2014-12-18

God Jul och Gott Nytt År

Det går bra för Högskolan i Borås. Vi hävdar oss väl såväl nationellt och internationellt. Vi har ett gott söktryck till våra utbildningar. Genomförda utvärderingar av utbildningsprogrammen visar på god kvalitet. På forskningssidan noterar vi en stor uppmärksamhet från kollegor och från media, en ökad extern forskningsfinansiering liksom en kraftig ökning av publicerade och citerade artiklar. Vårt stöd för utbildning och forskning, studenter och medarbetare fungerar bra och vi har ett fantastiskt fint och sammanhållet campus. En styrkefaktor är också vårt miljöledningssystem som vägleder oss i arbetet inom hållbar utveckling.

 

Samtidigt har vi under året genomfört en omfattande förändring av vår organisation. Den 14 januari presenterade jag på Folkan den nya organisationen baserad på den rapport som projektledningsgruppen redovisat och avlämnat i december 2013. Under året har den nya organisationen successivt införts. Det har varit ett år präglats av hög arbetsbelastning för många, inte minst som en konsekvens av övergången från gammalt till nytt, liksom alla beslut och förändringar som fordrats. Det finns många uppfattningar i organisationen om den process som varit och det tillstånd som nu råder. Det är precis så det är och måste vara. Min uppfattning är att förändringen var nödvändig. Min övertygelse är att den nya organisationen successivt kommer att svara mot de effektmål som formulerats och bidra till en långsiktigt fortsatt god utveckling av vårt lärosäte. Vi har en ny organisationsstruktur. Nu gäller det att använda den på bästa sätt för att utvecklas ytterligare.

 

En vägledning i vårt fortsatta arbete är en tydligt formulerad vision för högskolan med mål som följer och stödjer visionen. Ett arbete med ett nytt visionsdokument för högskolan har bedrivits under hösten. Det har behandlats som ett informationsärende i vår styrelse med sikte mot beslut i styrelsen i februari 2015. Visionsdokumentet är medvetet kortfattat och är inte avgränsat i tid. Vi ska bli det tredje universitetet i Västsverige. Ett sådant universitet har studentens lärande i centrum, kompletta akademiska miljöer och en relation mellan utbildning och forskning som är eller närmar sig 60:40. Samverkan, internationalisering och hållbarhet är självklara kvaliteter. Inriktningen på verksamheten är att vi bedriver vetenskap för profession. Visionsdokumentet följer naturligt den utveckling och inriktning som vår verksamhet har haft och är förenligt med idéerna bakom organisationsförändringen, samtidigt som ett arbete i enlighet med visionen har stora konsekvenser. I olika sammanhang kommer visionen att uppmärksammas och den är och kommer att vara utgångspunkt för planering av verksamhet och strategiska satsningar.

 

Låt mig återkomma till hållbar utveckling. Universitet och högskolor möter årligen över 400 000 studenter. Vi har ett uppdrag uttryckt i regeringsformen och i högskolelagen att främja hållbar utveckling. Det är med stor tillfredsställelse som vi kan konstatera att Borås är i fronten i arbetet med hållbar utveckling i utbildning och forskning liksom i hur vi som organisation stödjer hållbar utveckling. Vi lever som vi lär. Vi kommer att fortsätta satsningarna på hållbarhet för att vara en i alla bemärkelser hållbar högskola. Fler av våra utbildningsprogram ska innefatta omfattande moment om hållbar utveckling, forskningen alltmer orienteras mot hållbar utveckling och vår egen infrastruktur, våra rutiner och vårt beteende ska bli allt mer hållbart.

 

Efter ett intensivt år väntar nu en jul med många röda dagar och möjligheter till sammanhängande ledigheter. Det är viktigt komma ifrån ett tag och få distans till arbetet och de utmaningar som finns i arbetslivet. För min del är det distans till företeelser som budgetpropositioner, helårsstudieplatser, externa forskningsfinansiärer, innovationssystem och omorganisationer. Jag ser framemot att umgås med familjen. Jag ska hänga mycket med barnbarnen Alicia och Vincent, vänta på att tomten kommer med hållbara julklappar och läsa och lyssna till skönlitteratur. Det kommer att bli många joggingrundor på vår ö under helgerna och sannolikt också ett traditionsenligt nyårsdopp i havet.

 

Tack för fina insatser och stort engagemang under året och God Jul och Ett Gott Nytt År!

2014-12-15

Bästa kommunala årsredovisning

Kommunforskning i Västsverige (KFi) utser årligen bästa kommunala årsredovisning i Västsverige. Syftet med tävlingen är att uppmärksamma årsredovisningen och därigenom stimulera till ett ökat intresse och bidra till att kommunerna förbättrar informationsgivningen kring genomförd verksamhet och finansiell utveckling och ställning. En öppen och tillgänglig redovisning ger grund för olika intressenters bedömningar och ställningstagande av hur kommunen hanterar gemensamma medel. En hög kvalitet befrämjar politisk debatt och hanteringen av resurser. En hög kvalitet stödjer demokrati- och effektivitetsutveckling. Kommunforskning har genomfört årsredovisningstävlingen sedan början av 1990-talet och jag har haft förmånen att vara ordförande i juryn ända sedan starten. Nedanstående text är baserad på det juryutlåtanden som togs fram och som presenterades på KFi-dagen i början av december där årets vinnare tillkännagavs.

 

Juryn konstaterar i bedömningen av årsredovisningarna för 2013 att kvaliteten är god. De kommunala årsredovisningarna är informativa och ger underlag för olika intressenter att bedöma kommunens utveckling. Förbättringar sker framför allt av beskrivningar av verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. Det finns fortfarande en stor utvecklingspotential för verksamhetsbeskrivningarna och ofta handlar det om att finna ett sätt att begränsa omfattningen på beskrivningarna och undvika informationsöverflöd.

 

De finansiella analyserna är av god kvalitet och ger underlag för att bedöma god ekonomisk hushållning. Juryn efterfrågar emellertid nya grepp i strävandena att förmedla information och kunskap om finansiell utveckling och ställning. Juryn noterar också hög kvalitet i den finansiella redovisningen och tillämpning av principer, regler och rekommendationer, men det finns kommuner som går sin egen väg i redovisningen. Oklarheter finns här i tillgångsredovisningen och hur resultatet har disponerats. Dags för skärpning! Dags att tillämpa god redovisningssed.

 

Juryn har tidigare år påpekat och framför återigen betydelsen av de politiska förorden, oftast enbart från kommunstyrelsens ordförande, men ibland också kompletterat med förord från oppositionsrådet. Men det finns även här utvecklingspotential. Det är inte sällan otydligt vilket syftet med förordet är, vilket huvudbudskapet är. Utrymmet behöver inte heller användas, vilket fortfarande förekommer, till att meddela att ett år går fort. Det är en kvalitet om oppositionsrådet får komma till tals men det får inte utvecklas till en tillsynes osaklig pajkastning mellan kommunens ledande politiker.

 

Hög kvalitet nästan genomgående således men också stor brist på förnyelse och nya grepp. En konsekvens av detta är att juryn inte heller har förnyar sig i någon större omfattning i valet av hedersomnämnda och vinnare. Hedersomnämnanden fick Göteborg, Halmstad, Kungsbacka, Varberg och Öckerö.

 

Bäst och årets segrare är en kommun vars årsredovisning ständigt är med i diskussionen om första platsen. Årsredovisningen är välstrukturerad, verksamhetsbeskrivningarna av hög kvalitet och det finns en mängd informativa inslag. Det finns en utmärkt inledande beskrivning av årsredovisningens innehåll, en bra kvalitetsredovisning och informativa kommunjämförelser. Det är ett professionellt dokument i alla avseende. Varje år tillförs eller ändras något i syfte att förbättra informationsgivningen och skapa en ännu mer tillgänglig årsredovisning. Juryns önskan är att kommunens sätt att ständigt utveckla och förbättra årsredovisningen blir stilbildande. Årets vinnare är Tanums kommun.

2014-12-11

En miljardsatsning på nydanande forskning

På initiativ från KK-stiftelsen har många av landets nya universitet och högskolor i debattartiklar uppmärksammat vikten av ökade forskningsmedel. Fakultetsanslagen/basanslagen till de nya universiteten och högskolorna utgör tio procent av det totala statliga anslaget. Samma relation på utbildningssidan är närmare 40 procent. Det är således en stor obalans samtidigt som vi har samma krav på oss att forskningsanknyta utbildningen och ge våra lärare möjligheter att kombinera utbildning och forskning. En ökad forskningsfinansiering av de nya universiteten och högskolorna är också ett medel för att bättre ta till vara på den utvecklingskraft som finns i de många forskningsmiljöer som utvecklats under knappa förhållanden och som genom stark prioritering blivit internationellt konkurrenskraftiga. Det är av stort regionalt och nationellt intresse att med en bättre basfinansiering stödja en utveckling av starka profiler.

 

En ny forskningsproposition ska läggas, om det följer tidigare mönster, hösten 2016. Arbetet förväntas inledas med tillsättning av en forskningsberedning och ett uppdrag till universitet och högskolor att sammanställa forsknings- och utbildningsstrategier som ska utgöra underlag för arbetet med prioriteringar i propositionen. Jag ser framemot att föra fram våra styrkeområden och utgår från att tiden nu är mogen för en rejäl satsning på konstnärlig forskning vid högskolan, något vi har argumenterat för länge. Men en generell satsning på nya universitet och högskolor är också helt nödvändig. Vi behöver en miljard! En ökning med cirka 70 procent. För Högskolan i Borås del skulle det innebära cirka 40 Mkr ytterligare i basfinansiering och en mycket viktig förstärkning.

 

Vi kommer att fortsätta argumentera för riktade satsningar till våra styrkeområden. För vår del handlar det om det konstnärliga området och ett flertal områden under den gemensamma rubriken hållbar utveckling. Parallellt kommer vi att argumentera för "miljarden". Jag är övertygad om att det är en satsning med mycket god utvecklingspotential. 

 

2014-12-05

Universitet och högskolor - scenarier på HeLP-avslutning

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har utvecklat och genomför ett program för högre chefer inom akademin. I veckan var det avslutning på det fjärde programmet i ordningen och till avslutningen var rektorer från deltagarnas lärosäten inbjudna. Det var en mycket nöjd grupp av akademiska ledare som vi mötte dels med det innehåll som varit, dels med hur programmet hade letts och administrerats. Det allra största värdet av programmet var ändå de kollegiala kontakter som knutits och nätverk som byggts upp och som nu finns kvar för vidareutveckling och förstärkning. Medverkan i programmet ger också en mycket bred bild och förståelse för vår sektor. De medverkande representerar olika typer av lärosäten och olika discipliner och förståelsen för varandras villkor och synsätt befrämjas till gagn för utvecklingen av verksamheten inom sektorn.

 

Till det avslutande tillfället hade deltagarna förberett scenarier för utvecklingen inom högre utbildning och forskning. Dessa scenarier låg till grund för kommentarer från särskilt inbjudna gäster som deltog i paneldebatter. Det första scenariet handlade om lärosätenas självständighet och att autonomireformen nu var genomförd. Det andra scenariet behandlade fusioner och nedläggning av lärosäten. Det tredje scenariet var om internationella etableringar i Sverige. De texter som tagits fram och distribuerats till oss i förväg beskrev innebörden av scenarierna, men också ett antal fejkade artiklar och debattinlägg i frågorna. Några av dessa var synnerligen provocerande, och förmedlade ett oacceptabelt förhållningssätt till den verksamhet som bedrivs på universitet och högskolor. Det var skickligt att genom de fejkade artiklarna väcka sådan irritation.

 

Den diskussion som fördes i panelerna baserades på scenarierna och på en inledande presentation av Sven-Erik Liedman. Diskussionerna blev mycket livgivande. Autonomiscenariet kom bland annat att handla om behovet av ett samlat anslag till utbildning och forskning. De flesta menade att de skulle vara en viktig reform, men många redovisade också tveksamheter till vår förmåga på lärosätena att klara balansgången och göra rätt fördelning och prioritering mellan utbildning och forskning. Fusionsscenariet innebar att det enbart finns tre universitet i landet. Internationell konkurrens har drivit fram en situation där regeringen tvingats till fokusering på Umeå, Stockholm och Göteborg. Innebörden är bland annat att Lund blir ett campus för det stora konkurrenskraftiga Göteborgs universitet och Uppsala på motsvarande sätt till Stockholms universitet. Många konstaterade att konsekvensen av en sådan (helt orealistisk) utveckling och situation skulle vara helt förödande. I diskussion framkom många försvar för precis den nuvarande strukturen och med utbildning och forskning på samtliga lärosäten. Det tredje scenariet med etablering av internationella aktörer av mastersutbildningar i teknik och ekonomi är i det närmaste redan här och något särskilt hot mot svenska universitet och högskolor utgör inte sådana etableringar enligt min uppfattning. Det är bra med konkurrens och bra att alternativ finns som bygger på en långtgående företagsmedverkan, men nästan alla studenter kommer att välja från det utbildningsutbud, hög kvalitet är en förutsättning, som erbjuds av universitet och högskolor.

 

Dagen avslutades med utdelning av diplom till kursdeltagarna av SUHF:s ordförande Pam Fredman. Det var en mycket inspirerande och givande eftermiddag tillsammans med HeLP 4. Tack!

2014-11-28

Forskningsstrategiskt samarbete

Ett av fokusområdena i den övergripande verksamhetsplanen för högskolan är strategiska allianser och samarbete. Ett av de samarbeten som utvecklats under de senare åren är det med Högskolan i Skövde. Det handlar om ett forskningsstrategiskt samarbete som startade med att fyra teman identifierades av ledningarna vid högskolorna, där ett samarbete bedömdes ha ett stort mervärde för båda lärosätena och där samarbetet skulle innebära att redan starka miljöer stärktes. En aktör i diskussionerna om samarbetet var också Västra Götalandsregionen, som var beredd att medverka till finansiering för att bidra till att stärka forskningsverksamheten vid högskolorna. I Regionutvecklingsnämnden fattades beslut om att finansiera två av temana med 17 Mkr i två år, de två övriga temana beslutade vi att själva finansiera, men på en något lägre nivå; åtta miljoner i två år.

Efter en något trög start, där vi i ledningarna underskattade den tid det tar för forskarna att hitta samarbetsformer, bestämma inriktning utifrån de övergripande innehållsbeskrivningarna av temana och hitta bra arbetsformer har forskningsarbetet nu tagit rejäl fart. Vi genomförde tidigare i veckan ett styrgruppsmöte för samarbetet och en avstämning av vad som åstadkommits hittills och planer inför fortsättningen. Till mötet hade forskningsledarna levererat underlag. Det vi såg och egentligen redan visste var att aktivitetsnivån är hög, att en rad olika spännande projekt bedrivs baserat på att nya konstellationer uppstått och att samarbetet innebär större och bredare forskargrupper med stor utvecklingspotential. Ett antal olika resultat har kommit fram, artiklar och rapporter publicerats och ansökningar till olika forskningsfinansiärer utarbetats. Styrgruppen konstaterade att samarbetet är en mycket lyckad satsning med utvecklingskraft och att fortsättningen kommer att bli intressant att följa.


Vi planerar nu ett antal olika aktiviteter för att visa vad som åstadkommits så här långt och under kommande perioder räknar vi med fortsatt stöd av Västra Götalandsregionen. Vi har utvecklat och etablerat ett samarbete som är tämligen unikt och som visat sig vara framgångsrikt. Diskussionerna i styrgruppen i sig är också berikande kring omvärldsförutsättningar och utveckling av våra respektive verksamheter. I budgetpropositionen för 2015 anges att regeringen inte längre kommer att stödja samgåenden, men uppmuntrar samarbeten. Här finns nu möjligheter att medverka till att förstärka ett forskningsstrategiskt samarbete och bidra till att uppmärksamma en modell för hur samarbete kan utvecklas och etableras. Medel kommer att finnas i den förstärkning av fakultetsanslagen/basanslagen med 300 Mkr som aviserats till 2016.   

2014-11-12

Hållbar utveckling vid Högskolan i Borås

I mars 2012 blev högskolans miljöledningssystem certifierat enligt kvalitetsstandarden ISO 14001. Ett mödosamt arbete med att få alla pusselbitar på plats i ett sammanhängande och komplett system resulterade i ett certifikat. En bekräftelse på god kvalitet. Certifieringen var ett mål för vårt arbete med utveckling av miljöledningssystemet och med integrering av perspektivet hållbar utveckling i utbildning, forskning och verksamhetsstöd. Måluppfyllelsen var en bekräftelse och en milstolpe och samtidigt en start för ett fortsatt utvecklingsarbete och inte minst för fortsatt förankring i verksamheten.

 

Nu, snart tre år efter den första certifieringsrevisionen, har en omcertifiering av miljöledningssystemet genomförts. Det omcertifieringen särskilt tar fasta på är huruvida vi arbetat med ständiga förbättringar av miljöledningssystemet. Revisorerna konstaterar att så är fallet och många positiva punkter i vårt förbättringsarbete lyfts fram i revisionsrapporten. En förnyelse av certifikatet var odiskutabelt. Revisorernas bedömningar och slutsats är mycket glädjande och sporrar till fortsatta ansträngningar att utveckla hållbarhetsarbetet.

 

Mest glädjande är emellertid revisorernas observation att det finns ett ökat engagemang och en ökad medvetenhet hos medarbetare och studenter vid högskolan kring hållbarhetsfrågor. Det finns många förklaringar till detta men främst handlar det om att frågan om hållbar utveckling finns i allas vardag. Det handlar om att hantera klimatutmaningen, skapa stabila ekonomiska system, vårda och utveckla demokratiska värden och bygga ett samhälle byggt på integration och samverkan. Men sannolikt har också den uppmärksamhet som hållbarhetsfrågorna har på högskolan bidragit till ökat engagemang och medvetenhet.

 

Revisorerna nämner också en rad aktiviteter som genomförts i syfte att uppmärksamma och driva hållbarhetsfrågorna; seminarier, diplomeringsceremonier, fairtrade-fika och workshops. För egen del vill jag gärna framhålla de så kallade "För och emot-seminarierna" vars syfte är att problematisera hållbar utveckling genom att ställa olika samhällsintressen och konsekvenser av strategier och åtgärder för hållbar utveckling mot varandra. En fokusering på konkurrerande värden är grunden för fördjupad diskussion kring hållbarhet och de utmaningar och dilemman som hållbarhet innebär. Ett evenemang som jag också särskilt vill framhålla är Days of Knowledge som genomfördes för första gången för några veckor sedan. Days of Knowledge är ett evenemang i samarbete med Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och Swedbank Sjuhärad och det hade i år som tema hållbarhet. Dagen blev en framgång och en manifestation av betydelsen av utbildning och forskning med fokus på hållbar utveckling.

 

Vi fortsätter driva frågan om hållbar utveckling. En kommande och viktig aktivitet är presentationen och behandlingen av rapporten "The Sustainable University". Här beskrivs innebörden av den hållbara högskolan i förhållande till de kvaliteter inom fältet hållbarhet som vårt lärosäte visar och utvecklar. Rapporten kommer att behandlas i ledningsråd och professorskollegium i december.                         

2014-11-04

Internationalisering

Medbloggare är Kim Bolton

 

Internationella samarbeten och internationalisering är en självklarhet och en viktig kvalitet för universitet och högskolor. Vi har vid Högskolan i Borås precis som alla andra lärosäten en mängd internationella kontakter och samarbeten inom utbildning och forskning. Inte minst våra forskare knyter löpande nya kontakter, integreras i och utvecklar internationella nätverk. Vi har studenter som berikar sina studier med en termin eller ett läsår vid något universitet i Europa eller i någon annan världsdel. Och vi har studenter från andra länder som kommer till oss och berikar vår akademiska miljö. Vi har en internationell miljö vid högskolan som bidrar till hög kvalitet i vår verksamhet.

 

I syfte att ytterligare stärka den internationella profilen har idén om kompletta samarbeten nu börjat ta form. Med ett komplett samarbete menas att vi samarbetar med ett universitet inom flera olika områden och på olika organisatoriska nivåer. Ett komplett samarbete är djupt och brett, på individnivå och på organisationsnivå. Ett komplett samarbete är robust och står inte och faller med enskilda medarbetares insatser och engagemang även om sådana är synnerligen betydelsefulla. Ett exempel på ett komplett samarbete kan komma att bli samarbetet med University of Highlands and Islands (UHI) med huvudcampus i Inverness i norra Skottland. Vi har med start 2011 i olika konstellationer träffat företrädare för UHI. En rad olika idéer och förslag till samarbeten är nu definierade och vi arbetar vidare med planering för genomförande.

 

Ett annat samarbete som kan komma att omfatta flera olika typer av aktiviteter är med University of Shanghai for Science and Technology (USST). Vi har idag studentutbyten och då framförallt inom programmet Internationell Marketing and IT (IMIT). Tidigare i veckan var vi tillsammans med medarbetare i Shanghai och träffade ledningen för USST. Det var en givande diskussion kring hur samarbetet skulle kunna utvidgas. Det finns ett stort intresse från USST bland annat för vår utbildning och forskning kring energieffektivisering och resursåtervinning. Kan vi med ett utökat samarbete bidra till ökad förståelse för de globala utmaningarna och bidra med tekniska lösningar som förbättrar situationen lokalt är det mycket värdefullt. USST har också en enhet för kommunikation och design med eventuella möjligheter till utökat samarbete. En restriktion för samarbete är begränsade språkkunskaper hos många lärare, forskare och studenter vid USST. Det finns en stor medvetenhet i ledningen för USST om detta och ambitioner att förbättra språkkunskaperna. Intressant är också att universitetet har samarbete med ett antal framstående brittiska universitet, vilket innebär att ett samarbete med USST också kan ge relationer till lärosäten i Storbritannien.

 

I samband med vistelsen träffade vi också våra utbytesstudenter som är i Shanghai och Jinan under läsåret. Ett 20-tal studenter mötte upp på en träff på söndagskvällen och berättade om sina studier och hur det är att studera och leva i Kina. Det var genomgående positiva studenter och alla såg fram emot fortsättningen. Därmed inte sagt att det inte fanns synpunkter som vi behöver ta vara på i kommande utvecklingsarbeten. Verksamheten håller god kvalitet och studenternas uppfattningar stödjer avsikten att bredda samarbetet med USST.

2014-10-30

Manifestation av utbildning och forskning - Days of Knowledge

Days of Knowledge blev precis som vi hoppats en stark manifestation av högskolans utbildning och forskning. Vi firade utbildning och forskning genom att uppmärksamma en rad goda prestationer och genom att förlägga Sparbanksstiftelsen Sjuhärads utdelning av forskningsbidrag till Days of Knowledge. Dagen möjliggjordes genom stöd från och samverkan med Sparbanksstiftelsen och med Swedbank Sjuhärad. Även om inget är bestämt, uppföljningsmöte väntar, så har jag en känsla av att dagen har kommit för att stanna.

 

Temat för dagen var hållbar utveckling, vilket innebär att dagen även blev en manifestation för att hantera de stora utmaningar som vi har för att åstadkomma hållbarhet. Jag befinner mig när jag skriver de här raderna i Shanghai, en stad på cirka 24 miljoner invånare, ett lätt dis skymmer solen och jag möter människor med munskydd för att skydda sig mot partiklar i inandningsluften. På vägen hem från vår sommarbostad i Bohuslän i lördags fick vi först ta en rejäl omväg på grund av omfattande översvämning och strax innan Göteborg var det tvärstopp på motorvägen med stora vattenmassor och stora besvär att ta sig fram. Betydelsen av förändring och att vi alla bidrar är mycket angelägen.

 

Ett av inslagen på Days of Knowledge var en föreläsning av Maria Wetterstrand som talade om vad forskningen kan göra för att bidra till en hållbar utveckling och betydelsen av att forskare och beslutsfattare möts. Forskningsresultat måste spridas, men det räcker inte de måste också leda till handling. Vi får som forskare inte nöja oss med att informera, vi måste verka för att resultat blir innovationer och förbättringar. Maria problematiserade också den omständigheten att många studenter idag lämnar universitet och högskolor efter examen utan att ha fått någon undervisning kring innebörden av hållbarhet. Hur ska, menade Maria, någon kunna verka som till exempel finansanalytiker utan att anlägga ett hållbarhetsperspektiv i de analyser som görs av företag och branscher. Jag noterar att vi har som en del i målen i vårt miljöledningssystem att alla program som ges på högskolan ska ha minst en kurs som präglas av hållbar utveckling och som är diplomerad utifrån de stränga kriterier vi satt för diplomering.

 

En annan föreläsning hölls av Anita Pettersson, lärare och forskare vid högskolan och verksam inom gruppen Swedish Center for Resource Recovery. Anita har fått finansiering från stiftelsen för att fortsätta utveckla sin forskning kring fosfor som en del av askan efter förbränning av avfall som ska tas om hand och bearbetas. Anita beskrev den så kallade avfallstrappan och visade i vilket skede och varför termisk behandling sker av avfall. Hon visade problemet med att hantera fosforrester som är svåra att förvara, det är inte tillåtet att förvara i Sverige utan skickas idag till Norge, men möjligheterna till förvaring där är på upphällning. Utmaningen är alltså att se om det går att omvandla fosforaskan till någon användbar substans. Ett mycket angeläget projekt och en beskrivning av projektet och dess inramning som väckte stort intresse.

 

Days of Knowledge innefattade också en studenttävling som genomfördes av Drivhuset. Fem studenter presenterade kortfattat - pitchade - sina affärsidéer och affärsplaner inför en jury som sedan utsåg en vinnare. Utgångspunkten var att affärsidéerna och produkterna ska stödja en hållbar utveckling. Spännande idéer och planer presenterades. Det blev en mycket inspirerande timma med professionella och engagerande föredragningar.

 

Vi genomförde nu för första gången Days of Knowledge som ett resultat av ett gott samarbete i regionen med Sparbanksstiftelsen och Swedbank Sjuhärad. Det här var nog början på en tradition.

2014-10-22

Ansvarsfull forskning och innovation

Vetenskap och allmänhet (VA) arrangerade i förra veckan i samband med årsmötet den så kallade VA-dagen. Dagen ägnades åt Responsible Reasearch and Innovation (RRI), som är ett program och förhållningssätt initierat av EU-kommissionen. Programmet syftar till att främja ansvarsfull forskning och innovation och till att utveckla harmoniska och effektiva relationer mellan vetenskap och samhälle. Det finns en stark koppling mellan RRI och grundidén för EU:s ramprogram för Horizon 2020. Här betonas innovation för att hantera de globala samhällsutmaningarna och vikten av att forskningsresultat blir innovationer. Medverkan från olika typer företag och samhällsorganisationer och betydelsen av att kunna påvisa påverkan på samhällsutveckling betonas parallellt med vetenskaplig excellens inom Horizon 2020.

 

VA är den svenska noden i utvecklingen av synsättet och verktygen för RRI. VA-dagen var ett led spridningen av kunskaper om RRI och för många var det nog första mötet med begreppet. RRI handlar om att genom bred medborgerlig medverkan säkra att forskning och de resultat som forskningen genererar äger samhällelig relevans. Utgångspunkten är att forskningens legitimitet och därigenom långsiktiga finansiering förutsätter att forskningen är och uppfattas vara relevant. I ett långsiktigt perspektiv kan inte vetenskapssamhället ägna sig åt egna problemställningar och åt att räta ut frågetecken som ingen efterfrågar ska bli uträtade.

 

Det lätt att hålla med men det är långt ifrån oproblematiskt. En fråga av praktisk karaktär är vilka verktygen och formerna är för att föra ut kunskap om forskning och få en bred debatt. En studie publicerad av VA visar att förtroendet för forskning är stort och forskare tillhör de yrkesgrupper som åtnjuter högst förtroende, i nivå med lärare och poliser men en bit efter läkare. Men det finns stora skillnader mellan forskningsområden, med medicinsk forskning i topp och samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning längre ned. Det finns många förklaringar till denna skillnad och en är i vilken utsträckning forskning och forskningsresultat når ut och vilken typ av resultat som redovisas. Uppenbarligen måste ändå samhällsvetare och humanister blir bättre på att redovisa vad de gör och delta i debatten för att vinna förtroende. Förtroende är samtidigt i sammanhanget något problematiskt. Ett mycket högt förtroende får inte innebära ett okritiskt förhållningssätt till valda forskningsfält, forskningsfrågor och framkomna resultat.

 

En fråga av principiell karaktär är hur nyttig ur ett samhälleligt och medborgerligt perspektiv som forskningen ska vara och vem som bestämmer var gränsen går. Vi har ett ansvar för att bedriva forskning som stödjer en hållbar samhällsutveckling och som innebär att de stora samhällsutmaningar som vi står inför beforskas. Det finns från forskningsfinansiärer och inte minst från EU-kommissionen och Horizon 2020 deklarationer om utgångspunkter för och inriktning på den forskning som ska bedrivas och vilken impact den förväntas få. En stor del av Horizon 2020:s budget på 80 miljarder euro kommer att fördelas till forskning om hållbar utveckling. Så där finns en styrning som också är berättigad, men det är samtidigt så att det alltid måste vara forskaren som formulerar problemet och det är forskarens nyfikenhet som driver forskningsprocessen. Styrningen får inte ske på bekostnad av till synes udda frågor och oväntade resultat.

 

För att hantera våra egna utmaningar inom akademin behöver vi föra en öppen diskussion kring det akademiska ansvaret och dess innebörd. VA-dagen och VA:s verksamhet är viktiga aktiviteter, diskussion och debatt kring Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) framtidsmanifest en annan och Högskolan i Borås Humboldtseminarier en ytterligare. 

2014-10-14

Universities in Challenging Times

För tredje gången sedan starten 2011 arrangerade Universitetskanslersämbetet i samarbete med den brittiska utbildningsorganisationen Leadership Foundation ett seminarium med deltagande av rektorer och akademiska ledare från Storbritannien och Sverige. Denna gång var seminariet förlagt till Edinburgh och Edinburgh University. Rubriken för seminariet var Universities in Challenging Times. Den svenska rektorsdelegationen leddes av universitetskanslern.

 

Tre teman behandlades under seminariedagen. Det första var om styrning och ledarskap. I den inledande föredragningen baserad på studier och erfarenheter från många olika akademiska miljöer konstaterades att styrningen av universitet har blivit alltmer strategisk och policyorienterad och att styrningen av den operativa verksamheten avtagit. Universitet rör sig från ett byråkratiskt och kollegialt system till ett system som mer liknar hur privaträttsliga företag styrs och leds. Intressant var att vår inledare inte vid något tillfälle nämnde begreppet New Public Management (NPM) och på frågan om varför menade han att begreppet är passé och inte längre relevant och viktigt. Den efterföljande diskussionen kom sedan att handla mycket om hur våra styrelser utses och vilken styrning dessa utövar och bör utöva. Vi försökte förklara vår modell och vårt förhållande till departementet och till våra styrelser. Vi beskrev också hur styrelsen utsetts. Hur arbetet bedrevs inför tillsättning av nya styrelser våren 2013 och vilka konsekvenserna blivit varierar i hög grad. Jag kan konstatera att vår nomineringskommitté var mycket aktiv. Jag hölls välinformerad och hade löpande möjligheter att ge synpunkter på sammansättning. Så var inte fallet på alla håll. Några direkta kommenterar från våra brittiska kollegor fick vi inte, mest undringar över en tillsynes rätt otydlig modell. Vi konstaterade tillsammans betydelsen av att göra en ordentlig genomgång av vilka kompetenser som behövs inför en nominering och tillsättning och fick också med oss ett exempel på hur ett sådant arbete kan genomföras.

 

Det andra temat var "Competition and Collaboration". En av inledarna var Anita Hansbo, rektor på Högskolan i Jönköping, som skissade en modell baserad på tre olika strävanden för ett universitet. En strävan är efter att svara mot högre syften och vara en institution för utbildning, bildning och forskning i någon slags anda av Humboldt. En annan strävan är att bli ett mer prestigefullt universitet och en tredje att öka de ekonomiska vinsterna. På engelska var begreppen higher purpose, higher prestige och higher profit. Anitas eleganta modell gav upphov till mycket diskussioner i grupper och i plenum. Modellen är intressant och inspirerar till diskussion och är naturligtvis inte invändningsfri. En invändning är enligt min uppfattning att det knappast finns några exempel på lärosäten som strävar efter vinst, vad det handlar om är snarare expansion, att växa har ett egenvärde eftersom det skapar utrymme för större satsningar. En annan kommentar är att prestige kopplades mycket till forskningens volym och kvalitet, det kanske är så idag men i så fall viktigt att ändra på. Universitet och högskolor handlar i första hand om utbildning och vi forskar för att kunna förmedla nya och viktiga kunskaper till studenterna.

 

Det tredje temat handlade om finansiering av utbildning och forskning. Det brittiska och det svenska systemet beskrevs ingående och tydligt till grund för frågor och kommentarer. En egenskap är att avgiftsfrihet gäller i Skottland medan engelska studenter betalar en terminsavgift. Detta ger den intressanta och märkliga effekten att engelska studenter är avgiftspliktiga även i Skottland medan studenter från andra EU-länder inte betalar någon avgift. Avgiftsfrihet för oss således men inte för engelska studenter.

 

Det är nyttigt och det ger perspektiv att möta kollegor från andra akademiska miljöer och länder och resonera om hur system för högre utbildning och forskning kan och bör utformas för att stödja en långsiktig gynnsam utveckling av verksamheten. Det är också alltid lika trevligt och viktigt att träffa kollegor från andra högskolor och universitet och stärka nationella och internationella nätverk. Jag ser framemot fortsatta arrangemang av detta slag.

2014-10-08

Days of Knowledge

I samarbete med Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och Swedbank Sjuhärad genomför Högskolan i Borås den 23 oktober den första "Days of Knowledge". Det är ett arrangemang om högskolans utbildning och forskning där forskare och lärare som erhållit finansiering från Sparbanksstiftelsen uppmärksammas. Idén om ett särskilt arrangemang föddes ur den omständigheten att forskare vid högskolan årligen erhåller en stor andel av det totala bidrag som stiftelsen delar ut till organisationer av skilda slag i sjuhäradsregionen som stöd för projekt och verksamhetsutveckling, men vid den årligen återkommande utdelningsceremonin blir inte detta tydligt. Stora bidrag till forskning hamnar parallellt med mindre bidrag till enskilda ideella föreningar. Slutsatsen var att göra ett separat arrangemang kring forskning, en idé som vi från högskolan bejakat.

 

Den första "Days of Knowledge" har som tema hållbar utveckling. Den inleds med en föreläsning av Maria Wetterstrand kring forskningens betydelse för samhällsutvecklingen och på vilket sätt forskning kan stödja en hållbar utveckling. Därefter följer en tävling baserat på att studenter presenterar hållbara affärsidéer. Dagens tredje och avslutande tema är en redovisning av en uppsättning goda exempel på utbildning och forskning inom hållbar utveckling. Studenter, lärare och forskare kommer att premieras för särskilt goda insatser. Under kvällen kommer bidragen delas ut till de projekt och forskare som erhållit finansiering 2014.

 

Valet av tema för "Days of Knowledge" var tämligen självklart. Vi måste i utbildning och forskning i allt högre grad uppmärksamma frågor om hur de globala utmaningarna kan hanteras. Universitet och högskolor har ett mycket stort ansvar för att sprida kunskap om rådande situation och utvecklingstendenser, och inte minst för att skapa förståelse för komplexiteten. Hållbar utveckling handlar om att dagens behov ska tillgodoses, men inte på bekostnad av möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov. I detta ligger många svåra avvägningar som vi i utbildning och forskning måste fokusera och problematisera. För högskolan är "Days of Knowledge" en mycket viktig dag och ett led i vår utveckling att vara den hållbara högskolan.

2014-10-02

Högskolan i Bryssel - seminarium om akut- och prehospitalt vårdande

EU:s forskningsbudget Horizon 2020 har som bekant en starkare betoning av innovation och genomförande än sin föregångare FP 7, det sjunde ramprogrammet. Samverkan med företag och offentlig sektor för att hantera de stora utmaningarna är tydligt framskrivet. Det är ett viktigt och tilltalande anslag. I syfte att vara välinformerade och lära mer om Horizon 2020 har olika grupperingar vid högskolan vid flera olika tillfällen varit i Bryssel för möten med företrädare för parlamentet, kommissionen och andra viktiga organisationer med medarbetare stationerade i Bryssel. Det har varit givande och gett inspiration till att förbereda ansökningar inom olika områden och av skilda slag. Efter de två första besöken bestämde vi att vi ska inte bara få information utan också ge. Hösten 2013 planerade och genomförde vi därför ett seminarium kring forskning inom områdena resursåtervinning och textil och mode. I denna vecka var det dags igen och nu var temat vår forskning inom akut- och prehospitalt vårdande.

Seminariet genomfördes på Vinnovas kontor i Sverigehuset. Våra forskare presenterade sina respektive delar inom området med fokus på framkomna resultat och planer för fortsättningen. Det är angelägna forskningsfrågor med stor relevans för utformning och kvalitetshöjning av system för hälso- och sjukvård. En fungerande kedja från larm till 112 till adekvat behandling i ambulans och på intensivvårdsavdelning är en fråga om överlevnad, livskvalitet och om att de resurser som tillförs hälso- och sjukvården används effektivt. Närmare tio personer från olika organisationer och medlemsstater hade hörsammat vår inbjudan. Jag är övertygad om att samtliga var av samma uppfattning som jag att det var mycket givande timmar med redovisning av många viktiga resultat.

Under vårt besök i Bryssel genomfördes också möten med parlamentariker och tjänstemän inom kommissionen. Vi avslutade med ett möte med Alan Cross som är biträdande chef inom den enhet som arbetar övergripande med policy och strategiska frågor för Horizon 2020. Alan betonade den ökade betydelsen av att påvisa påverkan på praxis för att erhålla finansiering. Vidare ska nätverken gärna vara flervetenskapliga. En flervetenskaplig uppbyggnad är en förutsättning för att kunna bidra till att de stora samhälleliga utmaningarna hanteras. Betoningen av påverkan och flervetenskap är till del nyheter i förhållande till de tidigare ramprogrammen. Det som däremot är samma är det oeftergivliga kravet på vetenskaplig excellens. Alan framhöll också skillnaden att utlysningarna från Horizon 2020 är mindre precisa och normerande. Ämnena är bredare och färre. Det är en positiv förändring som öppnar för nya frågor och oväntade resultat, men det också ett bekymmer eftersom det innebär fler ansökningar till varje utlysning och en minskning av andelen som erhåller finansiering. Den så kallade success-raten minskar. En annan förändring i kommande program och utlysningar kan bli en ökad satsning på forskning om arbetsmarknad och sysselsättning i enlighet med de prioriteringar för EU:s arbete som kommissionens nye ordförande Jean-Claude Juncker gett uttryck för.

Det var bra dagar i Bryssel. Lärorikt och inspirerande och viktigt att få möjlighet att informera om vår forskning med fokus på framkomna resultat. Det gjorde våra forskare alldeles utmärkt.

2014-09-30

Forskar Grand Prix - en succé på alla sätt och vis

Universitet och högskolor bedriver utbildning och forskning. I uppdraget innefattas att samverka med aktörer i vår omvärld och att föra ut resultat från pågående och avslutad forskning. Vi söker ständigt efter ändamålsenliga sätt att förmedla resultatet av vår verksamhet och utveckla dialogen och formerna för samverkan. Det är viktigt att universitet och högskolor uppfattas som öppna, välkomnande och tillgängliga verksamheter och miljöer. Det är också viktigt att det finns en förståelse för vår specifika uppgift som är att kritiskt granska och ge perspektiv på samhälleliga utvecklingslinjer och tillstånd. Vår styrka är kritiskt tänkande och problematisering, vilket innebär att vi också förmedlar och argumenterar för specifika sätt att hantera utmaningar och lösa problem. Påverkan för praxisutveckling är viktig.

 

En organisation som har som syfte just att verka för diskussion om vetenskapens roll och främja dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet är den ideella föreningen Vetenskap och Allmänhet. VA ansvarar för en rad olika arrangemang, alla med syftet att stärka dialogen och samverkan över gränser. Ett av dessa arrangemang är ForskarFredag. 2005 utlyste EU-kommissionen den sista fredagen i september till Researchers Night och sedan 2006 har VA koordinerat det svenska arrangemanget som går under benämningen ForskarFredag. En del av ForskarFredag är Forskar Grand Prix där forskare tävlar om vem som på fyra minuter bäst kan beskriva sin forskning. Vi medverkade i aktiviteten Forskar Grand Prix för första gången i år.

 

Sex forskare presenterade inför en jury och en entusiastisk publik sin forskning och därefter följde bedömning av juryn och röstning. Det var bra presentationer som visade att forskning går att beskriva och framkomna resultat att förklara på fyra minuter. Bäst enligt juryn och publiken var Kamran Rousta. Iklädd gul arbetsväst från Borås Energi och Miljö och med soppåsar i händerna förklarade Kamran varför vi måste bli bättre på att sortera vårt avfall, betrakta avfall som resurser och varför forskning om processer och beteende är viktigt. Kamran går nu vidare till Sverigefinalen i Stockholm i slutet av november. Vi önskar Kamran lycka till, alla förutsättningar finns för en bra placering i finalen.

 

Det finns många möjliga positiva effekter av Forskar Grand Prix. Vi sprider information om vår forskning på ett tillgängligt och inspirerande sätt, vi lär om och av varandra och vi tränas i att presentera forskning på ett effektivt sätt. Tävlingsmomentet och juryledamöternas skarpa men vänliga bedömningar ger extra spänning. Det här ska vi fortsätta med.

2014-09-26

Egenskaper för framgångsrika kommuner - avsnitt 6 (Västvärldens utmaningar)

En gynnsam kommunal utveckling förklaras av kommunens val av strategier, beslut och handlingar men också av de omvärldsbetingelser som råder och de förutsättningar som ges. Ända sedan oljekriserna i mitten på 1970-talet har de ekonomiska kriserna avlöst varandra. De har tagit sig uttryck i stora befarade ekonomiska underskott och allvarliga befarade konsekvenser för den kommunala verksamheten. Retoriken har varit stark och varningarna för att vargen kommer många. I ett tillbakablickande perspektiv kan konstateras att kriserna har hanterats, dramatiken nästan alltid uteblivit och verksamheten har givits rimliga förutsättningar. Över tid är det två påtagliga utvecklingstendenser som framträder, den kommunala verksamheten har expanderat för att kunna möta de behov som finns och det har skett en påtaglig ekonomisering. Men hur ser förutsättningarna ut framöver.

 

Den brittiske ekonomhistorikern Niall Ferguson som författat många intressanta och uppmärksammade böcker och texter om samhällsekonomisk utveckling är bekymrad över den gamla världens utveckling och situation och Europas och USA:s möjligheter att konkurrera med länder i framförallt Sydostasien. Ferguson konstaterar som utgångspunkt för problematisering och förklaringar att svårbemästrade finansiella kriser avlöst varandra under det senaste decenniet, att utvecklingen av bruttonationalprodukten i västvärlden är svag och att belåningen ökat mycket kraftigt. Få länder inom den europeiska unionen klarar det stipulerade konvergenskravet för att vara ansluten till euron att låneskulden ska uppgå till maximalt 60 procent av BNP.

 

Fyra omständigheter har drivit fram den situation som råder. Omständigheter som kommer att innebära att Europa och USA inte längre kommer att vara världens dominerande ekonomier, förutsatt att ingen förändring sker. 

 

1)    Kontraktet mellan nuvarande och kommande generationer har brutits. Det finns inte längre något moraliskt åtagande att överlämna en minst lika stark ekonomi till kommande generationer som den som vi själva övertog. I sammanhanget kan vi också påminna oss Brundtlandrapportens formulering av innebörden av hållbar utveckling. Här uttrycks att dagens behov ska tillfredsställas utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Jag påminner mig också om Kotlikoffs argument för så kallad generationsredovisning där det tydligt skulle framgå utvecklingen av det samlade ekonomiska värdet och åtagandet för att kunna bedöma den ena generationen i förhållande till den andra.

2)    De finansiella marknaderna är överreglerade. Försöken att genom reglering förhindra framtida finansiella kriser gör marknaden dysfunktionell. Det är inte avsaknaden av regler som är problemet enligt Ferguson utan för många regler som förhindrar marknaden att fungera effektivt.

3)    Ferguson menar med utgångspunkt från utvecklingen i USA att rättsstaten har försvagats och förklaringen är juristernas dominerande roll, från "rules of law" till "rules of lawyers". Det är ett hot mot demokrati och företagsamhet att regeltolkning och juridiska processer och spetsfundigheter dominerar och skapar oklarheter, effektivitetsförluster och förhindrar innovationer.

4)    Det civila samhället har försvagats och orsakerna till detta kan diskuteras. Är det individualiseringen eller är det en samhällsutveckling med alltför stor tilltro till statens förmåga att organisera vårt liv. I vilket fall som helst så är engagemanget i kultur- och föreningsliv avtagande och har så varit under en längre period.

 

Ferguson avslutar med att konstatera att utvecklingen liknar det Adam Smith benämner "The stationary state" med höga skulder, dysfunktionella regler och minskat medborgerligt engagemang. Det är en intressant och viktig problembeskrivning, där vägen vidare är högst ideologiskt betingad. Det handlar bland annat om hur marknaden ska regleras, hur skuldbördan ska regleras och vilken roll det offentliga ska spela i civilsamhället.  

2014-09-17

Bra start för utbildning och forskning

Läsåret har startat bra! Många nya förväntansfulla studenter, mängder av aktiviteter på campus och givande diskussioner om mål, strategier och utveckling av verksamheten i olika råd och konstellationer. Vi arbetar nu i en ny organisation och det tar givetvis tid innan allt är på plats. Jag är övertygad om att vi med den nya strukturen skapat förutsättningar för att ytterligare höja kvaliteten på verksamheten. En högskola med studentens lärande i centrum, där vi har kompletta akademiska miljöer och närmar oss målbilden 60:40, det vill säga fördelningen mellan grundutbildning och forskning. Det handlar om oförändrad omfattning på utbildningen eller kanske med viss ökning över tid, men framför allt ska vi kraftigt öka andelen forskning. En bättre balans mellan utbildning och forskning och ökade forskningsresurser innebär förbättrad forskningsanknytning av utbildningen samtidigt som vi utvecklar starka forskningsprogram.

 

Det är framför allt tre mycket positiva besked som förgyllt terminsstarten. Projektet ArcInTex som startade med konferensen Ambience hösten 2011 har beviljats ett Marie Curie-anslag från EU:s forskningsbudget Horizon 2020. Projektet kommer att finansiera doktorander inom området textildesign och arkitektur. Det är ett samarbetsprojekt med sex akademiska partners och två företag med en total budget på närmare fyra miljoner euro. Högskolan i Borås får den prestigfyllda rollen som koordinator. Det är första gången vi koordinerar ett forskningsprojekt finansierat av EU. En stor framgång och spännande utmaning.

 

Det andra beskedet kom från Vinnova. Vi har fått fortsatt finansiering av initiativet Smart Textiles, 15 Mkr för perioden 2014-2016. Beskedet var inte oväntat med tanke på resultatet av den internationella utvärderingen av Smart Textiles som genomfördes i våras. Men glädjen är inte desto mindre nu när vi fått beskedet och det formella beslutet. Vinnova har dessutom meddelat att det finns en fortsättning efter 2016 i form av anslag för Över- och uppväxling, som Vinnova kallar det. Vi kommer att få ansöka om medel, men möjligheterna är stora till ytterligare tre års finansiering. 

 

De tre besluten visar vår styrka inom området Textil och mode. Vi kommer fortsätta att satsa, men vi behöver också ha bekräftelse från vår uppdragsgivare. Jag har i olika sammanhang argumenterat för mer resurser till vår konstnärliga utbildning och forskning och fått god förståelse för våra behov och vår argumentation från ledamöter i riksdagens utbildningsutskott, från företrädare för regeringen och från andra viktiga aktörer, däremot inga nya medel. De måste bli ändring på detta. Vi har nu återigen visat vår styrka. Vi behöver fler designplatser och vi behöver forskningsresurser i samma nivå som vad den nya konstnärliga högskolan i Stockholm fått. Det är av stort nationellt intresse att vi ges förutsättningar att växla upp från nationellt ledande och internationellt erkänd till internationellt ledande inom utbildning och forskning i textil design och modedesign. Nu har vi alla förutsättningar att ta täten i ett internationellt perspektiv, men det krävs att de som styr över våra basanslag går från ord till handling.

2014-09-09

Egenskaper för framgångsrika kommuner - avsnitt 5

De studier av kommunal utveckling som refererats i tidigare avsnitt på denna blogg genererar uppfattningar om vilka verktyg kommunerna bör tillämpa för att bli framgångsrika. Tre saker är särskilt viktiga att framhålla och beskriva. 

    Det finns en grundläggande osäkerhet om de ekonomiska förutsättningarna för den kommunala verksamheten orsakad av en ryckighet i den samhällsekonomiska utvecklingen. Reducering av osäkerhet kan ske genom att fakta finns på bordet och en klarhet råder över kommunens finansiella utveckling och ställning. Den ekonomiska redovisningen måste bygga på etablerade principer och på att presentationen är tillgänglig och begriplig. Det är ett bekymmer när bokslutspolitik bedrivs och grumligheten tilltar. Det är svårt att förstå varför lagstiftaren möjliggör oklarheter i redovisningen av kommunens ekonomi istället för att skapa största möjliga tydlighet. Osäkerheten förstärks också av orealistiska visioner för kommunens utveckling. Det förefaller som om alla kommuner baserar sina visioner och långsiktiga planer på att kommunen ska växa befolkningsmässigt, medan verkligheten för många är den raka motsatsen. Faktaredovisning och realistiska antaganden om framtiden reducerar osäkerhet och stödjer utvecklingen av en framgångsrik kommun.
    Det ska vara fokus på innovationer, det vill säga att omvandla idéer och nya kunskaper till verksamhet. Innovationer baseras på att tänka och göra annorlunda och finna nya metoder som utvecklar verksamheten. Innovationer förutsätter att praxis baserad på förtrogenhetskunskap och beprövad erfarenhet ifrågasätts, innovationer handlar inte om förbättringar och effektivisering av befintlig praxis. Nytänkande måste uppmuntras och förmågan att omsätta idéer till handling utvecklas.
    Utrymme för nyfikenhet och möjligheter att experimentera stöds av en tydlig politisk ledning med klara och kommunicerade mål för verksamheten. Den tydliga politiska ledningen ska samspela med en tjänstemannaledning med utvecklingskraft och integritet.

En vision baserad på realistiska antaganden i kombination med ett innovativt förhållningssätt och modigt ledarskap är också gynnsamma förutsättningar för att pröva om kommunens struktur är ändamålsenlig. Det är anmärkningsvärt, med tanke på den risk som finns för försämrad kommunal service, svårigheter att kompetensförsörja, svårigheter att rekrytera till demokratiska församlingar och otydlighet i ansvarsförhållanden som samverkan över kommungränser innebär, att frågan om kommunsammanslagningar inte är mer aktuell och debatteras mera. Det är dags för att ta upp frågan såväl utifrån det lokala kommunala perspektivet som utifrån ett riksperspektiv. En kommunreform efterfrågas.

2014-09-02

Ett nytt läsår

Nu har alla våra studenter anlänt och campus sjuder av liv. Det är en speciell och mycket fin känsla när nya och tidigare studenter återvänder efter sommaruppehåll och vårt campus fylls av förväntansfulla studenter.

 

Jag har förmånen att få hälsa nya studenter välkomna. I förra veckan var det våra internationella studenter och i måndags studenter som läser på något av våra utbildningsprogram. I min välkomsthälsning uppmanar jag studenterna att satsa på studierna, att plugga, men också att se till att ta del av det rikliga utbud av aktiviteter som erbjuds av verksamheter inom Borås Stad, högskolan och inte minst av Studentkåren. Framgångsrika studier kan med fördel kombineras med att medverka i olika typer av berikande aktiviteter som ger breda kunskaper och som bygger nätverk.

 

Min välkomsthälsning är också ett utmärkt tillfälle att uppmärksamma kåren och tacka för det imponerande och viktiga arbete som görs, inte minst i samband med introduktionsveckorna. Studentkåren bidrar i allra högsta grad till att Högskolan i Borås är och uppfattas vara ett välkomnande lärosäte.

 

Nu handlar det om att motsvara högt ställda förväntningar. Studenterna har valt oss och i valet haft många alternativ. Vi är ett attraktivt lärosäte och vi erbjuder och genomför utbildningarna av hög kvalitet. Samtidigt är det viktigt att ständigt utveckla verksamheten och bli ännu bättre. Den organisationsförändring som genomförts och som nu successivt införs och förtydligas under hösten syftar just till att skapa förutsättningar för kvalitetsutveckling. En organisationsstruktur i sig innebär ingen kvalitetsutveckling, utan det handlar om vad vi nu tillsammans gör och hur vi använder våra nya möjligheter.

 

Jag ser fram emot ett spännande och framgångsrikt läsår.

