2014-03-26

En publikationsdatabas av hög kvalitet

Vi behöver utveckla en gemensam publikationsdatabas av hög kvalitet. Kungliga biblioteket har ett regeringsuppdrag att i samarbete med Vetenskapsrådet och med universitet och högskolor genom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) vidareutveckla den svenska publikationsdatabasen SwePub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser. SwePub ska vara en heltäckande datakälla enligt det formulerade syftet. En förutsättning för att kunna använda databasen för jämförelser och resursfördelning är att alla är med och levererar data i enlighet med de krav som kommer att gälla. Det finns idag en viss osäkerhet rörande SwePubs status. Många förefaller invänta att systemet blir klart, vilket i sin tur förutsätter att alla är med eller i alla fall försäkrar att de kommer att vara med. Det kan lätt uppstå ett slags moment 22 som förhindrar utveckling. En väg vidare är att frågan behandlas i SUHF och att ett tydligt ställningstagande görs till förmån för utveckling och användning av SwePub.

 

Nyligen uppdagades att en välrenommerad vetenskaplig tidskrift inte alls såsom uttryckts byggde på refereegranskning utan publicerades utan den typen av genomgång och kritisk bedömning. De fåtal artiklar som vi hade i vårt digitala arkiv vid Högskolan i Borås har vi valt att omedelbart omklassificera från refereegranskade till övrig vetenskaplig artikel. Händelsen aktualiserar dels frågan om vikten av enhetlighet och att alla gör på samma sätt, dels att det finns en ordning på lärosätena som kan hantera frågor om publicering och klassificering, till exempel en publikations- och publiceringsgrupp med företrädare för kollegiet och för biblioteket som kan fatta beslut i dessa frågor.

 

Att tillse att alla gör på samma sätt är en del av utvecklingen av kriterier för inrapportering till SwePub. Ett syfte är nämligen också att skapa en enhetlig syn på registrering av publikationer. Låt mig i sammanhanget skicka med att kriterier borde utvecklas för vad som krävs för att en publikation ska kunna sägas behandla hållbar utveckling. Om detta innefattades i registrering skulle resurser kunna fördelas till lärosäten och forskningsmiljöer som satsar på forskning om hållbar utveckling. Låt mig också stryka under vikten av att resultatet av konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete registreras så att det kan ligga till grund för analyser, jämförelser och resursfördelning.  

Inga kommentarer: