2013-12-19

God Jul och Gott Nytt År

Villkoren för högre utbildning har förändrats under de senaste åren. Med start i budgetförutsättningarna för 2012 har omvandlingstrycket mot många av landets lärosäten successivt ökat. En stor satsning på utbildning av läkare och civilingenjörer i kombination med oförändrad ekonomisk ram för högre utbildning totalt sett innebär att medel måste omfördelas från lärosäten som inte har de prioriterade utbildningarna till de som har det. Till denna förändring kommer indragning av tillfälliga platser och för en del lärosäten färre utbildningsplatser som följd av uteblivna examensrättigheter. På forskningssidan tillförs medel genom satsningar i forskningspropositionen för 2013-2016, men ökningen av det så kallade basanslaget till högskolor ökar enbart med förväntad uppräkning av priser och löner.

Vårt lärosäte står sig väl i den situation som råder. Allt annat oförändrat minskar vår reella resurstilldelning med cirka två procent per år fram till år 2017, vilket är den planeringshorisont som gäller. Det är hanterligt men ändå besvärande när prioriteringar måste göras i verksamheten. Det viktigaste är dock att vi inte ska nöja oss med "att stå oss väl" utan fortsätta utveckla lärosätet med sikte mot att bli universitet.

I ett längre perspektiv är jag övertygad om att ett lärosäte som formulerar ambitiösa mål, ständigt förbättrar sina utbildningar, ökar forskningsvolymen, forskningsanknyter utbildningarna, anpassar verksamhetsstödet till kärnverksamhetens behov och sätter studenten i centrum kommer att klara sig väl.
Vårt organisationsutvecklingsarbete ska ses mot bakgrund av att vi ska skapa förutsättningar för en god långsiktig utveckling. Vi har bestämt att vi ska vara ett komplett 60:40-lärosäte med studenten i centrum. Projektledningsgruppen har i dagarna lämnat sin slutrapport med förslag på ny organisationsstruktur, nya befattningar och nya rådgivande grupper. Det är ett imponerande arbete som genomförts och ett förslag som innebär genomgripande förändringar. Förslaget är i enlighet med av styrelsen fastställda vägledande principer och svarar mot fastställda effektmål. Det är min uppgift att utifrån förslaget besluta om den nya organisationen som ska implementeras under våren. Avsikten är att styrelsen ska fatta beslut om benämningar på styrelsemötet den 18 februari och om förändringar av styrelsens organisations- och beslutsordning. Kort därefter fattar jag beslut om ny organisation och förändringar av rektors organisations- och beslutsordning. Arbetet med tillsättning av cheferna för de tre nya områdena pågår och planen är att tillsättningsprocessen också ska kunna slutföras i slutet av februari.
 
Den nya organisationen syftar med andra ord till att bättre kunna möta de utmaningar vi står inför. Men framgången kommer sedan att handla om den enskildes insatser och engagemang och samarbetet inom högskolan och med vänner i vår omgivning. Jag vet att vi kommer att lyckas väl.
 
Med dessa ord vill jag tacka alla för ett mycket gott och framgångsrikt arbete under 2013. Efter en mycket intensiv och spännande höst väntar nu en välförtjänt jul- och nyårsledighet. Det lär inte bli någon vit jul, men tomten kommer – det vet jag med säkerhet.
 
God Jul och Gott Nytt År.

Björn Brorström
Rektor

2013-12-18

Från styrelsemötet

Två informationsärenden dominerade vid styrelsens sammanträde igår tisdag. Den ena var om utvärderingarna av våra ingenjörsutbildningar. En redovisning lämnades av utfallet och vilka åtgärder vi vidtar för att säkra hög kvalitet på de ifrågasatta utbildningarna. Därefter följde en diskussion kring utvärderingssystemet som sådant och dess konsekvenser. Systemet stödjer en akademisering av yrkesutbildningarna och en annan balans mellan teori och praktik. Min uppfattning är att vi måste klara den balansgången och att all utbildning måste ha en forskningsanknytning samtidigt som den praktiska relevansen upprätthålls och utvecklas. Den allt för starka betoningen på kvaliteten på de självständiga arbetena berördes också. Alla är överens om att kvaliteten i utbildningsprocessen också måste innefattas och att det system som kommer att användas i nästa utvärderingscykel måste modifieras. Till denna fråga kommer jag att återkomma.

