2013-12-19

God Jul och Gott Nytt År

Villkoren för högre utbildning har förändrats under de senaste åren. Med start i budgetförutsättningarna för 2012 har omvandlingstrycket mot många av landets lärosäten successivt ökat. En stor satsning på utbildning av läkare och civilingenjörer i kombination med oförändrad ekonomisk ram för högre utbildning totalt sett innebär att medel måste omfördelas från lärosäten som inte har de prioriterade utbildningarna till de som har det. Till denna förändring kommer indragning av tillfälliga platser och för en del lärosäten färre utbildningsplatser som följd av uteblivna examensrättigheter. På forskningssidan tillförs medel genom satsningar i forskningspropositionen för 2013-2016, men ökningen av det så kallade basanslaget till högskolor ökar enbart med förväntad uppräkning av priser och löner.

Vårt lärosäte står sig väl i den situation som råder. Allt annat oförändrat minskar vår reella resurstilldelning med cirka två procent per år fram till år 2017, vilket är den planeringshorisont som gäller. Det är hanterligt men ändå besvärande när prioriteringar måste göras i verksamheten. Det viktigaste är dock att vi inte ska nöja oss med "att stå oss väl" utan fortsätta utveckla lärosätet med sikte mot att bli universitet.

I ett längre perspektiv är jag övertygad om att ett lärosäte som formulerar ambitiösa mål, ständigt förbättrar sina utbildningar, ökar forskningsvolymen, forskningsanknyter utbildningarna, anpassar verksamhetsstödet till kärnverksamhetens behov och sätter studenten i centrum kommer att klara sig väl.
Vårt organisationsutvecklingsarbete ska ses mot bakgrund av att vi ska skapa förutsättningar för en god långsiktig utveckling. Vi har bestämt att vi ska vara ett komplett 60:40-lärosäte med studenten i centrum. Projektledningsgruppen har i dagarna lämnat sin slutrapport med förslag på ny organisationsstruktur, nya befattningar och nya rådgivande grupper. Det är ett imponerande arbete som genomförts och ett förslag som innebär genomgripande förändringar. Förslaget är i enlighet med av styrelsen fastställda vägledande principer och svarar mot fastställda effektmål. Det är min uppgift att utifrån förslaget besluta om den nya organisationen som ska implementeras under våren. Avsikten är att styrelsen ska fatta beslut om benämningar på styrelsemötet den 18 februari och om förändringar av styrelsens organisations- och beslutsordning. Kort därefter fattar jag beslut om ny organisation och förändringar av rektors organisations- och beslutsordning. Arbetet med tillsättning av cheferna för de tre nya områdena pågår och planen är att tillsättningsprocessen också ska kunna slutföras i slutet av februari.
 
Den nya organisationen syftar med andra ord till att bättre kunna möta de utmaningar vi står inför. Men framgången kommer sedan att handla om den enskildes insatser och engagemang och samarbetet inom högskolan och med vänner i vår omgivning. Jag vet att vi kommer att lyckas väl.
 
Med dessa ord vill jag tacka alla för ett mycket gott och framgångsrikt arbete under 2013. Efter en mycket intensiv och spännande höst väntar nu en välförtjänt jul- och nyårsledighet. Det lär inte bli någon vit jul, men tomten kommer – det vet jag med säkerhet.
 
God Jul och Gott Nytt År.

Björn Brorström
Rektor

2013-12-18

Från styrelsemötet

Två informationsärenden dominerade vid styrelsens sammanträde igår tisdag. Den ena var om utvärderingarna av våra ingenjörsutbildningar. En redovisning lämnades av utfallet och vilka åtgärder vi vidtar för att säkra hög kvalitet på de ifrågasatta utbildningarna. Därefter följde en diskussion kring utvärderingssystemet som sådant och dess konsekvenser. Systemet stödjer en akademisering av yrkesutbildningarna och en annan balans mellan teori och praktik. Min uppfattning är att vi måste klara den balansgången och att all utbildning måste ha en forskningsanknytning samtidigt som den praktiska relevansen upprätthålls och utvecklas. Den allt för starka betoningen på kvaliteten på de självständiga arbetena berördes också. Alla är överens om att kvaliteten i utbildningsprocessen också måste innefattas och att det system som kommer att användas i nästa utvärderingscykel måste modifieras. Till denna fråga kommer jag att återkomma.

 

Det andra informationsärendet som ägnades mycket tid var organisationsutvecklingsarbetet. Jag redovisade hur processen sett ut sedan föregående styrelsemöte i mitten av oktober, hur den fortsatta processen är tänkt och några huvuddrag och viktiga förslag i projektledningsgruppens slutrapport. Den 16 december överlämnades slutrapporten till mig och med den som underlag ska ett komplett förslag som också innefattar benämningar tas fram och redovisas den 14 januari. Detta förslag ligger till grund för fortsatt beredning för beslut i styrelsen om förändringar i styrelsens organisations- och beslutsordning. Därefter tas sedan beslut om förändringar i rektors besluts- och organisationsordning. Många bra frågor och viktiga kommentarer redovisades vid styrelsens behandling, dels avseende den fortsatta processen, dels avseende förslaget som sådant. Jag vill passa på att i sammanhanget att uttrycka min stora uppskattning av det arbete som projektledningsgruppen genomfört. Ett mycket stort material har hanterats och ett förslag med många goda kvaliteter har presenterats. Allt inom ramen för en tämligen snäv tidsplan.

 

Åter till styrelsemötet. Beslut togs om budget för 2014 och således fördelning av medel till institutioner och enheter. Högskolan beräknas under 2014 omsätta 622 miljoner och resultat är budgeterat till minus fem miljoner. En viss minskning sker således av myndighetskapitalet som vid 2014 års slut kommer att vara på den nivå som styrelsen tidigare bestämt är ändamålsenlig. En uppskattad punkt på dagordningen var den redovisning som Studentkårens ordförande lämnade av genomförda och planerade aktiviteter. Det är mycket på gång som bidrar till att utveckla Borås som studentstad, höja kvaliteten i verksamheten totalt sett och därigenom öka högskolans attraktionskraft.

2013-12-16

Filosoficaféet med ekonomer runt bordet

Årets sista Filosoficafé har genomförts. I tretton år har Monica Hammarnäs arrangerat caféerna och många av landets främsta debattörer har medverkat under åren. Monica har tillsammans med Ulla Hammarén från Folkuniversitetet haft en otrolig förmåga att formulera intressanta teman och få de bästa föreläsarna till högskolan. Gensvaret från boråsarna har också varit mycket gott och regelbundet har hundratals åhörare bänkat sig i vår största hörsal. Inte alltid har inbjudna föreläsare varit beredda på detta utan sett framför sig ett "café", d.v.s. ett möte med en handfull deltagare i ett litet seminarierum med en kopp kaffe i handen beredda att lyssna och diskutera. Monica och Ulla kan berätta många goda historier om händelser i samband med caféerna. Verksamheten har betytt mycket för många och har bidragit till att sätta högskolan på kartan.

 

Jag hade den stora äran att få avsluta årets café som har haft temat "Från upplysning till vår samtid". Min föreläsning hade rubriken "Några ledande ekonomers betydelse för hållbar utveckling". Mitt val föll på några personer som betytt mycket för sättet som vi hanterar och rapporterar ekonomiska händelser, men också på några personer som betytt mycket för vår förståelse för hur ekonomier och organisationer fungerar.

 

Tydlighet i hantering och rapportering av ekonomiska händelser skapar en robust grund för tolkning och analys av ekonomiska enheter, det vill säga företag och förvaltningar. Det i sin tur skapar grunden för förtroende och hållbar affärsutveckling. Jag talade om matematikern och franciskanermunken Luca Pacioli, verksam i de italienska statsstaterna under 1400- och 1500-talet, och som var den som först beskrev den dubbla bokföringens principer och praxis. Eugen Schmalenbach var en annan jag tog upp. Han var verksam i Tyskland under mellankrigstiden och lämnade ett mycket viktigt bidrag på vilka grunder årsbokslut ska upprättas. Ekonomiska enheter ska betraktas som pågående verksamheter och tillgångar värderas utifrån den utgångspunkten. Resultatredovisningen och förändring över tid är det viktiga och detta präglar idag hur redovisning upprättas och tolkas.

 

Mitt nästa spår i föreläsning innebar att jag svepte från Nobelpristagaren 1978 Herbert Simon, som visat att den rationella beslutsmodellen som nationalekonomerna tilltro är en norm men inte verklighet, via budgetforskaren Aaron Wildasky över till två ledande institutionalister, nobelpristagarna 1993 respektive 2011 Douglass North och Elinor Ostrom. Dessa två är mina stora favoriter. De har visat att informella institutioner, sådant som sitter i väggarna, har mycket stor betydelse för hur organisationer fungerar. För att kunna svara mot omvärldsförändringar och för en hållbar utveckling kan krävas att icke ändamålsenliga, både formella och informella institutioner, utrangeras. En sådan process stöds av egenskaperna öppenhet inom organisationen och utåt, och av samarbete inom organisationen men också med andra. Jag hoppas min caféföreläsning gav tankar kring ekonomers och den ekonomiska forskningens betydelse för hållbar utveckling och vilka utmaningarna är för att anpassa verksamheten till ständigt föränderliga krav. 

 

Filosoficaféet fyller en viktig funktion och jag vill avslutningsvis återvända till Monica och Ulla och tacka för ett stort engagemang och bra program under många år. Fortsättning följer.

2013-12-12

I vetenskapens tecken

Veckan går i vetenskapens tecken. Traditionsenligt förrättades utdelning av årets Nobelpris den 10 december i Stockholms konserthus och därefter följde banketten i Stockholms stadshus. Evenemanget innebär en stor uppmärksamhet på vetenskap och litteratur. Många intressanta och viktiga aktiviteter genomförs också i anslutning till Nobelprisutdelningen. En sådan aktivitet som jag deltagit i under veckan är Nobel Dialogue Week. I Göteborg genomfördes i måndags en konferens under rubriken "Exploring the Future of Energy" med en rad mycket framstående forskare i panelerna tillsammans med företrädare för industri och samhälle. Utmaningen vi står inför är gigantisk. Energiförbrukningen måste minska, användningen av förnyelsebar energi öka samtidigt som tillväxt och ökad levnadsstandard sker och måste ske i tidigare utvecklingsländer. Vi kan inte, som en av paneldeltagarna uttryckte det, förvägra människor en ökad bekvämlighet och ökad standard bara för att vi västvärlden har ställt till det för oss. Många tänkvärda saker framfördes, samtidigt som jag ändå måste säga att så mycket nytt inte framkom. De medverkande i panelerna var också för det mesta överens och bekräftade varandra, vilket dessvärre innebär att debatten saknar det där lilla extra som gör den riktigt intressant.

På Nobeldagen arrangerade vi, numera traditionsenligt, utdelning av Borås Nobelpris. Projektarbeten genomförda av avgångselever vid gymnasieskolorna i regionen tävlar om priset. Fem projektarbeten var nominerade och vinnare blev Sara Käck från Marks gymnasium, som utvecklat en labbstation som kan användas i utbildning i mekatronik och mät- och styrteknik. Arbetet är enligt juryn föredömligt genomfört och arbetsprocessen väl dokumenterad. Sara erhöll vinnardiplom och ett stipendium på 5000:-.

Prisceremonin som hölls i Folkan med närmare 600 elever på plats föregicks av föreläsningar där årets nobelpristagare och deras gärning beskrevs. Föreläsningarna hölls av lärare och forskare vid högskolan. Vår aktivitet på Nobeldagen är viktig, vi förmedlar banbrytande forskningsresultat populärvetenskapligt och bidrar till en ökad förståelse av komplicerade saker och inspirerar förhoppningsvis många gymnasieelever till fortsatta studier. Inspirerar till läsning gör beskrivningen av litteraturpriset och inspirerar till eftertanke gör beskrivningen av fredspriset. Tack till alla medverkande och särskilt Michael Tittus som är vår huvudansvarige för evenemanget.

2013-12-06

Hållbar kommun

En rejäl debatt och ställningstaganden till den framtida kommunstrukturen kommer allt närmare. Det finns ingenting som talar för något annat än en fortsatt utveckling med inflyttning till och förtätning av våra större och medelstora städer och fortsatt befolkningsminskning i glesbygd och mindre kommuner. Detta är en realitet och frågan om hur hög och likvärdig kvalitet ska garanteras måste diskuteras och utredas. Det löser inget problem att krympande kommuner i sina visioner formulerar ett tillväxtmål när alla egentligen vet att utvecklingen går att andra hållet. Det löser heller inget problem att långsiktigt teckna samarbetsavtal av olika slag med grannkommuner. Det finns en gräns för när samarbete inte längre är ett tillräckligt medel. Snarare leder det till en grumlighet kring vem som har ansvar för vad, vilket inte befrämjar vare sig demokratiutveckling eller effektivitet. Det är inte heller rimligt och ändamålsenligt att riksdag och regering är passiva i frågan. Frågan måste upp på dagordningen och debatteras.

Som alla vet står vi också inför en situation med behov av omfattande rekryteringar till kommunerna för att klara kvalitetskrav inom den kommunala kärnverksamheten och inte minst då behov inom äldreomsorgen. Jag vet att detta sagts tidigare, men det är nog så att situationen är mer problematisk och komplicerad nu än vad den har varit. Klarar kommunerna rekryteringen infinner sig finansieringsproblemet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ju räknat ut att kommunalskatten behöver vara 13 kronor högre 2035 för att kommunerna ska kunna finansiera de ökade behoven. Helt orimligt men en beräkning som ändå illusterar problemets art. En ordentlig utredning kring det kommunala uppdraget och kommunernas organisering och finansiering behöver initieras, tillsättas och genomföras.

Kommunforskning i Västsverige, vars styrelse jag har förmånen att leda, startar nu en studie med rubriken Hållbar kommun. Steg ett är planerat och innefattar att ställa frågan till beslutsfattare, experter och opinionsbildare vad innebörden är i fenomenet Hållbar kommun. Svaren på den öppna frågan kommer leda till en fördjupad förståelse för de utmaningar och möjligheter som kommuner och offentlig sektor möter och måste hantera. Svaren kommer att ge grund för formulering av mer precisa frågeställningar och specifika studier kring hur demokrati, effektivitet och kvalitet ska utvecklas och säkras.

2013-12-05

Vårt ansvar för att lyfta hållbarhetsdilemman

Tillsammans med Birgitta Påhlsson

Hållbarhet är en fråga om välstånd för dagens generation samtidigt som resurser inte överutnyttjas så att kommande generationer drabbas. Det handlar om att hantera dilemman, avvägningar mellan kort sikt och lång sikt, och konflikter mellan motstridiga värden som på olika sätt ger livskvalitet. Det är en viktig uppgift för universitet och högskolor, lärare och forskare, att beskriva fakta om förutsättningarna för hållbar utveckling. Det kan till exempel handla om och i vilken grad som mänskligt beteende påverkar den yttre miljön och förklara de fastställda samband som finns.

Högskolor och universitet har ett stort ansvar att fokusera hållbar utveckling i utbildning och forskning och att medverka aktivt i samhällsdebatten. På Högskolan i Borås har vi genomfört seminarieserien "För och emot - hållbarhetsdilemman i vardagen och i samhällsdebatten". Syftet är att visa att det inte finns några givna svar utan att sammanhangen och sambanden är komplexa. Under 2012 och 2013 har tio seminarier genomförts.

Serien inleddes med "Hållbart resande - finns det?". En diskussion fördes kring hur vi kan minska bilresandet, vilka konsekvenserna är av ökad användning av importerad etanol och biogas samt hur en infrastruktur kan byggas upp för tillgänglighet och användning av nya bränslen. Frågan handlar också om västvärlden har rätt att neka människor i tillväxtländer den bekvämlighet som egen bil innebär. Till skillnad från den onyanserade diskussion som ofta förs om bilens vara eller icke vara blev det en saklig och konstruktiv diskussion mellan företrädare för olika perspektiv och intressen.

Under rubriken "Hållbar stadsutveckling - vad innebär det?" fokuserades på planerna att uppföra en ny stadsdel i Borås som kommer att förbinda ett miljonprogramsområde med centrala staden. Den stora utmaningen i byggandet av den hållbara stadsdelen är inte att klara stränga krav på energieffektivitet – den stora utmaningen är att åstadkomma en social integration som i sin tur förutsätter att byggkostnaderna kan hållas nere. Låga byggkostnader är en förutsättning för insatser och hyror som gör att många kan bo och verka i stadsdelen.

Ett tredje seminarium handlade om hållbarhetsredovisning och frågan ställdes huruvida hållbarhetsredovisning i första hand är utsmyckning, så kallad "window dressing". Företagen värderas faktiskt idag, liksom tidigare, utifrån det som står på sista raden i resultaträkningen och frågan är om en redovisning av hållbar utveckling egentligen spelar någon roll i marknadens bedömning.

I det avslutande seminariet uppmärksammades hållbar utveckling i det digitala samhället.
Huvudfrågan var vilka risker en ökad användning av sociala medier innebär ur ett integritets- och ett konsumtionsperspektiv. Vi blir som användare av olika sociala medier utan vår egen vilja företrädare för en livsstil och ett konsumtionsmönster som kan vara stilbildande och drivande för andra. Utmaningen är att utnyttja de möjligheter som sociala medier ger för att sprida information och kunskap samtidigt som missanvändning förhindras och integritet garanteras.

Oavsett i vilken fråga som diskuterades innehöll våra seminarier många perspektiv på hållbarhet och ofta avslutades de med resonemang kring socialt ansvarstagande. Hållbar utveckling handlar om utveckling av välfärdssamhället och en rättvis fördelning av resurser. Dessa skapas genom tillväxt, en tillväxt som måste bygga på affärsmodeller med effektiv och ansvarsfull hantering av gemensamma resurser. Utmaningarna är stora. Vi på landets lärosäten måste ta vårt ansvar och fokusera hållbar utveckling i utbildning och forskning och medverka aktivt i samhällsdebatten.

Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås
Birgitta Påhlsson, samordnare för hållbar utveckling vid Högskolan i Borås

2013-11-20

Spännande att ta del av förslag på ny organisation

Nu är det snart klart. Den 16 december kommer projektledningsgruppen för organisationsutvecklingsarbetet att överlämna sin slutrapport till mig. Ett intensivt arbete avslutas med ett förslag till ny organisationsstruktur för Högskolan i Borås. Förslaget gäller organisering av kärnverksamheten och verksamhetsstödet och ska svara mot de effektmål som formulerats med utgångspunkt från vårt mål att bli ett komplett 60:40 lärosäte med studenten i centrum. Förslaget utgår också från styrelsebeslutet att utbildning och forskning ska organiseras i tre områden och att teknisk/administrativ personal i huvudsak organiseras i en enhet. Implementering av den nya organisationen ska ske under våren och vara på plats vid halvårsskiftet. Vår styrelse informeras om förslaget vid årets sista möte den 17 december och kommer också att senare ta ställning till benämningar av områden i den nya organisationen.

 

Det kompletta förslaget går ut på remiss senare i veckan och efter bearbetning av inkomna synpunkter ska slutrapporten ställas samman. Parallellt arbetar vi också med benämningsfrågan och hur vi kan stärka varumärket Högskolan i Borås. Det är viktigt att redan starka varumärken som är en del av högskolan värnas.

 

Ett mycket intensivt arbete har genomförts och en hel del återstår. Jag är övertygad om att den inriktning som råder och det förslag som växer fram kommer att bidra till att stärka Högskolan i Borås. Tillsammans skapar vi starkare miljöer, vi hittar nya viktiga samband, vi lägger grunden för utvecklat samarbete och ger förutsättningar för kvalitetsutveckling av kärnverksamheten och verksamhetsstödet. Organisationsutvecklingsarbetet gör att vi erbjuder våra studenter ännu bättre utbildning och att vår forskning blir ännu mer konkurrenskraftig. Projektledningsgruppen genomför ett mycket engagerat och kompetent arbete. En garant för att den process vi är inne i kommer att leda till något riktigt bra är också de engagemang som finns i hela vår organisation och hos våra studenter. Prövning och kritisk granskning av idéer och förslag är det bästa sättet att säkra kvaliteten i slutresultatet och i det som ska genomföras.  

2013-11-14

Forskning om innovationer

På det årligen återkommande förvaltningspolitiska seminariet uppmärksammades Innovationsrådets huvudbetänkande Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet. Frågor ställdes till myndighetscheferna om vi har tillräckliga förutsättningar att driva utvecklings- och innovationsarbetet, vilka hindren är och hur vi för vidare våra idéer i organisationen. För oss verksamma på universitet och högskolor är svaret, vilket också framfördes, att vi bedriver ett ständigt utvecklingsarbete, forskning måste vara i fronten, vi utvecklar nya utbildningar och vårt verksamhetsstöd förändras för att svara mot nya behov. Vi är bra i vår egen verksamhet på innovationer och förenar dessa med våra traditioner. Utmaningarna är större för många andra myndigheter.

 

Utmaningarna är också stora för våra kommuner. Hösten 2008 inträdde en ny situation för kommuner och landsting. Skatteutfallsprognoserna ändrades radikalt som följd av den finansiella krisen i världsekonomin. Beräkningar av kommunernas intäkter visade på behov av en kraftig åtstramning och om detta bara var början, var det ingen som då visste. Vi, det vill säga kommunforskare från ett flertal olika universitet och högskolor, bestämde oss för att dra igång ett större forskningsprogram som skulle följa hur kommunerna bemästrade krisen. Vi såg framför oss en rad beslut och åtgärder med stora konsekvenser för utbudet av och innehållet i den kommunala verksamheten. Så mycket blev det nu inte utan den gamla hederliga osthyveln togs fram och begagnades i den mån den behövdes, eftersom lösningen också bestod i kraftigt ökade statsbidrag.

 

Kommunerna står inför stora utmaningar med ökade behov och ökad efterfrågan på kommunal verksamhet. Ett ökat kostnadsmedvetande är snart inte tillräckligt längre utan det fordras prioriteringar och verksamhetsutveckling; innovationer. Det behövs forskning som studerar vad som faktiskt händer i verksamheten och forskning som medverkar till att de goda exemplen kan spridas. Det behövs också en riktig debatt om nya finansieringsmodeller och om hur kommunstrukturen bör vara.

 

Innovationsrådets rapport borde följas upp med en stor satsning på forskning om innovationer -förutsättningar, genomförande och effekter - i kommuner, landsting, regioner och inom statlig förvaltning.

2013-11-08

Certifierat miljöledningssystem och hållbar utveckling

I april 2012 blev högskolans miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. Efter ett omfattande arbete med att formulera och diskutera policy för hållbar utveckling, formulera mål för utbildning, forskning och stödverksamhet samt utveckla och implementera regler och rutiner var vi klara för certifieringens revision, och det gick vägen. Det var ett mödosamt arbete att få miljöledningssystemet på plats, men det har varit minst lika mycket arbete därefter med att genomföra de åtgärder som krävs för att klara mål och krav vi fastställt och att förankra systemet. Vi har nu ett mycket väl fungerande miljöledningssystem och de bästa förutsättningarna för att åstadkomma förändring och bidra till en hållbar samhällsutveckling.

I veckan var våra miljörevisorer hos oss för en uppföljning av tidigare revisioner. De konstaterade att förbättringar sker och att vi närmar oss de mål vi satt upp för integrering av hållbar utveckling i utbildning och forskning och för vår direkta miljöpåverkan. Mest positivt med mötet med revisorerna var deras iakttagelse att medvetenheten om innebörden av hållbar utveckling och engagemanget hos medarbetare att verka för en hållbar utveckling är stort och ökar mellan uppföljningstillfällena. Det är ju kunskaper, engagemang i vardagen och handling som är det viktiga, inte systemet i sig. Det är resultatet som räknas. Å andra sidan är jag helt övertygad om att vi inte hade kommit så här långt om vi inte utvecklat, implementerat och certifierat miljöledningssystemet. De som hävdar att det inte är värt mödan att utsätta miljöledningssystemet för kvalitetskontroll har fel. Certifieringsprocessen är kvalitetsdrivande och gör att alla pusselbitar kommer på plats.

En viktig åtgärd från regeringen för att påskynda utvecklingen av miljöledningssystem är att premiera de myndigheter som valt att satsa på kvalitetsutveckling och har certifierade system. Vi förväntar oss extra tilldelning i budgetpropositionen för 2015.

2013-10-30

Tävling om bästa kommunala årsredovisning

Årsredovisningen är en avrapportering av ekonomi och verksamhet föregående år. Den beskriver utveckling och händelser under en passerad period och tillståndet vid periodens slut. Årsredovisningen redovisar fakta och ligger till grund för bedömningar av utvecklingen och utkrävande av ansvar. Årsredovisningen är ett viktigt dokument för att säkra insyn i en verksamhet och ta ställning till graden av effektivitet. För att årsredovisningen ska kunna fullgöra uppgiften fordras att den är tillgänglig och att informationen är av hög kvalitet. Den ekonomiska redovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed och verksamhetsredovisningen ska vara stringent och relaterad till utfall tidigare år och formulerade mål.

 

Kommunforskning i Västsverige (KFi) har sedan början av 1990-talet genomfört bedömningar av kommunala årsredovisningar i Västsverige och utsett årets årsredovisning. Redovisningen av tävlingsresultatet är ett trevligt inslag i en årligen återkommande konferensdag där forskning inom KFi redovisas. Det är alltid trevligt att uppmärksamma goda prestationer. Men tävlingen har en djupare innebörd än så. Den är ett tillfälle att peka på hög kvalitet, beskriva trender och tendenser i informationsgivningen, men även påtala fel och brister i bedömda årsredovisningar. En studie av utvecklingen av årsredovisningspraxis i Västsverige visar påtagligt två saker. Årsredovisningar som har vunnit tävlingen eller årsredovisningar med goda kvaliteter som särskilt framhållits av juryn blir stilbildande för andra. En stor påverkan har också juryns käpphästar kring hur en bra årsredovisning bör utformas. Med en viss fördröjning anpassas årsredovisningarna, inte alla men många, till de ställningstaganden som juryn gör. 

 

Att tävla om bästa kommunala årsredovisning kan förefalla trivialt, men är i själva verket ett utmärkt sätt att driva förbättring av praxis. En förbättrad praxis med tillgängliga årsredovisningar och kvalitetssäkrad information gagnar demokrati och effektivitet.

2013-10-24

Kvalitetsutvärdering och autonomi - två aktuella frågor

Två frågor dominerade diskussionerna på Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) förbundsförsamling igår onsdag. Den ena handlade om kvalitetsutvärderingssystemet och den andra om autonomi och högskolestiftelser.

 

SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor redovisade översiktligt sin slutrapport och de delstudier som genomförts. Ett resultat av arbetet är promemorian "Principiella ställningstaganden avseende kvalitetsfrågor". Här framförs att ett framtida kvalitetsutvärderingssystem ska bygga på ägarskap och ansvarstagande från lärosätena, vara samtidigt både kontrollinriktat och utvecklingsorienterat, underlätta diversifiering och vara internationellt legitimt. Ställningstagandet markerar lärosätenas stora egna ansvar för kvalitetsutveckling och för kvalitetssystem. Tanken är att i den framtida modellen ska lärosäten som har ett väl fungerande kvalitetssystem själva ha ansvar för att granska utbildningarnas kvalitet. Lärosätet själv ersätter granskningsmyndigheten från den dag som kvalitetssystemet har blivit granskat och certifierat. Förbundsmötet ställde sig bakom ställningstagandet och ett fortsatt utvecklingsarbete.

 

Många frågor kvarstår att besvara i det fortsatta utvecklingsarbetet, bland annat hur utvärderingssystemet ska befrämja diversifiering och på vilket sätt som resultat ska mätas vid bedömningar av utbildningar. Det är ett långsiktigt arbete och förändring dröjer. Allt talar för att nästa utvärderingscykel som startar år 2015 kommer att tillämpa i princip samma modell som den som nu används.

 

En kommentar är att det är bra med en modell där universitet och högskolor själva har ett stort ansvar för utvärdering av kvalitet och att systemet är utvecklingsorienterat. Men vi får inte tappa bort fokus på resultat och innehållet i vår kärnverksamhet i utvärderingen, vilket är styrkan i den modell som tillämpas nu.

 

Remissvaren om departementsutredningen om stiftelse som associationsrättslig form för universitet och högskolor håller nu på att färdigställas runt om. En kort redovisning lämnades av innehållet i ett antal av de preliminära svaren och en diskussion fördes om möjligheter och begränsningar i utredningsförslaget om högskolestiftelser. Alla var av uppfattningen att en ökad autonomi för lärosätena, vilket är en utgångspunkt för utredningen, är väsentlig. Vad som då framförallt avses är möjligheterna för det enskilda lärosätet att agera mer självständigt i förhållande till externa partners, teckna avtal, skapa och förvalta kapital och vara mer aktiv i utveckling av innovationssystemet. Med den uppfattningen som grund finns ett antal frågor och invändningar. Det handlar mycket om klargöranden och fördjupningar. Min uppfattning är att en väsentlig brist är att förslaget inte gäller alla utan gäller bara de som har omfattande forskning. Eftersom alla typer av lärosäten skulle vara betjänta av en ökad självständighet borde lösningen också avse alla.

 

En annan komplikation är att några nya resurser inte ska tillföras, vare sig i form av likvida medel eller i form av anläggningstillgångar, till högskolestiftelserna. Det krävs resurstillskott och en stark balansräkning som bas för att en omvandling från myndighet till stiftelse ska vara möjlig. Vi följer frågan och utgår från att invändningar från universitet och högskolor till utredningen inte innebär att frågan om självständighet svalnar. Tvärtom är det viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet och presentera nya förslag till hur lärosätenas autonomi kan förstärkas.

 

2013-10-22

Invigning av Textilhögskolans lokaler

Textilhögskolans nya lokaler på Simonsland är nu invigda. Lokalerna där Svenskt Konstsilke tidigare bedrev sin verksamhet erbjuder en enastående miljö för utbildning, konstnärligt utvecklingsarbete och forskning. Den rustika industriella prägeln inbjuder till möten och jag är övertygad om att många viktiga kontakter kommer att tas, nätverk etableras och beslut fattas i de nya lokalerna.

 

Genom Textilhögskolans flytt har högskolan fått ett samlat campus. All verksamhet finns nu på ett ställe mitt i staden. Ett samlat campus befrämjar samarbete över gränserna. Möten i vardagen över organisatoriska gränser och ämnesgränser ligger inte sällan till grund för gemensamma idéer och formulering av projekt inom utbildning och forskning. Ett samlat campus skapar möjligheter och stödjer utvecklingen av flervetenskap.

 

Invigningen pågick i tre dagar. Den formella invigningen skedde den första dagen och förrättades av utbildningsminister Jan Björklund. I sitt invigningstal talade ministern om den textila traditionen i bygden och uttryckte sin uppskattning över den satsning som sker inom högskolan på området textil och mode. Det är en profil för högskolan och en viktig poäng är att verksamheten inte bedrivs någon annanstans.

 

Den andra dagen bekräftades invigningen vid ett arrangemang till vilket studenter, medarbetare och tidigare medarbetare på högskolan var inbjudna. Det var en häftig upplevelse att få hälsa välkommen till de nya lokalerna och till vårt samlade campus inför många hundra åhörare.

 

Den tredje dagen var det öppet hus och många Boråsare passade på att bekanta sig med våra nya lokaler och ta del av de föreläsningar som gavs. Cirka 2 500 personer kom till högskolan för att bekanta sig med campus och de nya lokalerna.

 

Nu är vi alla samlade på ett ställe i staden. Vi har landets finaste campus och de allra bästa förutsättningarna att utveckla samverkan inom lärosätet och med verksamheter och organisationer i vår omvärld. Vägen från idé, att utveckla området Simonsland och flytta vår Textilhögskola, till genomförd förändring har varit intressant och lärorikt. Det har varit ett givande och tagande med ett mycket bra slutresultat. Jag vill ta tillfället i akt och tacka Borås Stad för gott samarbete, medarbetare på högskolan för ovärderliga insatser av skilda slag och sist men inte minst fastighetsägaren Kanico, Hanna och Kjell, för att ni vågade satsa och för ert stora engagemang för att bygga en ny stadsdel, ett utvecklat campus och synnerligen inbjudande och funktionella lokaler för utbildning, konstnärligt utvecklingsarbete och forskning.

2013-10-18

Ny organisation - kort kommentar

Styrelsen för i Högskolan i Borås fattade tidigare i veckan beslut om ny organisation för lärosätet. En indelning och struktur med tre områden ersätter på den övergripande nivån våra sex institutioner. Beslutet innebar också att en sammanhållen organisation för administrativt stöd ska etableras. Det var en mycket bra diskussion i styrelsen med många viktiga inlägg och kommentarer. Med den nya strukturen förstärker vi våra utbildnings- och forskningsmiljöer och skapar förutsättningar för fortsatt kvalitetsutveckling. Vi kan bättre möta utmaningar i form av ökad konkurrens och krav på effektivisering. Vi kan röra oss snabbare mot de mål som vi formulerat, det vill säga att vara ett komplett 60:40 lärosäte med studenten i centrum. 

 

Jag är mycket förhoppningsfull inför det fortsatta arbetet där en rad konkretiseringar ska ske. Jag ser fram emot synpunkter och en intensiv och givande diskussion om hur vi bäst organiserar oss utifrån den ram som nu utgör utgångspunkten. Jag ser också fram emot diskussioner om hur vi bäst stärker våra varumärken.

2013-10-09

Hållbart företagande

Det tredje seminariet i serien "Hållbart företagande" genomfördes tidigare i veckan på högskolan i Sparbankssalen. Serien är ett samarbete mellan Borås Tidning och högskolan och syftar till att belysa innebörden av ett hållbart och framgångsrikt företagande. Vid varje tillfälle beskriver två inbjudna talare sitt företagande och sin uppfattning om innebörden av hållbart företagande. Denna gång var det Maria Khorsand, vd på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Paul Frankenius, välkänd företagare och entreprenör verksam inom framför allt modebranschen och fastighetsbranschen, som medverkade. Många insiktsfulla, tänkvärda och viktiga synpunkter på företags- och samhällsutveckling framfördes i presentationerna och i den efterföljande diskussionen. Låt mig nämna några av dem som jag särskilt noterade.

 

·         En snabb och framgångsrik expansion bygger på allas delaktighet. Företagets vision, kärnvärden och strategi måste förankras brett och djupt i organisationen.

 

·         Mål ska sättas tillräckligt långt fram i tiden för att möjliggöra ett långsiktigt och systematiskt arbete och tillräckligt nära i tiden för att skapa engagemang och drivkraft. Tre år kan vara en sådan lämplig tidsperiod.

 

·         Det är viktigt att uppmärksamma saker som görs rätt istället för att fokusera och påtala det som råkar bli fel. Medarbetare som begår ett misstag, till exempel gör en felaktig affärsmässig bedömning ska skyddas från extern kritik, det skapar trygghet och förtroende i organisationen.

 

·         Chefer måste lära sig att lyssna och de måste förstå den verksamhet som de är chefer för.

 

·         Det är inte nödvändigt att vara först med att ta till sig och implementera nya tekniker och metoder. Jag påminner mig uttrycket att det är den andra musen som får ostbiten, den första går det riktigt illa för och den tredje kommer för sent.

 

Vi talade också under kvällen om regional utveckling och betydelsen av samarbete mellan näringslivet, staden, högskolan och SP. Staden behöver växa och som andrastad i Västra Götalandsregionen stödja den utveckling som sker och som måste ske i Göteborg. Högskolan har och tilldelas en viktig roll. Vårt uppdrag är att fortsätta bedriva och utveckla utbildningar av hög kvalitet och profilerad forskning inom våra styrkeområden.

  

2013-10-02

University of East London - ett givande besök

London flyttar österut. Stora investeringar i utveckling av infrastruktur har som bekant genomförts i Docklands och satsningarna fortsätter att förändra världsstaden genom kraftiga investeringar utmed Themsen öster om stadskärnan. Bostäder byggs, köpcentra utvecklas, internationella storföretag etablerar sig och området förvandlas. Transportsystemet har utvecklats och idag trafikerar nio tunnelbanelinjer området. En starkt bidragande orsak till utvecklingen är också de olympiska och paralympiska spelen som innebar nya anläggningar och en allmän upprustning. En gentrifiering sker, det vill säga en social statushöjning där nya grupper tar området i besittning. Ett viktigt påpekande är att en sådan process och förändring naturligtvis inte är odelat positiv om den inte förenas med ökad social integration och ökade möjligheter för utsatta grupper.

Mitt i det föränderliga geografiska området och mitt i den pågående processen finns University of East London (UEL). Det är ett ungt universitet, grundat 1992 och med stark fokus på utbildning. En kraftig expansion har skett över tid och universitetet har idag 28 000 helårsstudenter. Utmärkande för universitetet är en bred rekrytering och ett brett deltagande med studenter från 120 olika länder. Forskningsverksamheten är i förhållande till utbildningens volym tämligen blygsam, men den utveckling som sker i området innebär stora möjligheter till expansion. På utbildningssidan är det för närvarande inte möjligt att växa eftersom omfattningen begränsas av motsvarigheten till våra takbelopp.

Sedan flera år tillbaka har vi ett utvecklat samarbete med UEL via professor John Storan kring frågor om inkludering i skola, breddat deltagande och professionsutbildningar. I förra veckan besökte jag tillsammans med en grupp chefer i kommuner och Västra Götalandsregionen UEL. Vi fick en redovisning av situationen rörande högre utbildning i England och den utveckling som UEL har. Jag hade också möjlighet att i ett särskilt möte tala med John och universitetets rektor. Ett ytterligare tänkbart samarbetsområde som identifierades är utveckling av handel och handelsplatser med förändringarna i East London som empiri och med forskare från UEL och den ekonomiska fakulteten som våra partners.

Besöket på UEL var kort och intensivt, men mycket givande och kontakterna öppnar intressanta möjligheter för vårt lärosäte.
   

2013-09-26

Kvalitetsutvärderingssystemets fortsättning

Tillsammans med Mikael Löfström har jag skrivit och publicerat en debattartikel i Universitetsläraren om kvalitetsutvärderingssystemet. Vår uppfattning är att det nuvarande systemet är avsevärt mycket bättre än sin föregångare, men att det finns behov av förbättringar. Det har blivit för starkt fokus på de självständiga arbetena och i vilken utsträckning dessa visar att utvalda examensmål är uppfyllda. Ett bredare resultatmått måste användas och en större precision eftersträvas. Jag tror att många håller med om just detta och samtidigt också att fokus fortsatt ska vara på resultat. Systemet har, vilket synpunkter på en konferens arrangerad av UK-ämbetet i veckan, acceptans i sektorn. Något som företrädare för universiteten i Uppsala och Lund i en debattartikel hävdat inte föreligger, de gör en felaktig bedömning enligt min tolkning av situationen.

Det är lätt att säga att resultatmätningen ska breddas. Bedömningen av de självständiga arbetena är kvalitativ naturligtvis, men den kvalitativa bedömningen omvandlas till ett ja eller ett nej. Därefter aggregeras ja och nej till ett betyg på en tregradig skala. Om denna bedömning  ska modifieras utifrån annan information måste denna till del också vara kvantitativ, det räcker inte med verbala beskrivningar av hur utbildningen har utvecklats och beskrivning av de administrativa processer som omger och säkrar utbildningen. Det behövs några skarpa mått på kvalitet som kompletterar. Jag tänker inte lösa problemet nu men jag menar att det fortsatta arbetet måste utreda möjligheterna att komplettera med andra kvantitativa mått som är indikatorer på hög kvalitet.

Ett annan utmaning är att göra rätt bedömningar av yrkesutbildningar och program som har en stark professionsorientering. Pendeln har svängt inte bara mot att mäta resultat
utan också mot att framhålla klassiska akademiska värden såsom förtrogenhet med ämnets teoretiska kärna och vetenskaplig metod. Detta kan då vara på bekostnad av praktisk relevans och skicklighet i praktiskt utförande. Lärosäten och utbildningar som framgångsrikt satsat på en stark professionsorientering riskerar att straffas för detta i utvärderingssystemet. Det hade varit djupt olyckligt
.

2013-09-19

Vi presenterade vår forskning i Bryssel

Som ett led i vårt arbete att stärka vår forskning har jag tillsammans med forskningsledare inom områdena Resursåtervinning och Textil och mode, vår EU-samordnare och vår kommunikationschef varit i Bryssel. Vi behöver vara uppdaterade på vilka möjligheter som EU-finansieringen ger och vilka argumenten bakom strategier och program är. Möten med politiker och tjänstemän inom kommissionen och parlamentet ger oss naturligtvis också möjlighet att framföra våra åsikter och uppfattningar som företrädare för ett mindre lärosäte med höga ambitioner. 

Tvådagarsbesöket i Bryssel bestod av ett flertal viktiga möten, bland annat träffade vi EU-parlamentarikern Kent Johansson, som är och har varit en mycket viktig person i framväxten av Horizon 2020 och som nu aktivt medverkar i slutförhandlingarna. Kent berättade om senaste nytt och hade också vänligheten att visa runt oss i parlamentet. Vi besökte bland annat ett utskottsmöte och fick ta del av en debatt om effektiva energilösningar inom jordbruksektorn.

En viktig aspekt som inte nog kan upprepas och som ständigt påpekas av aktörer i Bryssel är att Horizon 2020 inte är något nytt ramprogram för forskning och utveckling, ramprogram sju följs inte av ramprogram åtta utan av Horizon 2020. Horizon 2020 tar fasta på innovation i privat sektor och i offentlig sektor. Horizon 2020 är en del av Innovationsunion och ska innebära ökad konkurrenskraft för Europa, nya företag och affärsmodeller, och minskad arbetslöshet. Horizon 2020 ska ta Europa ur krisen och också bidra till reformering av den offentliga sektorn. Utvärderingen av program inom Horizon 2020 kommer således att starkt betona effekter på samhälle och näringsliv. Allt det sagda innebär inte avkall på vetenskaplig excellens. Det kommer att vara lika viktigt som tidigare att bygga nätverk med hög vetenskaplig kompetens och visa goda resultat från tidigare forskning.

Huvudsyftet med vår resa till Bryssel denna gång var egentligen inte att lyssna och lära av andra utan att presentera vår forskning för politiker och tjänstemän verksamma i Bryssel. Femton personer hade hörsammat vår inbjudan till seminariet i Sverigehuset. Vi presenterade kort Högskolan i Borås och koncentrerade oss denna gång på forskningsområdena Textil och mode och Resursåtervinning. Vi har två mycket starka profiler i dessa områden och vilket semiariedeltagarna bekräftade två mycket aktuella områden. Frågor om textil materialutveckling, nya affärsmodeller inom modeindustrin och system för att ta hand om och göra avfall till resurser med betydande ekonomiska värden är stora och viktiga utmaningar för en hållbar samhällsutveckling. Vi har goda förutsättningar att skapa något extraordinärt. Men en större ansökan till Horizon 2020 innebär ett stort  arbete och tillgång till resurser. Här är dilemmat nämligen att för att kunna komma åt de stora pengarna behöver vi redan vara starka, vilket kräver mycket resurser. På något sätt ska detta gå åt att ordna.

Vi fick också många positiva kommentarer till initiativet att genomföra ett seminarium eller en presentation i Bryssel. Den här modellen skulle även andra universitet och högskolor kunna använda framförde flera. Det bjuder vi på!

2013-09-13

Hållbar stadsutveckling

Hållbarhetsveckan i Borås närmar sig sitt slut. FN-konferensen med delegater från 39 länder blev mycket framgångsrik. Kunskaper om hur länder världen över arbetar för att åstadkomma ett tillstånd med "Zero Waste" och vilka utmaningarna är har förmedlats i presentationer, paneler och debatter. Utmaningarna är gigantiska och förefaller i bland vara oöverstigliga, samtidigt så finns exempel på förändringar som inger hopp. Ett sådant är Palu City i Indonesien där en tidigare gigantisk soptipp med betande kor sanerats och omvandlats till ett modernt bostadsområde. Tidigare avfall tas nu om hand och blir resurser av olika slag.

Vårt partnerskap, Borås Stad, Borås Energi och Miljö, SP och vi själva har på olika sätt bistått Palu City, vilket känns synnerligen meningsfullt efter att ha tagit del av beskrivningen. Vårt partnerskap fortsätter att utveckla nätverken och inte minst med regioner och städer i Brasilien. För egen del fick jag en intressant kontakt med en designforskare från Sao Paolo. Ett megacity med utvecklingspotential och med enorma utmaningar för att bygga den hållbara staden, med acceptabla boendemiljöer, ekonomisk rättvisa och miljövänliga energisystem.

På onsdagen genomfördes vår egen hållbarhetsdag. Utöver presentationer av några av våra internationella gäster, bland annat just från Palu City och Sao Paolo, ägnades hållbarhetsdagen åt innovationsplattformen "Hållbar stadsutveckling". Tomas Rossing, stadsarkitekt i Borås stad, beskrev planerna för utveckling av stadsdelen Norrby med fokus på nybyggnationen på nedre Norrby. En förändrad och hållbar stadsdel i centrala Borås ska utvecklas och vara en förebild för stadsutveckare och beslutsfattare världen över.

Efter Tomas följde en paneldebatt där våra forskningsledare inom innovationsplattformen beskrev sina respektive delar eller arbetspaket som det heter. Frågor som formuleras är hur en gemensam värdegrund skapas som befrämjar ansvarstagande, hur räknas projektet hem ekonomiskt så att hyrorna inte förhindrar social mångfald och hur ska området byggas och med vilka material för högsta tänkbara energieffektivitet. Debatten som leddes av prorektor Martin Hellström belyste på alla tänkbara och önskvärda sätt betydelsen och innebörden av flervetenskap. Med plattformen Hållbar stadsutveckling och ett Centrum för Hållbar Samhällsbyggnad bygger vi nu successivt upp ett nytt starkt forskningsprogram vid Högskolan i Borås. Det här är ett viktigt område och det kan bli hur intressant och viktigt som helst.
  

2013-09-12

Möte på Rosenbad och BP14

På tisdag eftermiddag var landets rektorer kallade till utbildningsdepartementet och Rosenbad för information om aktuella frågor och budgetpropositionen för 2014 och dess innebörd för högre utbildning och forskning. Informationen och den efterföljande diskussionen kom att handla om allt annat än BP14. Vi talade om högskolestiftelser, studieavgifter och vi fick veta att ytterligare förslag till åtgärder kommer i syfte att öka läraryrkets attraktionskraft.

En redovisning av ett material som visar hur stor andel av en årskull som nu påbörjar, och som de kommande åren kan påbörja, högre utbildning lämnades. I sammanhanget diskuterades bland annat relationen mellan programutbildningar och fristående kurser. Utbildningsministern underströk vikten av ett stort och attraktivt utbud av fristående kurser för att skapa kvalitet i det livslånga lärandet. Ett budskap som togs emot positivt av rektorerna. Vi fick också information om att regeringen nu avser att utreda frågan om oredlighet i forskning. Även den tidigare aviserade frågan om ledarskap i akademin ska utredas. Jag ser fram emot att ta del av direktiven och vilken ansats som anläggs på frågan. Det är ett högriskprojekt i det avseendet att inget nytt kommer att tillföras. Utredningen blir en beskrivning av redan kända förhållanden och dilemman i avvägning mellan kollegialt inflytande och styrning från ledningen. Låt oss hoppas att jag har fel.


Angående högskolestiftelser framgick av diskussionen att den nya associationsrättsliga formen inte bara är avsedd för lärosäten med omfattande forskning, vilket utredningen kan ge ett intryck av. Regeringen siktar på beslut i riksdagen och att de föreslagna  förändringarna i stiftelselagen träder i kraft 1 juli 2014. Sedan får vi se vilket intresse som finns i sektorn för ombildning.

På onsdag den 18/9 överlämnar regeringen budgetpropositionen för 2014 till riksdagen och då om inte förr får vi veta vilka ekonomiska förutsättningar vi har mer exakt. Men inget tyder på några kraftiga svängningar utan den ekonomiska ramen blir sannolikt den tidigare beräknade med viss uppräkning baserad på pris- och löneutveckling. Något tal om ytterligare platser, tillfälliga eller permanenta, har det inte varit så inget talar för någon sådan förändring. På onsdag vet vi. 

2013-09-10

FN-konferens om resursåtervinning och hållbarhet i Borås

Kretsloppsveckan pågår i Borås med en rad olika aktiviteter i syfte att uppmärksamma vår tids stora utmaning, att säkra en hållbar utveckling. Det stora arrangemanget under veckan är IPLA:s årskonferens som i år är förlagd till Borås. IPLA, som är en enhet under FN:s organisation för regional utveckling, har fokus på resursåtervinning och verkar för att åstadkomma ett tillstånd där allt avfall tas om hand effektivt och betraktas som resurser. Målbilden är Zero Waste. På konferensen deltar närmare 200 personer; beslutsfattare, experter och forskare, från 39 olika länder. Det är en fantastisk kraftsamling och mycket hedrande för högskolan att vara medarrangör för konferensen. Arrangemanget genomförs på vårt campus inom vårt nyetablerade Textile Fashion Center.

Intressanta och viktiga föreläsningar, seminarier och paneldebatter genomförs och en mängd belysningar av hur kommuner och regioner runt om i världen tar sig an avfallsfrågan redovisas. Det handlar om logistik och lösningar för att samla in och transportera avfall så att det kan hanteras som en resurs. Det handlar om teknik för att bearbeta resurserna och framställa produkter av olika slag. Det handlar också om effektiva lösningar vid förbränning så att miljöpåverkande utsläpp minimiseras. Men Zero Waste och hållbar utveckling är mer än så, det är inte minst en fråga om hur vi som medborgare och brukare agerar och medverkar till återanvändning och återvinning. Det är skrämmande att se vilken brist på respekt som fortfarande finns hos allt för många som använder eller snarare missbrukar de återvinningscentraler som finns. En viktig aspekt i sig är också vilken målbild som finns. Det påpekades i en av paneldebatterna att Zero Waste för många länder idag är helt orealistiskt. En sådan målbild stimulerar därför inte till beslut och handling. Frågorna på agendan är många och viktiga.  

Vår forskning inom området resursåtervinning är mitt i prick för konferensens tema och innehåll. Vi har redan starka nätverk i världen och medverkar i olika utvecklingsprojekt runt om. Det är ju också kännedomen om att vi tillsammans med Borås Stad, Borås Energi och Miljö och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har något extra att erbjuda och beskriva som gör att konferensen förlades till Borås. Men bra kan bli bättre och nya kontakter tas och befintliga stärks. FN-konferensen sätter Borås på kartan inom sektorn och möjligheterna är stora att ta nästa steg och etablera starka utvecklings- och forskningsmiljöer. När vi tittar tillbaka på vad vi åstadkommit om några år inom området kan det säkert vara så att konferensen med den långa titeln "Sustainable waste management for the 21st century cities - building sustainable and resilient cities through partnership" visar sig vara en viktig milstolpe i högskolans utveckling.

2013-09-03

Välkomna och lycka till

I slutet av förra veckan välkomnade jag närmare 300 internationella studenter och igår över 1500 programstudenter. Nu sjuder det av aktivitet på vårt samlade citycampus. Det är hedrande och en mycket fin känsla att möta nya och förväntansfulla studenter som valt vårt lärosäte i den konkurrens som råder. Vi har ett stort ansvar att försöka motsvara förväntningarna, ja kanske till och med överträffa förväntningarna.

 

Vår studentkår ansvarar för introduktionsveckorna och genomför ett engagerat och professionellt arbete. Våra nya studenter får allt det stöd och den vägledning som de behöver. Trevliga arrangemang av olika slag genomförs under introduktionsveckorna. Jag vill passa på att tacka för den utmärkta start som studentkåren ger vår nya studenter. Jag vill också passa på att framföra, apropå kvalitet, den betydelse som studentkåren har genom att vara aktiv i styrelser och nämnder och ständigt värna och hävda studentperspektivet.

