2013-10-24

Kvalitetsutvärdering och autonomi - två aktuella frågor

Två frågor dominerade diskussionerna på Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) förbundsförsamling igår onsdag. Den ena handlade om kvalitetsutvärderingssystemet och den andra om autonomi och högskolestiftelser.

 

SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor redovisade översiktligt sin slutrapport och de delstudier som genomförts. Ett resultat av arbetet är promemorian "Principiella ställningstaganden avseende kvalitetsfrågor". Här framförs att ett framtida kvalitetsutvärderingssystem ska bygga på ägarskap och ansvarstagande från lärosätena, vara samtidigt både kontrollinriktat och utvecklingsorienterat, underlätta diversifiering och vara internationellt legitimt. Ställningstagandet markerar lärosätenas stora egna ansvar för kvalitetsutveckling och för kvalitetssystem. Tanken är att i den framtida modellen ska lärosäten som har ett väl fungerande kvalitetssystem själva ha ansvar för att granska utbildningarnas kvalitet. Lärosätet själv ersätter granskningsmyndigheten från den dag som kvalitetssystemet har blivit granskat och certifierat. Förbundsmötet ställde sig bakom ställningstagandet och ett fortsatt utvecklingsarbete.

 

Många frågor kvarstår att besvara i det fortsatta utvecklingsarbetet, bland annat hur utvärderingssystemet ska befrämja diversifiering och på vilket sätt som resultat ska mätas vid bedömningar av utbildningar. Det är ett långsiktigt arbete och förändring dröjer. Allt talar för att nästa utvärderingscykel som startar år 2015 kommer att tillämpa i princip samma modell som den som nu används.

 

En kommentar är att det är bra med en modell där universitet och högskolor själva har ett stort ansvar för utvärdering av kvalitet och att systemet är utvecklingsorienterat. Men vi får inte tappa bort fokus på resultat och innehållet i vår kärnverksamhet i utvärderingen, vilket är styrkan i den modell som tillämpas nu.

 

Remissvaren om departementsutredningen om stiftelse som associationsrättslig form för universitet och högskolor håller nu på att färdigställas runt om. En kort redovisning lämnades av innehållet i ett antal av de preliminära svaren och en diskussion fördes om möjligheter och begränsningar i utredningsförslaget om högskolestiftelser. Alla var av uppfattningen att en ökad autonomi för lärosätena, vilket är en utgångspunkt för utredningen, är väsentlig. Vad som då framförallt avses är möjligheterna för det enskilda lärosätet att agera mer självständigt i förhållande till externa partners, teckna avtal, skapa och förvalta kapital och vara mer aktiv i utveckling av innovationssystemet. Med den uppfattningen som grund finns ett antal frågor och invändningar. Det handlar mycket om klargöranden och fördjupningar. Min uppfattning är att en väsentlig brist är att förslaget inte gäller alla utan gäller bara de som har omfattande forskning. Eftersom alla typer av lärosäten skulle vara betjänta av en ökad självständighet borde lösningen också avse alla.

 

En annan komplikation är att några nya resurser inte ska tillföras, vare sig i form av likvida medel eller i form av anläggningstillgångar, till högskolestiftelserna. Det krävs resurstillskott och en stark balansräkning som bas för att en omvandling från myndighet till stiftelse ska vara möjlig. Vi följer frågan och utgår från att invändningar från universitet och högskolor till utredningen inte innebär att frågan om självständighet svalnar. Tvärtom är det viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet och presentera nya förslag till hur lärosätenas autonomi kan förstärkas.

 

Inga kommentarer: