2012-09-27

Kvalitetssäkringssystemets kvalitet

Det nya kvalitetssäkringssystemet för utbildning som gäller för perioden 2011-2014 utmärks av en stark resultatorientering. Med resultat menas då kvaliteten på de självständiga arbetena, eller närmare bestämt hur väl de självständiga arbetena återspeglar att examensmålen uppnås. I budgetpropositionen 2012 uttrycks att vi nu har kvalitetsutvärderingar på nationell nivå som ger svar på om studenterna når målen för utbildningen. Systemet är också framhålls det kvalitetsdrivande.

 

Synpunkterna på systemet är emellertid många och redan nu är det sagt att systemet kommer att ses över och modifieras inför kommande utvärderingscykel, men budskapet är tydligt att modifieringen ska ske utifrån att resultatorienteringen ligger fast. Hur systemet ska modifieras kommer att utredas och diskuteras under det kommande året. En diskussion som jag ser fram emot.

 

Min uppfattning är att det nuvarande systemet är bra mycket bättre än tidigare system där fokus har varit på vilka förutsättningar vi har och hur vi gör. Det är vårt ansvar att se till att vi har fungerande styrdokument och rutiner som gör att inga utbildningar bedrivs som är bristfälliga. Det är också vårt ansvar att alldeles oavsett vilka förutsättningar vi ges se till att våra studenter får en bra utbildning och är väl förberedda för yrkeslivet.

 

Svagheten med den tillämpade modellen är att bedömarna för ensidigt har fokuserat på de självständiga arbeten och inte tagit tillräcklig hänsyn till annan information. Å andra sidan om annan information blir för dominerade är systemet inte längre skarpt och godtycket ökar. Som sagt vi behöver resonera om hur resultatbegreppet kan vidgas för att få ett bättre system, med vetskap om att riktigt bra lär det aldrig bli.

 

En intressant iakttagelse i genomförda utvärderingar är att stora ämnen har fler bristfälliga utbildningar än små. En förklaring kan vara att det kollegiala försvaret av ämnet inte är lika påtagligt när det är stora ämnen. Så här långt har 533 utbildningar bedömts och 123 utbildningar fått bedömningen bristfällig kvalitet, det är nästan var fjärde utbildning. För det stora ämnet företagsekonomi gäller att 37 procent har fått bristfällig kvalitet. Kritiken har under många år varit högljudd om för snål resurstilldelning till företagsekonomi med risk för kvalitetsproblem. Nu bekräftar kollegorna själva att så är fallet. De ger sig själva rätt och utsätter samtidigt sitt ämne för stor negativ uppmärksamhet. Kanske är det inte så illa ställt med företagsekonomi egentligen utan utvärderingen är ett uttryck för någon form av självkritik och kritik mot anslagsgivaren.   

2012-09-20

Kort om budgetpropositionen

Budgetpropositionen har nu presenterats och utfallet för Högskolan i Borås är tillfredsställande och bättre än vad vi tidigare förväntat oss. Utbildningsanslaget ökar med 10 miljoner jämfört med beräkningen i samband med förra årets flerårsbudget, vilket innebär att tilldelningen 2013 är i nivå med tilldelningen innevarande år. I slutet av planperioden, det vill säga 2016, är ökningen jämfört med idag 10 miljoner. Ett förbättrat budgetläge således och möjlighet till en viss ökning av antalet utbildningsplatser jämfört med plan, men samtidigt en tilldelning som inte kommer att täcka pris- och löneökningar.

 

Vårt forskningsanslag ökar med två miljoner jämfört med i år. I denna ökning innefattas en riktad satsning till konstnärlig forskning. Vi har under en längre tid argumenterat för särskilda medel till de tre lärosäten som har examensrättigheter för konstnärlig forskning. Vi tilldelas nu en miljon kronor till denna verksamhet. En mycket viktig miljon eftersom den bekräftar vår betydelse för utveckling av forskning inom textil- och modedesign. Det är en miljon som kommer att kunna skalas upp och som kan bli fler i kommande budgetpropositioner.

 

Närmast väntar nu en gemensam behandling av institutioners och enheters förslag till verksamhetsplaner och budgetar. Prioriteringar måste göras under alla omständigheter men budgetpropositionen ger oss andra förutsättningar än de vi räknat med i våra tidigare bedömningar. Det mer gynnsamma utgångsläget ger oss också möjligheter att fortsätta vårt strategiska arbete att finna en ändamålsenlig lärosätesstruktur i Västsverige.

2012-09-14

Budgetpropositionen - några kommentarer

Häromdagen fick vi förhandsinformation från regeringen om innehållet i kommande budgetproposition och forskningsproposition. Den 20 september överlämnas budgetpropositionen till Riksdagen och i mitten av oktober forskningspropositionen. Så vi har inte all information idag.Två förändrade förutsättningar påverkar propositionerna, det ena är att lågkonjunkturen biter sig fast, det andra är starka statsfinanser. Dessa förändrade förutsättningar fordrar och ger utrymme för satsningar.

 

Inom utbildningsområdet fortsätter omfördelningar mellan och inom lärosäten, men det tillförs också nya medel till ingenjörsutbildningar och tillfälliga platser. Det är positivt att en satsning sker på högskoleingenjörer med 200 nya platser 2013 och fullt utbyggt 600 platser. Men satsningarna skulle kunna varit större. Det finns en stor efterfrågan från arbetsmarknaden på högskoleingenjörer och det finns ett väsentligt ökat intresse för ingenjörsutbildningar. Sannolikt är det så att om trenden håller i sig med många förstahandssökande så tillförs fler platser redan nästa år.

 

I vilken omfattning vårt lärosäte får tillfälliga platser vet vi inte. Det vi vet är att vi måste hantera eventuell tilldelning så att vi inte höjer kostnadsnivån utan snabbt kan anpassa oss till ett läge utan de tillfälliga platserna. För Högskolan i Borås är en positiv omständighet att vi tilldelats 50 nya utbildningsplatser på sjuksköterskeprogrammet. Tillsammans med Göteborg ges vi flest av alla. Det är ett uttryck för att regeringen har noterat vår goda kvalitet, höga söktryck, förmåga att utbilda sjuksköterskor och vårt goda regionala samarbete.

 

Inom forskningsområdet tillskjuts nya resurser för en rad olika satsningar. Först befarade vi att det inte skulle bli några nya medel alls, det var det budskap som förmedlades i vintras/våras före finansministerns utspel under Almedalsveckan. Med besked om nya pengar var nästa farhåga att det mesta skulle gå till läkemedelsforskning i Stockholmsregionen och till finansiering av de stora infrastrukturella investeringarna i Lund för materialvetenskaplig forskning. Men så blev det inte heller utan satsningen är bred och också tilltalande för ett lärosäte med vår inriktning. Vi väntar på mer information om delar i forskningssatsningen och jag återkommer i en kommande blogg till konsekvenserna för Högskolan i Borås av den föreslagna satsningen.   

2012-09-13

Svar på Alvessons debattartikel i DN 12/9

I professor Mats Alvessons debattartikel "Många blir inte klokare av en högskoleutbildning" i DN 12/9 skriver han att många högskolor som vill bli universitet borde göras om till gymnasieskolor. Vi är en av de högskolor som har ambition att bli universitet men vi känner oss inte träffade av hans inlägg. Otrevligt men framförallt okunnigt om utbildning och forskning vid universitet och högskolor.

Det är viktigt att föra en seriös diskussion om hur vi kan förstärka högre utbildning och forskning. Genomförda utvärderingar av utbildningskvalitet visar på betydande brister vid många lärosäten och vid många utbildningsområden. Utvärderingar av forskning visar att lärosäten är för lika varandra, profileringen är för svag. Styrkeområden måste definieras och lärosätens ledningar måste våga göra prioriteringar för att höja kvaliteten. Utbildningar måste vara forskningsanknutna för att långsiktigt kunna utvecklas. Medlen för att åstadkomma detta kan vara flera och dessa behöver diskuteras på ett seriöst sätt och baseras på kunskaper om faktiska förhållanden.

2012-09-06

Studenterna är här! Hjärtligt välkomna

I fredags hälsade jag  internationella studenter välkomna, i måndags över 2000 nya studenter till våra programutbildningar. Under veckan har också fristående kurser startat och de redan hemmastadda studenterna har successivt anlänt. Universitet och högskolor är utbildning och studenter. Det blir en härlig stämning och högtryck i våra lokaler och på campus när terminen börjat och studenterna kommit.

 

Välkomnandet är viktigt och vår studentkår och alla faddrar gör ett mycket fint arbete under introduktionsveckorna. Mängder av aktiviteter erbjuds och genomförs parallellt med att allvaret och de nya studierna börjar. Jag är övertygad om att bättre start kan ingen få än den som skapas av våra engagerade och kunniga faddrar.

 

De finns en klar målbild för studierna och vi vet att våra program har en god så kallad anställningsbarhet. Men högre utbildning och att läsa vid högskola och universitet är mycket mer än ett medel för att nå en god anställning och en start på en yrkeskarriär. Det finns ett rikt utbud av föreläsningar, seminarier, kulturaktiviteter och idrottsarrangemang som kan berika tiden vid högskolan och som ger mervärden av skilda slag. Min uppmaning till alla är att ta till vara studietiden på bästa sätt genom att ta del av det stora utbud som finns.

 

Vi har som lärosäte i uppgift att förbereda för yrkeslivet, men också att lägga grunden för det livslånga lärandet. Aktiviteter, lite grann vid sidan av de kunskaper och färdigheter som det blivande yrket fordrar, ger insikter om sammanhang, förståelse för den egna rollen och ligger till grund för ett livslångt lärande. Det finns idag ett starkt nyttoperspektiv i högre utbildning och låt oss istället för att stanna vid att konstatera detta erbjuda och uppmärksamma våra studenter på möjligheter till perspektiv och fördjupning.