 

Jag önskar alla nya studenter lycka till. Jag hoppas att ni kommer att trivas hos oss och uppnå goda studieresultat. Målet är en examen som leder till ett spännande arbete och stimulerande framtida yrken. Fokus på studierna är nödvändig. Men studietiden erbjuder också möjligheter att bredda och fördjupa kunskaperna utöver det som finns inom det valda utbildningsprogrammet. Ta vara på den möjligheten och berika er tid vid vår högskola.

2013-08-29

Styrning - former, utvecklingslinjer och sediment

Managementforskaren William Oucchis beskrivningsmodell över möjliga styrformer är synnerligen kraftfull och klargörande. Grunden för styrning är huruvida verksamhetens resultat kan beskrivas eller om sambanden mellan orsak och verkan är klara. I det första fallet kan resultatstyrning utövas i det andra fallet kan regelstyrning utövas. Om vare sig resultat- eller regelstyrning kan tillämpas, om båda frågorna besvaras med nej, får ledningen förlita sig på att den kompetens som ansvariga och medarbetare besitter innebär att verksamheten är effektiv. Styrning utövas då genom kompetenskontroll. Modellen är genialt enkel och visar vilka alternativen för styrning är.

 

Modellen kan också användas som underlag för att resonera om rörelseriktningen i utveckling och tillämpning av styrmodeller i offentlig verksamhet.

 

En strävan under de senaste decennierna har varit att öka inslagen av resultatstyrning, mätning av prestationer och kvalitet, vilket är huvudingrediensen i det som benämns New Public Management. Inriktningen och önskan är att mäta vad verksamheten åstadkommer och använda resultatmått som underlag för styrning. En annan strävan har varit att minska inslagen av regelstyrning och ersätta regler med resultat, en benämning på denna rörelse är och har varit avbyråkratisering. En tredje utvecklingslinje är att finna orsakssambanden och förbättra verksamheten genom att vidta konkreta åtgärder i verksamhetsprocesserna. Detta benäms lean management, som i bland anses vara en del av New Public Management, men som bygger på en helt annan filosofi än resultatstyrningen.

 

Utvecklingen mot resultatstyrning eller processtyrning innebär båda förändrade villkor för professioner. Det som ur ett centralt perspektiv uppfattas som decentralisering och verksamhetsförbättringar kan ur professionernas perspektiv uppfattas som inskränkningar i deras självständighet. En medvetenhet om detta är centralt vid organisationsutveckling. Jag har själv deltagit i utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvården med den goda intentionen att klargöra ansvar och decentralisera beslut och befogenheter och mötts av stora invändningar och skeptisk inställning från företrädare för hälso- och sjukvårdens professioner.

 

En annan viktig aspekt är att vid implementering av en ny styrmodell blir sediment i från tidigare styrmodeller ofta kvar. Vid till exempel en övergång till resultatstyrning och fokus på resultat, regleras fortfarande hur saker och ting ska göras och vem som ska göra det. Universitet och högskolor tilldelas resurser utifrån uppnådda resultat i form genomströmning och kvalitet på utbildning och forskning, men samtidigt begränsas vår handlingsfrihet av regler av skilda slag. Vi kan inte fritt disponera hela vårt anslag utan en uppdelning sker i utbildning och forskning, för beslut i vissa frågor fordras en viss formell kompetens och inrättande och genomförande av vissa utbildningar kan ske först efter särskild prövning som baseras på andra saker än vad lärosätet faktiskt åstadkommit. Så resultatstyrningen är långtifrån renodlad. Oucchis modell visar tydligt vilka alternativen är, men också hur komplex frågan om styrning är.  

2013-08-21

Efter en fin sommar väntar spännande utmaningar

Det har varit en sagolikt fin sommar med allt vad det innebär med sol, bad och ljusa och varma kvällar i det fria. Alla jag möter har tagit vara på möjligheterna och är mycket nöjda med sommaren och semestern. Det är bra att ha med sig när vi nu successivt närmar oss en period med ruskväder och mörker. Fast det är rätt okay det med tycker jag, alla årstider måste användas och uppskattas efter sina förutsättningar. Att sitta inne i stugvärmen med en god bok och nybryggt kaffe med beckmörket utanför fönstret och regn smattrade mot fasad och fönster är inte så dumt det heller.

 

Sommaren har varit lugn på högskolan undantaget den nu genomförda flytten av Institutionen Textilhögskolan. Den 1:e augusti överlämnades symboliskt nycklarna till högskolan och nu är medarbetarna på Textilhögskolan på plats på vårt samlade campus. Vi har nu de bästa förutsättningarna för ett utvecklat samarbete inom högskolan. Alla finns inom vårt gemensamma campus, och vi har lokaler på Simonsland och i våra andra byggnader med hög kvalitet som inbjuder till möten. Vårt campus har alla förutsättningar för att bli den givna mötesplatsen för alla olika typer av aktörer i Boråsregionen.

 

Nu gäller det att ta tillvara de möjligheter som finns. Det är en av de utmaningar vi har inför läsåret. En annan är att finna en organisation som bättre stödjer oss i utvecklingen av det kompletta 60:40 lärosätet med studenten i centrum. Projektledningsgruppen har arbetat intensivt de senaste veckorna och analyserat det omfattande material som samlats in. Alternativa modeller har tagits fram och presenteras nu i olika sammanhang och synpunkter på alternativen samlas in. Den femte september ska gruppen överlämna rapport med förslag med sikte på styrelsebeslut den 16 oktober om struktur och principer.

 

Jag har passat på att fylla år under sommaren. Jag vill framför mitt varma tack till alla för uppvaktningen i samband med kaffe och tårta i vårt vardagsrum. Det var verkligen trevligt och mycket uppmuntrande att så många var med, det var överväldigande.

2013-07-11

Mitt Almedalen 2013

Jag anlände till Visby tisdag lunch och återvände hem torsdag lunch. Det blev några mycket intensiva och riktigt givande dagar. Jag hann med nio seminarier, två partiledaranföranden, några planerade möten och en mängd oplanerade.

 

Av naturliga skäl följde jag flera av de seminarier som behandlade vår egen sektor högre utbildning och forskning. I ett av seminarierna beskrev företrädare för de konstnärliga högskolorna i Stockholm, som nu slås samman och bildar Stockholm University of the Arts, bakgrunden och motiven till förändringen. Sammanslagningen innebär en större och starkare miljö för utveckling av konstnärlig forskning och därigenom också högre kvalitet på utbildningen. Möjligheterna beskrevs med stor entusiasm och övertygelse. En viktig omständighet är tillskottet på 40 Mkr i senaste forskningspropositionen. Min uppfattning är att starkare konstnärlig utbildning och forskning i Stockholm gynnar området och är bra för vår verksamhet. Men det är viktigt att vi också tillförs väsentligt ökade resurser, vi har trots allt till skillnad från högskolorna i Stockholm, redan examensrätt på forskarnivå inom det konstnärliga området.

 

Seminariet "Spelar det någon roll för Sveriges framtid vem som styr högskolepolitiken?" arrangerades av SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och baserades på en nyutgiven debattbok som i sin tur är föranledd av det manifest för högre utbildning som SUHF låtit utarbeta. Manifestet "Framtiden börjar nu" behandlar kompetens, dialog och profil och debattboken är uppbyggd kring dessa delar. Det är självklart att politiken påverkar förutsättningar för och inriktning på högre utbildning och forskning. Men frågan besvarades inte på seminariet direkt. Seminariet blev istället en bekräftelse av vikten av vissa viktiga grundläggande villkor och egenskaper såsom långsiktighet och profilering. Det är lätt att hålla med samtidigt som jag menar att den vedertagna uppfattningen att svenska lärosäten är alltför lika måste prövas. Det förefaller ha blivit taget för givet snarare än att påståendet är bekräftat. Ett tips till nästa år är att bygga en seminarieserie på begreppet profil och låta lärosäten beskriva sina strategier till grund för en ordentlig diskussion kring profilering och kvalitetet. Långsiktighet kan också diskuteras, det är önskvärt men vi väljer våra förtroendevalda för fyra år och så vill vi ha det och därav följer alltid viss ryckighet. De tillfälliga platser som vi nu har, och som många beklagar sig över, är också ett resultat av betydelsen av att visa politisk vilja och handlingskraft i en situation med hög ungdomsarbetslöshet. I grund och botten således uttryck för en väl fungerande demokratisk ordning.