2014-08-27

Utrikesdepartementet, Högskolan i Borås och Smart Textiles

Utrikesdepartementets chefsdagar var i år delvis förlagda till Västra Götalandsregionen och Göteborg. I måndags genomfördes på länsresidenset i Göteborg ett program där regionen presenterades genom ett antal föredragningar av företrädare från olika verksamheter. Ett längre pass med tre olika inslag ägnades under landshövdingens ledning åt forskning. Karin Markides rektor på Chalmers talade om grafen och vad det nya materialet är och hur det kan komma att förändra världen. Chalmers koordinerar den stora satsning som EU gör på flaggskeppet Grafen, ett bevis på den styrka som Chalmers har inom materialvetenskap och nya material. Bruno Hedlund, marknadschef på SIK - institutet för livsmedel och bioteknik, talade om livsmedelsforskning och illustrerade med ett flertal exempel kopplingen mellan forskning, produktutveckling och hållbar utveckling. Ett av de mer intressanta och viktiga projekten handlar om datummärkning. Vi slänger idag stora mängder mat, storleksordningen 25-30 procent nämns i sammanhanget, helt i onödan för att bästföredatum passerats. En teknik som innebär att den faktiska hållbarheten och kvaliteten mäts skulle innebär stora ekonomiska vinster och befrämja hållbar utveckling. Grundproblemet är att vi inte längre litar på våra sinnen utan på "bäst före".

 

Den tredje föredragningen behandlade Smart Textiles. Vi utgjorde således det tredje exemplet på innovativ forskning och produktutveckling i regionen. I min föredragning beskrev jag den moderna innebörden av textilier och illustrerade vad tekniska textilier och smarta textilier är och kan göra. Jag talade om avancerad skyddsutrustning, väv till biogasreaktorer, stickade stentar, pyjamaser med högabsorberande material som samtidigt andas och bandage med egenskapen att kunna dras med jämt tryck. Som den samhällsvetare jag är försökte jag ge Smart Textiles rättvisa. Jag ska inte recensera min egen föredragning, men jag kan konstatera att det som händer inom Smart Textiles som ett exempel på förnyelsen av svensk textil- och modeindustrin tilldrar sig ett stort intresse. Frågorna under och efter min föredragning var många.

 

Högskolan i Borås har i Smart Textiles ett forsknings- och innovationsområde med mycket stor potential. Ledningen för Smart Textiles har genomfört ett utmärkt arbete och systematiskt utvecklat verksamheten och det innovationssystem som initiativet är navet i. Indelningen i de tre fokusområdena "Medicin och hälsa", "Hållbara material" och "Arkitektur och interiör" har bidragit till att tydliggöra inriktningen och fokusera utvecklingsinsatser. Vi är nu i fas där alla förutsättningar finns för att en ytterligare uppväxling av Smart Textiles kan och bör ske. Hur kommer att diskuteras på ett kommande strategimöte inom Smart Textiles styrgrupp. En spännande och mycket viktig diskussion.

2014-08-22

Styrning och ledning vid universitet och högskolor

Tidigare i veckan deltog jag på ett seminarium på Mittuniversitetet under rubriken "Styrning och ledning vid universitet och högskolor". Min rubrik vid seminariet var "Akademisk frihet och modern ledning". Det är betydelsefullt att vi inom sektorn kontinuerligt för en diskussion om innebörden av begrepp och fenomen som akademisk frihet, autonomi, profilering, styrning och ledning. Det är ytterst en fråga om hur vi inom givna förutsättningar bäst utvecklar verksamheten till gagn för våra studenter och olika aktörer i vår omgivning. Det finns enligt min uppfattning några grundläggande viktiga utgångspunkter för vår verksamhet och för ledning och styrning. Med resonemang kring dessa utgångspunkter inledde jag min föredragning.

 

1) Universitet och högskolor är i första hand utbildning. Ståndpunkten är en markering av att alla förväntas delta i utbildning och undervisning. Den forskning som bedrivs har som viktigt eget syfte att stärka utbildningens kvalitet. En miljö med aktiv forskning nära kopplad till utbildningens inriktning, skapar utvecklingsmöjligheter och hög kvalitet i såväl utbildning som forskning.

 

2) God vetenskap förenar "curiosity and compassion". Drivkraften för kunskapsutveckling är nyfikenhet. Det kan handla om reda ut ofullkomligheter i någon teori eller söka förklaringar till problem eller fenomen i praktiken. Det är en klassisk utgångspunkt för vetenskap. Men nyfikenhet ska förenas med deltagande, engagemang och vilja att bidra till gynnsam utveckling. I begreppet "compassion" innefattas ett ansvar för att studier som bedrivs tillför värden genom till exempel nya tillämpningar eller kritisk analys av samhälleliga fenomen. Vetenskapen bidrar då till perspektiv på utvecklingsförlopp och tillstånd och ger poängfulla resultat.

 

3) Forskare och lärare väljer fritt områden och problemställningar. Det är en självklarhet. Samtidigt påverkas forskningens kvalitet av den inramning som finns. En fungerande forskningsmiljö och ett fungerande seminarium är en starkt bidragande orsak till skärpa i problemställningar och relevans i framkomna resultat. Tillhörighet och medverkan i utveckling och etablering av starka forskningsmiljöer befrämjar den egna forskningen men innebär också att forskaren tar ansvar för andras forskning och bidrar till helheten.    

2014-08-18

Egenskaper för framgångsrika kommuner - avsnitt 4

Det finns tre egenskaper som utmärker en framgångsrik kommun enligt intervjuade politiker och tjänstemän. Egenskaperna återkommer i olika beskrivningar och utgör en kärna i innebörden av en framgångsrik kommun eller en kommun med gynnsamma förutsättningar.

 

Positiv befolkningsutveckling är det första och överordnat allt annat. En positiv befolkningsutveckling innebär ökade skatteintäkter och ökade resurser att fördela till kommunala verksamheter av skilda slag. En befolkningstillväxt innebär också ökade kostnader, vilket innebär att den kommunalekonomiska effekten avgörs av vilka tillkommande kostnader som de ökade intäkterna föranleder. Det är inte alldeles givet att enhetskostnaden sjunker med oförändrad kvalitet. Inget märkvärdigt i detta. Men det är inte i den ekonomiska effekten som befolkningstillväxten tillmäts störst betydelse utan det är den symboliska betydelsen av ökningen. Den visar nämligen att kommunen är attraktiv och är ett bevis på framgång i utvecklingen av den kommunala verksamheten och kommunens profilering. Enligt samma logik innebär en befolkningsminskning stora bekymmer eftersom det ger bilden av en problemkommun. I en tredjedel av Sveriges kommuner minskade antalet invånare år 2013. För många kommuner är det en orealistisk utgångspunkt för strategiarbete att anta befolkningstillväxt så den starka kopplingen mellan framgång och befolkningstillväxt är problematisk för kommunal utveckling.

 

En viktig egenskap är också ekonomimedvetenhet hos politiker och tjänstemän. Det finns en stark värdering av betydelsen av att klara de finansiella krav som finns. Det är också betydelsefullt att välutvecklade principer och modeller för ekonomistyrning finns på plats. Ett påpekande i sammanhanget är vikten av fakta på bordet. Bokslutspolitik som innebär otydlighet i vilken den ekonomiska utvecklingen är motverkar i ett långsiktigt perspektiv medvetenhet och respekt för ekonomiska förutsättningar.

 

En tredje egenskap är omfattande samverkan. Samverkan avser olika företeelser. Det är mellan politiker och tjänstemän, inom styrelser och nämnder i verksamheten och över organisatoriska gränser. En långtgående samverkan handlar också om samverkan över kommungränser. Samverkan ger förutsättningar för kvalitet och resurseffektivitet och att beslut fattas med breda underlag. Men samverkan är inte oproblematisk. För långtgående samverkan kan innebära otydlighet i ansvarsfördelning, bristande genomskinlighet avseende vem som ansvar för vad och risk för en konsensuskultur som medför att bristfälliga beslut och underlag för beslut inte ifrågasätts.

 

En intressant notering är att demokratiutveckling och fungerande demokratisk ordning av många värderas lägre än befolkningstillväxt och kontroll på finanserna. Tillväxt och ekonomisk effektivitet är idag högre prioriterat, vilket naturligtvis kan ha sin förklaring i att fungerande politisk representation, former för beslutsfattande och utvecklingskraft för genomförande tas för givet. Men onekligen väcker observationen frågor.