2013-03-28

Motiv till förändringsarbete och tillönskan om en Glad Påsk!

En gynnsam utveckling av en verksamhet förutsätter att nya och tydliga mål kontinuerligt formuleras mot vilka organisationen kan arbeta. Det kan handla om att höja kvaliteten, öka verksamhetens omfattning eller att använda tillgängliga resurser mer effektivt. Målen ska vara drivkrafter för förändring och förbättring och bidra till en långsiktig överlevnad.

 

En gynnsam verksamhetsutveckling förutsätter också en förmåga att anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar. Det handlar om att i tid strategiskt omorientera utifrån nya villkor som kan innebära såväl möjligheter som begränsningar för den fortsatta utvecklingen. Anpassningen kan också vara att justera den målbild som är formulerad.

 

Vägarna och medlen för att åstadkomma gynnsam verksamhetsutveckling är många. Viktiga begrepp och egenskaper är i sammanhanget öppenhet, ansvarstagande och samarbete. Det hänger på den enskilde individen och individens engagemang och bidrag till utvecklingen. Min egen forskning kring vad som förklarar varför vissa organisationer är mer framgångsrika än andra har tydligt visat på betydelsen av det informella, det som sitter i väggarna. Värderingar, de vardagliga samarbetet och överenskommelser av olika slag är av stor betydelse. Formella arrangemang såsom styrprinciper, rekommendationer, regler och organisationsstruktur, kan antingen förstärka de goda egenskaperna eller vara hinder för utveckling.

 

I alla organisationer finns anledning att fråga sig på vilket sätt som formella konstruktioner möjliggör eller hindrar verksamhetsutveckling. En viss organisation är inget självändamål utan ett av flera medel för att åstadkomma det vi vill. Det finns anledning att konstruktivt pröva om det sätt som en organisation är konstruerad på bäst stödjer verksamhetsutveckling eller om det finns andra sätt att organisera för att nå mål och hantera utmaningar. Ett sådant arbete har nu initierats vid vårt lärosäte.

 

Även om kylan biter sig fast så är våren här med ljusa dagar och sol som värmer. Till våren hör också påsken och några dagars extra ledighet. Jag vill önska alla en god ledighet och en Glad Påsk!

2013-03-22

Världsledande inom resursåtervinning

En delegation från Brasilien med ledande politiker på regional och nationell nivå besökte Borås och högskolan tidigare i veckan. Syftet med besöket var att lära mer om hur avfall kan bli en resurs och hur system för avfallshantering och resursåtervinning kan byggas upp. Efter kontakt med svenska ambassaden fann delegationen Borås och Högskolan i Borås. Därefter inhämtades kunskaper om oss, vi jämfördes med andra och så bestämdes att kunskapsresan skulle gå till Borås för möte med staden, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och högskolan.

 

Det var mycket nöjda och inspirerade politiker jag mötte. De hade tagit del av information om hur problem med avfallshantering och deponier kan hanteras och hur sopor kan bli en viktig resurs. De talade om Borås och den kunskap och de tillämpningar som finns här som världsledande. Ett sådant omdöme inspirerar naturligtvis i våra fortsatta ansträngningar att utveckla vår utbildning och forskning inom området.

 

Vi har en viktig uppgift i att sprida kunskap och att medverka till en effektivare resurshantering, en förbättrad miljö och en hållbar utveckling. Vår verksamhet inom resursåtervinning och våra ambitioner att vidga perspektivet till att handla om hållbar stadsutveckling är ett utmärkt exempel där regeringen borde medverka till att vi kan göra rejäla satsningar. Många talar om vikten av ett mångfacetterat högskolelandskap. Det kan åstadkommas genom att uppmärksamma och aktivt stödja styrkeområden inom lärosäten. Resursåtervinning är ett av styrkeområdena vid Högskolan i Borås, vi är till och med världsledande enligt våra gäster från Brasilien. 