 

Flera seminarier behandlade samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället. Ett av dessa var i regi av Vetenskap och Allmänhet och hade fokus på mätning av samverkan. De flesta var skeptiska till idén att överhuvudtaget mäta samverkan och några konkreta förslag till hjälp för Vinnova redovisades inte. Vare sig vi vill det eller inte kommer kriterier för samverkan att utvecklas och beslutas och det är viktigt att dessa blir så relevanta som möjligt och är uttryck för en fruktbar samverkan. Det som förvånade var inte att förslag uteblev utan att samverkan inte alls relaterade till hållbar utveckling. Inte ett ord sades om universitetens och högskolornas ansvar att sprida kunskaper om hållbar utveckling och skapa mötesplatser där hela vidden av hållbar utveckling problematiseras. Lärosäten med fokus på hållbar utveckling borde premieras.

 

Jag var också på ett seminarium som ställde frågan om forskningen behövs i Almedalen. Svaret är naturligtvis självklart och paneldeltagarna var rörande överens om att forskning är nödvändig för att säkra kvalitet på beslutsunderlaget. En idé var att på nästa års Almedalsvecka låta forskare recensera politiska debatter och kanske också medias tolkningar utifrån vetenskapliga perspektiv. Ett problem som diskuterades var också medias förenklingar av forskningsresultat och risk för ofullständig och som en följd därav felaktig information. Ett dilemma som belyser vikten av att forskare också måste ha stor egen förmåga att förmedla framkomna resultat och dess implikationer.

 

Ett flertal forskare från vår högskola medverkade under veckan och jag hade tillfälle att lyssna på två av de våra; Lotta Dellve och Lars Sandman. Lotta medverkade i ett seminarium om chefer som blir utsatta för mediadrev, hur de uppfattar och hanterar situationen och med vilka konsekvenser. Lars medverkade i ett seminarium om vårdyrkets attraktionskraft och hur hög kvalitet ska upprätthållas i förhållande till de utmaningar som väntar med en dramatisk ökning av antalet äldre. Titeln på seminariet var "Stolt över mitt yrke? Går det att skapa en attraktiv marknad för framtidens vårdarbetare?"

 

På den västsvenska arenan arrangerades en mängd seminarier med bland annat Chalmers och Göteborgs universitet som medarrangörer, däremot inte regionens högskolor, vilket är både märkligt och problematiskt med tanke på den kvalitet som kunde tillförts. Jag var på ett av seminarierna. Seminariet behandlade Life Science brett med inlägg från företrädare för läkemedelsindustrin, forskare, experter och beslutsfattare. En intressant redovisning gavs av branschens struktur och utveckling med avseende på sammanslagningar och förändrade ägarförhållande. En gemensam bedömning och ståndpunkt var att det fordras en nationell kraftsamling. Utvecklingskostnaderna och riskerna för att produkter aldrig möter marknaden är höga och det krävs samarbete mellan flera bolag och samarbete mellan industrin och offentligt finansierad forskning och klinisk verksamhet för att kunna genomföra satsningar. Vi har inom högskolan en mängd intressanta projekt inom det medicintekniska området och måste på ett tydligt sätt bli en del av satsningen på Life Science inom regionen. Seminariet handlade mycket om rådande och kommande framtida utmaningar och leddes på ett utomordentligt sätt av Helena Nilsson från Västra Götalandsregionen.

 

Om framtiden handlar också Innovationsrådets slutrapport "Att tänka nytt för att göra nytta - om perspektivskiften i offentlig verksamhet". Resultaten från utredningen redovisades översiktligt, efter en inledning av civil- och bostadsministern Stefan Attefall, av Innovationsrådets ordförande Dan Eliasson. En rad förslag till förändringar redovisas i syfte att förenkla, ge förutsättningar för förändring, öka effektiviteten och långsiktigheten. Det finns anledning att återkomma till förslagen i kommande blogg, jag nöjer mig nu med att konstatera att mottagandet på seminariet var tämligen svalt. En risk finns för att utredningsresultaten och förslagen inte väcker någon större uppmärksamhet och debatt, vilket i sin tur i så fall kan innebära att ansatsen innovation i offentlig förvaltning får sig en törn redan innan innovationstänkandet fått fäste i offentlig verksamhet.

 

Om framtiden handlade också Kairos Futures seminarieserie 2033. Jag deltog på ett av seminarierna som baserades på spaningen "Tillsammans". Trenden är att vi gör och vill göra alltmer tillsammans med konsekvenser för vardagen, boendemiljöer och arbetsplatser. Det var ett trevligt seminarium och en del tankar väcktes men resonemangen var väl prövande för att vara i min smak.

 

Utöver seminarierna innefattade dagarna i Visby en rad olika möten av skilda slag. Almedalen är en viktig plats för utbyte av idéer och erfarenheter och deltagande ett måste i våra ansträngningar att utveckla vårt lärosäte.

2013-07-05

Almedalen

Hemkommen efter tre dagar i Visby och ett stort antal seminarier och möten. Det var första gången jag var på Almedalsveckan och det har varit en mycket positiv erfarenhet. Almedalsveckan är framförallt ett utmärkt tillfälle för kunskapsinhämtning och inspiration i vårt eget arbete med att utveckla lärosätet. Intressanta och kunniga föreläsare förmedlar nya rön, insikter och spaningar och i paneldebatter speglas skillnader i uppfattningar i olika sakfrågor och skiljelinjer i politiken.

 

Almedalsveckan är också en utmärkt plats och tillfälle att återse kollegor och möta nya människor för att i samtal mellan seminarier och debatter utbyta åsikter och erfarenheter. Jag har tagit med mig  mycket hem från ett antal oplanerade och några planerade möten under dagarna.

 

Almedalsveckan är också ett tillfälle att erbjuda och genomföra egna föreläsningar, seminarier och workshops och visa upp vår verksamhet för beslutsfattare, professionsföreträdare och forskare. Flera av våra forskare medverkade i år i andras program, men vi erbjöd inget eget. Det ska vi göra nästa gång. Jag är efter det jag sett och lärt under mina tre dagar i Visby övertygad om att en sådan medverkan på alla sätt och vis är bra för vårt lärosäte och inte minst bra för de som väljer att delta i vårt program. Vi har mycket att komma med inom flera centrala fält för en gynnsam samhällsutveckling. Efter sommarsemestrarna startar vi planeringen för medverkan i Almedalsveckan 2014.

 

Trevlig sommar

2013-06-27

En stärkt högskola efter ett bra läsår - Trevlig sommar

Läsåret 2012/13 var ett bra år för Högskolan i Borås. Bra resultat i kvalitetsutvärderingar, bra söktryck med många förstahandssökande, ökad extern forskningsfinansiering, utveckling av en rad intressanta samarbeten med organisationer av skilda slag och positiv respons på vår verksamhet vid den årligen återkommande dialogen med utbildningsdepartementet är några bevis. Vi har hög kvalitet på vårt verksamhetsstöd, hög kvalitet på tillgänglighet och vi är nationellt ledande i kvalitetsutvecklingen av miljöledningssystem som innefattar ett brett perspektiv på hållbar utveckling. Med en stor uppsättning efterfrågade utbildningsprogram, egna examensrättigheter på forskarnivå och ett flertal prioriterade strategiska forskningsprogram med utvecklingspotential är vi väl rustade att möta utmaningar. Det gångna läsåret har stärkts oss.

 

Som ett led i att stärka lärosätet och närma oss målbilden; ett komplett 60:40 lärosäte med studenten i centrum, har styrelsen fattat beslut om en organisationsöversyn. Detta arbete bedrivs nu intensivt med sikte på att ett principförslag för ny organisationsstruktur ska föreläggas styrelsen på mötet den 16 oktober. Min uppfattning är att vi måste pröva vilken struktur som bäst stödjer vår målbild. Jag är övertygad om att organisationsutvecklingsarbetet kommer att visa sig vara ett viktigt arbete i vår kvalitetsutveckling och strävandena efter att bli det tredje universitetet i Västsverige.

 

Ett annat betydelsefullt arbete är det forskningsstrategiska samarbetet med Högskolan i Skövde. Vi prövar något nytt och med god finansiering från Västra Götalandsregionen. Samarbetet ger oss möjligheter att stärka redan starka forskningsprogram och bli än mer konkurrenskraftiga nationellt och internationellt. Samarbetet gagnar utbildning och forskning vid båda lärosätena och stärker lärosätesstrukturen i Västsverige.

 

När vi återkommer efter semestern gör vi det till ett samlat campus. Flytten har då gått och Textilhögskolan kommer att vara på plats på Simonsland. Vi får därigenom Sveriges ojämförligt bästa campus och vi får medarbetarna på Textilhögskolan nära oss andra, vilket kommer att gagna helhetsperspektivet, samarbete och verksamhetsutveckling.

 

Vi har ett gott utgångsläge och mycket viktigt kommer att hända under det kommande läsåret. Vi har en fin högskola och ett gemensamt ansvar att fortsätta utveckla verksamheten till gagn för våra studenter och samarbetspartners. Jag vill tacka för stort engagemang och mycket goda insatser under det gångna året och önska en behaglig, inspirerande och trevlig sommar.

 

Björn Brorström

Rektor