2014-02-26

Vetenskap för profession - två nya rapporter

Med start 2007 finns vid högskolan en rapportserie benämnd Vetenskap för profession. Syftet med serien är att publicera resultat från pågående och avslutad forskning inom högskolans olika områden och fånga den bredd och det djup som forskningsverksamheten inom lärosätet har. Rapportserien blir en illustration av den inriktning som råder vid högskolan. Syftet med serien är också att vara ett fora för en debatt kring frågor om ideal för och inriktning och förhållningssätt till utbildning och forskning. Ambitionen är en utgivning av fyra till sex rapporter per år.

 

I dagarna publiceras två rapporter. Rapport nummer 27 har titeln "Samverkan för hållbar stadsutveckling och tvärsektoriell samsyn". Rapporten behandlar hur sociala risker hanteras i samverkan mellan olika aktörer. Frågan är hur samhällets aktörer hanterar problem som uppkommer i form av oroligheter, skadegörelse och bränder i bostadsområden. Begreppet sociala risker innefattar att det finns en osäkerhet kring hur problemen ska hanteras och hur samverkan mellan olika aktörer ska utformas. Begreppet är diffust men ska förstås, menar författarna, ses som ett verktyg för att beskriva och utveckla kunskap inom området. Frågan är om det är möjligt att få till stånd en samsyn mellan aktörerna och därigenom bättre förutsättningar att tillsammans hitta bra arbetsmetoder. Ett stort antal aktörer innefattas i studien och deras beskrivningar av problem och utmaningar i praktiken ställs mot tidigare studier kring samverkan och vilka problem och möjligheter som samverkan erbjuder.

 

I rapportens avslutande resonemang konstaterar författarna att samverkan är ett komplext fenomen och att det finns många olika uppfattningar kring hur samverkan ska styras om den överhuvudtaget ska styras. I samverkan uppstår nya former för maktutövning. Det behövs, menar författarna, djupare insikter hos de samverkande aktörerna kring vad samverkan innebär för dem och för hantering av de sociala risker som finns. En djupare insikt ger möjlighet att utveckla en samsyn. Studien visar att aktörerna har en gemensam uppfattning att det behövs tvärsektoriell samverkan och att de sociala riskerna inte kan hanteras av någon av aktörerna enskilt. Det som försvårar är olika bilder av problemet och olika arbetsmetoder. Det finns olikheter av strukturell art och av kulturell art. Resurserna är begränsade och de inblandade aktörerna har helt enkelt olika förhållningssätt och arbetsmetoder och att överbrygga detta är svårt. Rapporten är författad av Kristina Bartley och Matthias Ericsson.

 

Rapport 28 är författad av Lotte Dellve, Maria Wramsten Willmar, Christian Jacobsson och Gunnar Ahlborg jr. och behandlar chefer i vården och mötet med media. Vård- och omsorgsverksamhet tilldrar sig naturligt nog en stor medial uppmärksamhet. Det är en omfattande verksamhet av stor samhällelig betydelse och med stark fokus på den enskilde individen. Händelser av skilda slag inom verksamheten skildras i media och förklaringar till missöden och begångna misstag i möten med och i behandlingen av verksamhetens avnämare söks inte sällan i agerandet hos ansvariga personer. Felen söks inte i omvärldsförutsättningar, strukturer och organisationsmodeller utan på individnivå och hos verksamhetens chefer.

 

En incidens i verksamheten kan leda till stor uppmärksamhet, förklaringar ska klarläggas och ansvar ska utkrävas. Mediadrevet går. Rapporten "Ledarskap i vården. Att möta media och undvika personfokuserade drev" syftar till att förmedla kunskaper om hur chefer påverkas av att bli personligt fokuserade i media. De genomförda studierna syftar också till att utveckla kunskaper kring och visa hur besvärliga mediasituationer kan undvikas och vilket stöd som cheferna behöver för att möta och hantera en stor negativ uppmärksamhet.

 

Rapporten innehåller beskrivningar av uppkomna situationer av skilda slag. Beskrivningarna utgör i sig ett syfte med rapporten som ett underlag för läsarens egna bedömningar och utveckling av handlingsberedskap. Rapporten och dess beskrivningar och resultat baseras på personliga intervjuer med chefer med erfarenhet av att ha varit i medias fokus och en webbenkät besvarad av vård- och omsorgschefer. Det är ett rikt underlag som grund för de resonemang som förs i rapporten. Som underlag för slutsatser och rekommendationer innehåller rapporten också en beskrivning av chefernas sammanhang, det vill säga de förutsättningar som råder och utvecklingstendenser och trender som finns vad gäller ledning och styrning av vård- och omsorgsorganisationer.

 

Rapporten innehåller en mängd observationer och tolkningar kring hur mediadrev uppkommer och bör hanteras. Viktiga frågor som ställs i avslutningen av rapporten är om det går att förutse och förbereda en mediagranskning och när berörda vet att processen är över. Ett sätt att besvara den senare frågan är att processen är över när chefen har förmåga att återigen fokusera på sitt uppdrag och vågar fatta kontroversiella beslut. Men för en del tar processen aldrig slut, vilket då kan förklaras av brist på stöd från chefer och medarbetare. Baserat på observationer och vunna insikter redovisar författarna också ett exempel på en strategi för att möta media. Här pekas bland annat på ledningsgruppens betydelse, stöd och handledning till berörda under processen och klarhet i vem som uttalar sig när och hur samtidigt som principen måste vara att alla i organisationen och verksamheten har rätt att uttala sig om de så vill. Rapporten belyser en mycket viktig fråga om hur öppenhet ska säkras samtidigt som orimliga konsekvenser för den enskilde måste undvikas.

1 kommentar:

Forskningsrelaterat sa...

Båda två rapporterna finns i vårt digitala arkiv i fulltext.

Samverkan för hållbar stadsutveckling och tvärsektoriell samsyn finns här: http://hdl.handle.net/2320/13375

och

Ledarskap i vården: att möta media och undvika personfokuserade drev finns här: http://hdl.handle.net/2320/13376