2013-03-14

Varumärkesarbete

Som ett led i utvecklingen och profileringen av högskolans verksamhet genomförs ett arbete som tar sin utgångspunkt i vårt varumärke. Personliga intervjuer har genomförts regionalt och nationellt och med olika slags intressenter till högskolans verksamhet. Intervjuerna ger tillsammans med enkäter till studenter, tidigare studenter, medarbetare och ungdomar som står inför val av utbildning en god förståelse för hur vi uppfattas. Det samlade materialet är ett mycket betydelsefullt underlag i diskussioner och beslut om hur vi bäst kommunicerar det vi gör och hur vi bäst når ut till våra avnämare.

 

Uppfattningarna varierar men den samlade bilden är att vi uppfattas som ett väl fungerande lärosäte. Många menar att vi är en profilerad högskola som klarar att upprätthålla en god kvalitet på hela verksamheten. Vi är välkända regionalt och lokalt men flera aktörer på den nationella nivån har vaga uppfattningar om vårt lärosäte och dess inriktning. Vi har inte nått ut med vår verksamhetsidé och behöver fundera på hur vi ändrar på detta. Det är inte bra att beslutsfattare på nationell nivå inte är välinformerade och kunniga om vår inriktning, kvalitet och profil.

 

En av intervjupersonerna delade in lärosätena i divisioner och menade att Högskolan i Borås låg högt upp i division tre som i övrigt omfattade andra högskolor med breda utbildningsuppdrag. Det är ett säkert ett gott betyg, men ingen i styrgruppen för varumärkesarbetet tyckte vid ett möte tidigare i veckan att det var särskilt intressant att vara ett topplag i en lägre division. Min uppfattning är att karakteristiken är alldeles för förenklad. Vi har naturligtvis inte den bredd och den omfattning på utbildning och forskning som de stora universiteten, men i det vi gör och fokuserar har vi samma höga kvalitet, kanske är vi till och med bättre inom många områden.

 

I regionen finns stora förväntningar från näringslivet att vi ska ta initiativ och bjuda in till högskolan. Det gör vi redan men vi kan göra ännu mera och göra det ännu bättre. Men det är viktigt att påpeka att vi har ett gemensamt ansvar för att stärka vår region och göra den konkurrenskraftig och i detta ligger ännu mera samarbete mellan högskola, näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet och initiativ från alla håll. 

2013-03-08

Internationella kvinnodagen

"Högskolan i Borås ska vara en attraktiv, kreativ, öppen, trygg och jämlik arbets- och studieplats där vi tillsammans tar ansvar för framtiden". Meningen är hämtad ifrån högskolans policy för lika villkor och en mycket viktig markering av hur vi vill att högskolan ska vara. Vi har ett gemensamt ansvar för att utveckla verksamheten och möta de utmaningar som finns och väntar. Det gemensamma ansvaret har sin utgångspunkt i kärnvärden som skapar möjligheter och utvecklingskraft.

 

Lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön är en självklarhet och förutsättning för den goda arbets- och studieplatsen. Vi har en policy som bekräftar detta, men vi har lika fullt anledning att ständigt fråga oss hur verkligheten är. Finns det vardagliga hinder och barriärer för den jämlika organisationen, hinder som skapar orättvisor och hämmar utveckling. Vi får aldrig ta saker och ting för givna. Det är enkelt att notera att vi har verksamheter som domineras av det ena eller andra könet. Vi har utbildningar med nästan enbart kvinnor och utbildningar med nästan enbart män. Vi har en situation när det gäller våra vetenskapliga ledare, professorerna, att tre av fyra är män. Så det finns utmaningar.

 

Exemplen i vår omvärld om medvetna eller för givet tagna företeelser och agerande är otaliga. Från bolagsstyrelser med en mycket kraftig och problematisk mansdominans till uttalande och agerande i vardagen som befäster könsroller och motverkar förändring. Jag fick igår en inbjudan till en stor miljökonferens med synnerligen inflytelserika vetenskapliga aktörer som arrangörer. Tre av de elva föredragshållarna är kvinnor.

 

Den internationella kvinnodagen sätter fokus på jämställdhet. Den sätter också fokus på de stora orättvisor som finns världen över. Det är en viktig dag som ger anledning att fundera kring vårt eget agerande och vad vi kan göra för ökad rättvisa och lika villkor.