte med någon resursförstärkning 2015. Vi uppfattar ändå att vi får vår sak prövad och om inte förstärkningar sker kommande år så kan det bli 2016. Utökat anslag till vår forskning handlar om två saker. Det ena är en rättvisefråga. Konstnärlig forskning ingår inte i den kvalitetsomfördelning som sker och eftersom vi använder en stor del av vårt basanslag till konstnärlig forskning så straffas vi i omfördelningen. Vi borde kompenseras för detta redan nu. Det andra är den potential som finns att utveckla forskningen inom området textil och mode. Vi är idag den ledande miljön i landet med utbildningar och examensrättigheter på alla nivåer. Det är av nationellt intresse att ge oss samma goda förutsättningar som nu givits Stockholms konstnärliga högskola. En uppfattning som för övrigt delas av kollegor vid de konstnärliga högskolorna. Jag förstår att omfördelningar och nya prioriteringar är svåra att göra inom ramen för budgetpropositionen för 2015. Vi kommer att driva frågan med sikte mot förändring och utökat basanslag till forskning i nästa forskningsproposition. Beslut om denna fattas av riksdagen hösten 2016.

 

En särskild diskussion fördes också om lärarutbildningen. Vi har tilldelats fullt utbyggt 223 nya platser och en ökning av takbeloppet. Vi är nöjda med tilldelningen. Vi har en mycket hög kvalitet i vår lärarutbildning och vi arbetar för fortsatt gott söktryck och för att upprätthålla vår höga kvalitet och vara landets bästa lärarutbildning.

2014-04-04

Framgångsrik internationalisering

Ett framgångsrikt lärosäte utmärks av många och välutvecklade internationella kontakter och nätverk. Inom forskningen är det internationella perspektivet givet. Forskningsproblem formuleras och framkomna resultat bedöms i ett internationellt sammanhang. Det finns inga gränser för resultatens räckvidd och för hur de prövas av forskarsamhället. Ett led i utvecklingen av vårt lärosäte är att ta tillvara och utveckla de nätverk som våra lärare och forskare har, bland annat med sikte mot att erhålla finansiering ur EU:s forskningsbudget för perioden 2014-2020. Budgetens benämning är som bekant Horizon 2020 och mycket arbete bedrivs nu på högskolan för att kunna lämna in ansökningar inom olika områden baserat på breda och djupa samarbeten och nätverk.

 

Hög kvalitet inom utbildning innefattar att kunna erbjuda våra studenter och lärare/personal intressanta möjligheter till studier och utbyten i andra länder och på andra universitet. Hög kvalitet är också att våra utbildningsprogram är attraktiva för studenter från andra länder och kontinenter. Internationella studenter berikar vår akademiska miljö och bidrar till att höja kvaliteten på vår verksamhet. Jag vill också särskilt nämna ESN – International Exchange Erasmus Student Network för insatser för att få våra inresande studenter att trivas och berika deras tid på vårt lärosäte.

 

Studieavgiftsreformen som genomfördes 2012 medförde precis som befarat och förväntat en kraftig minskning av antalet internationella studenter. Många är bekymrade över situationen men någon återgång till avgiftsfrihet kommer inte att ske. Däremot kommer mer medel att avsättas till stipendier som finansierar studierna, men det handlar om i sammanhanget en mindre ökning av antalet studenter som utnyttjar fri rörlighet jämfört med situationen före avgiftsreformen.

 

Ett viktigt inslag för att bygga nätverk och utveckla kvaliteten på vår utbildning är internationella utbytesprogram. Vi har varit framgångsrika i våra ansökningar att genomföra utbytesprogram. I november 2013 erhöll vi Erasmus Charter for Higher Education vilket ger oss tillåtelse att ansöka om medel och medverka i Erasmus+, vilket är EU:s stora satsning på utbyten för studenter, lärare och administrativ personal liksom för kvalitetssamarbete universitet och andra organisationer/företag emellan. Kraven för medverkan i Erasmusprogrammet har skärpts och vår tillerkända rätt att medverka är ett uttryck för kvalitet och är synnerligen viktig och positiv. 14 miljarder euro är avsatta i budgeten för 2014-2020. Våra internationella koordinatorer arbetar nu med att förbereda för ansökningar, bland annat genom att förnya avtal med samarbetspartners och ta fram informationsmaterial om Erasmus+.

 

En annan framgång är den goda tilldelning vi fick inom programmet Linnaeus-Palme där beslut fattades alldeles nyligen. Linneaus-Palme syftar till samarbeten och utbyten med utvecklingsländer. Vi fick 12 av 13 ansökningar beviljade och fem av våra sex institutioner medverkar. Vi noterar också god tilldelning av platser inom programmet Minor Field Studies (MFS).

 

Det är ett omfattande och krävande arbete att grunda för och sammanställa ansökningar för medverkan i de stora internationella utbytesprogrammen. Vi konstaterar att vi lyckats mycket väl och att vi erbjuder och genomför utbildning för våra internationella studenter av hög kvalitet och ger möjligheter för våra studenter att berikas av erfarenheter av studier i andra länder.