 

Det andra informationsärendet som ägnades mycket tid var organisationsutvecklingsarbetet. Jag redovisade hur processen sett ut sedan föregående styrelsemöte i mitten av oktober, hur den fortsatta processen är tänkt och några huvuddrag och viktiga förslag i projektledningsgruppens slutrapport. Den 16 december överlämnades slutrapporten till mig och med den som underlag ska ett komplett förslag som också innefattar benämningar tas fram och redovisas den 14 januari. Detta förslag ligger till grund för fortsatt beredning för beslut i styrelsen om förändringar i styrelsens organisations- och beslutsordning. Därefter tas sedan beslut om förändringar i rektors besluts- och organisationsordning. Många bra frågor och viktiga kommentarer redovisades vid styrelsens behandling, dels avseende den fortsatta processen, dels avseende förslaget som sådant. Jag vill passa på att i sammanhanget att uttrycka min stora uppskattning av det arbete som projektledningsgruppen genomfört. Ett mycket stort material har hanterats och ett förslag med många goda kvaliteter har presenterats. Allt inom ramen för en tämligen snäv tidsplan.

 

Åter till styrelsemötet. Beslut togs om budget för 2014 och således fördelning av medel till institutioner och enheter. Högskolan beräknas under 2014 omsätta 622 miljoner och resultat är budgeterat till minus fem miljoner. En viss minskning sker således av myndighetskapitalet som vid 2014 års slut kommer att vara på den nivå som styrelsen tidigare bestämt är ändamålsenlig. En uppskattad punkt på dagordningen var den redovisning som Studentkårens ordförande lämnade av genomförda och planerade aktiviteter. Det är mycket på gång som bidrar till att utveckla Borås som studentstad, höja kvaliteten i verksamheten totalt sett och därigenom öka högskolans attraktionskraft.

2013-12-16

Filosoficaféet med ekonomer runt bordet

Årets sista Filosoficafé har genomförts. I tretton år har Monica Hammarnäs arrangerat caféerna och många av landets främsta debattörer har medverkat under åren. Monica har tillsammans med Ulla Hammarén från Folkuniversitetet haft en otrolig förmåga att formulera intressanta teman och få de bästa föreläsarna till högskolan. Gensvaret från boråsarna har också varit mycket gott och regelbundet har hundratals åhörare bänkat sig i vår största hörsal. Inte alltid har inbjudna föreläsare varit beredda på detta utan sett framför sig ett "café", d.v.s. ett möte med en handfull deltagare i ett litet seminarierum med en kopp kaffe i handen beredda att lyssna och diskutera. Monica och Ulla kan berätta många goda historier om händelser i samband med caféerna. Verksamheten har betytt mycket för många och har bidragit till att sätta högskolan på kartan.

 

Jag hade den stora äran att få avsluta årets café som har haft temat "Från upplysning till vår samtid". Min föreläsning hade rubriken "Några ledande ekonomers betydelse för hållbar utveckling". Mitt val föll på några personer som betytt mycket för sättet som vi hanterar och rapporterar ekonomiska händelser, men också på några personer som betytt mycket för vår förståelse för hur ekonomier och organisationer fungerar.

 

Tydlighet i hantering och rapportering av ekonomiska händelser skapar en robust grund för tolkning och analys av ekonomiska enheter, det vill säga företag och förvaltningar. Det i sin tur skapar grunden för förtroende och hållbar affärsutveckling. Jag talade om matematikern och franciskanermunken Luca Pacioli, verksam i de italienska statsstaterna under 1400- och 1500-talet, och som var den som först beskrev den dubbla bokföringens principer och praxis. Eugen Schmalenbach var en annan jag tog upp. Han var verksam i Tyskland under mellankrigstiden och lämnade ett mycket viktigt bidrag på vilka grunder årsbokslut ska upprättas. Ekonomiska enheter ska betraktas som pågående verksamheter och tillgångar värderas utifrån den utgångspunkten. Resultatredovisningen och förändring över tid är det viktiga och detta präglar idag hur redovisning upprättas och tolkas.

 

Mitt nästa spår i föreläsning innebar att jag svepte från Nobelpristagaren 1978 Herbert Simon, som visat att den rationella beslutsmodellen som nationalekonomerna tilltro är en norm men inte verklighet, via budgetforskaren Aaron Wildasky över till två ledande institutionalister, nobelpristagarna 1993 respektive 2011 Douglass North och Elinor Ostrom. Dessa två är mina stora favoriter. De har visat att informella institutioner, sådant som sitter i väggarna, har mycket stor betydelse för hur organisationer fungerar. För att kunna svara mot omvärldsförändringar och för en hållbar utveckling kan krävas att icke ändamålsenliga, både formella och informella institutioner, utrangeras. En sådan process stöds av egenskaperna öppenhet inom organisationen och utåt, och av samarbete inom organisationen men också med andra. Jag hoppas min caféföreläsning gav tankar kring ekonomers och den ekonomiska forskningens betydelse för hållbar utveckling och vilka utmaningarna är för att anpassa verksamheten till ständigt föränderliga krav. 

 

Filosoficaféet fyller en viktig funktion och jag vill avslutningsvis återvända till Monica och Ulla och tacka för ett stort engagemang och bra program under många år. Fortsättning följer.

2013-12-12

I vetenskapens tecken

Veckan går i vetenskapens tecken. Traditionsenligt förrättades utdelning av årets Nobelpris den 10 december i Stockholms konserthus och därefter följde banketten i Stockholms stadshus. Evenemanget innebär en stor uppmärksamhet på vetenskap och litteratur. Många intressanta och viktiga aktiviteter genomförs också i anslutning till Nobelprisutdelningen. En sådan aktivitet som jag deltagit i under veckan är Nobel Dialogue Week. I Göteborg genomfördes i måndags en konferens under rubriken "Exploring the Future of Energy" med en rad mycket framstående forskare i panelerna tillsammans med företrädare för industri och samhälle. Utmaningen vi står inför är gigantisk. Energiförbrukningen måste minska, användningen av förnyelsebar energi öka samtidigt som tillväxt och ökad levnadsstandard sker och måste ske i tidigare utvecklingsländer. Vi kan inte, som en av paneldeltagarna uttryckte det, förvägra människor en ökad bekvämlighet och ökad standard bara för att vi västvärlden har ställt till det för oss. Många tänkvärda saker framfördes, samtidigt som jag ändå måste säga att så mycket nytt inte framkom. De medverkande i panelerna var också för det mesta överens och bekräftade varandra, vilket dessvärre innebär att debatten saknar det där lilla extra som gör den riktigt intressant.

På Nobeldagen arrangerade vi, numera traditionsenligt, utdelning av Borås Nobelpris. Projektarbeten genomförda av avgångselever vid gymnasieskolorna i regionen tävlar om priset. Fem projektarbeten var nominerade och vinnare blev Sara Käck från Marks gymnasium, som utvecklat en labbstation som kan användas i utbildning i mekatronik och mät- och styrteknik. Arbetet är enligt juryn föredömligt genomfört och arbetsprocessen väl dokumenterad. Sara erhöll vinnardiplom och ett stipendium på 5000:-.

Prisceremonin som hölls i Folkan med närmare 600 elever på plats föregicks av föreläsningar där årets nobelpristagare och deras gärning beskrevs. Föreläsningarna hölls av lärare och forskare vid högskolan. Vår aktivitet på Nobeldagen är viktig, vi förmedlar banbrytande forskningsresultat populärvetenskapligt och bidrar till en ökad förståelse av komplicerade saker och inspirerar förhoppningsvis många gymnasieelever till fortsatta studier. Inspirerar till läsning gör beskrivningen av litteraturpriset och inspirerar till eftertanke gör beskrivningen av fredspriset. Tack till alla medverkande och särskilt Michael Tittus som är vår huvudansvarige för evenemanget.

2013-12-06

Hållbar kommun

En rejäl debatt och ställningstaganden till den framtida kommunstrukturen kommer allt närmare. Det finns ingenting som talar för något annat än en fortsatt utveckling med inflyttning till och förtätning av våra större och medelstora städer och fortsatt befolkningsminskning i glesbygd och mindre kommuner. Detta är en realitet och frågan om hur hög och likvärdig kvalitet ska garanteras måste diskuteras och utredas. Det löser inget problem att krympande kommuner i sina visioner formulerar ett tillväxtmål när alla egentligen vet att utvecklingen går att andra hållet. Det löser heller inget problem att långsiktigt teckna samarbetsavtal av olika slag med grannkommuner. Det finns en gräns för när samarbete inte längre är ett tillräckligt medel. Snarare leder det till en grumlighet kring vem som har ansvar för vad, vilket inte befrämjar vare sig demokratiutveckling eller effektivitet. Det är inte heller rimligt och ändamålsenligt att riksdag och regering är passiva i frågan. Frågan måste upp på dagordningen och debatteras.

Som alla vet står vi också inför en situation med behov av omfattande rekryteringar till kommunerna för att klara kvalitetskrav inom den kommunala kärnverksamheten och inte minst då behov inom äldreomsorgen. Jag vet att detta sagts tidigare, men det är nog så att situationen är mer problematisk och komplicerad nu än vad den har varit. Klarar kommunerna rekryteringen infinner sig finansieringsproblemet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ju räknat ut att kommunalskatten behöver vara 13 kronor högre 2035 för att kommunerna ska kunna finansiera de ökade behoven. Helt orimligt men en beräkning som ändå illusterar problemets art. En ordentlig utredning kring det kommunala uppdraget och kommunernas organisering och finansiering behöver initieras, tillsättas och genomföras.

Kommunforskning i Västsverige, vars styrelse jag har förmånen att leda, startar nu en studie med rubriken Hållbar kommun. Steg ett är planerat och innefattar att ställa frågan till beslutsfattare, experter och opinionsbildare vad innebörden är i fenomenet Hållbar kommun. Svaren på den öppna frågan kommer leda till en fördjupad förståelse för de utmaningar och möjligheter som kommuner och offentlig sektor möter och måste hantera. Svaren kommer att ge grund för formulering av mer precisa frågeställningar och specifika studier kring hur demokrati, effektivitet och kvalitet ska utvecklas och säkras.

2013-12-05

Vårt ansvar för att lyfta hållbarhetsdilemman

Tillsammans med Birgitta Påhlsson

Hållbarhet är en fråga om välstånd för dagens generation samtidigt som resurser inte överutnyttjas så att kommande generationer drabbas. Det handlar om att hantera dilemman, avvägningar mellan kort sikt och lång sikt, och konflikter mellan motstridiga värden som på olika sätt ger livskvalitet. Det är en viktig uppgift för universitet och högskolor, lärare och forskare, att beskriva fakta om förutsättningarna för hållbar utveckling. Det kan till exempel handla om och i vilken grad som mänskligt beteende påverkar den yttre miljön och förklara de fastställda samband som finns.

Högskolor och universitet har ett stort ansvar att fokusera hållbar utveckling i utbildning och forskning och att medverka aktivt i samhällsdebatten. På Högskolan i Borås har vi genomfört seminarieserien "För och emot - hållbarhetsdilemman i vardagen och i samhällsdebatten". Syftet är att visa att det inte finns några givna svar utan att sammanhangen och sambanden är komplexa. Under 2012 och 2013 har tio seminarier genomförts.

Serien inleddes med "Hållbart resande - finns det?". En diskussion fördes kring hur vi kan minska bilresandet, vilka konsekvenserna är av ökad användning av importerad etanol och biogas samt hur en infrastruktur kan byggas upp för tillgänglighet och användning av nya bränslen. Frågan handlar också om västvärlden har rätt att neka människor i tillväxtländer den bekvämlighet som egen bil innebär. Till skillnad från den onyanserade diskussion som ofta förs om bilens vara eller icke vara blev det en saklig och konstruktiv diskussion mellan företrädare för olika perspektiv och intressen.

Under rubriken "Hållbar stadsutveckling - vad innebär det?" fokuserades på planerna att uppföra en ny stadsdel i Borås som kommer att förbinda ett miljonprogramsområde med centrala staden. Den stora utmaningen i byggandet av den hållbara stadsdelen är inte att klara stränga krav på energieffektivitet – den stora utmaningen är att åstadkomma en social integration som i sin tur förutsätter att byggkostnaderna kan hållas nere. Låga byggkostnader är en förutsättning för insatser och hyror som gör att många kan bo och verka i stadsdelen.

Ett tredje seminarium handlade om hållbarhetsredovisning och frågan ställdes huruvida hållbarhetsredovisning i första hand är utsmyckning, så kallad "window dressing". Företagen värderas faktiskt idag, liksom tidigare, utifrån det som står på sista raden i resultaträkningen och frågan är om en redovisning av hållbar utveckling egentligen spelar någon roll i marknadens bedömning.

I det avslutande seminariet uppmärksammades hållbar utveckling i det digitala samhället.
Huvudfrågan var vilka risker en ökad användning av sociala medier innebär ur ett integritets- och ett konsumtionsperspektiv. Vi blir som användare av olika sociala medier utan vår egen vilja företrädare för en livsstil och ett konsumtionsmönster som kan vara stilbildande och drivande för andra. Utmaningen är att utnyttja de möjligheter som sociala medier ger för att sprida information och kunskap samtidigt som missanvändning förhindras och integritet garanteras.

Oavsett i vilken fråga som diskuterades innehöll våra seminarier många perspektiv på hållbarhet och ofta avslutades de med resonemang kring socialt ansvarstagande. Hållbar utveckling handlar om utveckling av välfärdssamhället och en rättvis fördelning av resurser. Dessa skapas genom tillväxt, en tillväxt som måste bygga på affärsmodeller med effektiv och ansvarsfull hantering av gemensamma resurser. Utmaningarna är stora. Vi på landets lärosäten måste ta vårt ansvar och fokusera hållbar utveckling i utbildning och forskning och medverka aktivt i samhällsdebatten.

Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås
Birgitta Påhlsson, samordnare för hållbar utveckling vid Högskolan i Borås