2012-08-31

Differentierat högskolelandskap

En åsikt som ofta framförs är att vi måste få till stånd ett mer differentierat högskolelandskap. Vi är för lika varandra, bedriver likartade utbildningar och forskar om och söker medel inom samma områden. Jag håller med om att vi borde profilera oss starkare och utveckla nydanande och unika områden och miljöer. En sådan utveckling förutsätter att lärosäten som vågar och har förutsättningar att utveckla starka och unika miljöer premieras och tilldelas resurser för att långsiktigt kunna befästa områdena. Den kommande forskningspropositionen kommer att innehålla satsning på rekrytering av internationella forskare och medel till riskprojekt. Utan att veta närmare om motiveringar och fördelningar så är inriktningen en möjlighet till ökad differentiering.

 

Jag vill också tydligt säga vad ett ändamålsenligt högskolelandskap inte är. Jag tror nämligen att en del av de aktörer som uttalar sig i frågan inte har samma tankar som jag utan menar att högskolor och kanske också de nya universiteten ska koncentrera sig på utbildning, förse universiteten med studenter till program på avancerad nivå och avstå från egen forskning. En sådan differentiering tror jag inte ett ögonblick på. Det skulle sänka kvaliteten på högre utbildning om aktiv forskning inte bedrivs på ett lärosäte. Det skulle också innebära färre antal program och projekt där nya vägar söks. Den disciplinära forskningen som utmärker äldre miljöer kommer i ännu mindre utsträckning att utmanas.

 

För att skapa en bas för en långsiktigt gynnsam utveckling av viktiga forskningsprogram byggda på nära samverkan med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet behöver medel tillföras nydanande miljöer. En sådan utveckling är en nationell angelägenhet.

2012-08-22

Universitetsstatus och samarbete

Mitt uppdrag som rektor vid Högskolan i Borås är att verka för en utveckling av verksamheten och en över tid allt högre kvalitet på utbildning och forskning. Vi behöver för att bli långsiktigt starkare dels fortsätta expandera och utveckla kraftfulla miljöer, dels få till stånd en bättre balans mellan utbildning och forskning. För att åstadkomma detta i en situation där förutsättningarna förändras i form av färre presumtiva studenter, ökade kvalitetskrav och ökad konkurrens om forskningsmedel har vi argumenterat för ett tredje universitet i Västsverige, där vi skulle vara en del. Universitet innebär en ökad attraktionskraft, generella rättigheter att examinera på forskarnivå och möjligheter att utveckla kompletta utbildnings- och forskningsmiljöer. Det stödjer den utveckling vi vill se för högre utbildning och forskning i vår region och det stärker också lärosätesstrukturen i Västsverige, vilket är av såväl regionalt som nationellt intresse.

 

Ett sätt att nå universitetsstatus är att börja med att utveckla forskningen genom ett strategiskt forskningssamarbete med andra lärosäten. Vi startar nu en viktig diskussion med Högskolan i Skövde med syftet att definiera gemensamma styrkeområden och inledningsvis också att lägga fast en gemensam målbild för vad vi vill åstadkomma. Vi har också som en styrkefaktor i sammanhanget närheten till och samarbetet med de statliga forskningsinstituten SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swerea IVF.

 

Jag har i uppdrag av styrelsen att utröna förutsättningarna för Högskolan i Borås att bli ett universitet. Det arbetet pågår nu. Jag är väl medveten om svårigheterna och den restriktiva inställning som regeringen har till att inrätta fler universitet. Men kan vi visa att det går att bygga starka internationella miljöer med ett ökat samarbete och att universitetsstatus baserat på ett samgående mellan flera lärosäten skulle innebära en gynnsam utveckling för regionen så har vi goda argument för att få vår sak ordentligt prövad. Det är gott så.

2012-08-16

Drivkraft för forskning

Forskning och forskare drivs alltid i grunden av nyfikenhet. Visst är det en märklig tanke att forskarens nyfikenhet och forskningens nytta skulle strida mot varandra? All forskning är nyfikenhetsbaserad. Vi är skolade i att formulera syften som innebär att frågetecken ska rätas ut. Jag har aldrig läst en vetenskaplig rapport där inte grunden har varit forskarens nyfikenhet och med den utgångspunkten av forskaren formulerade problemställningar. Därmed vill jag klargöra att även forskningsmiljöer som värnar om och utmärks av ett nära samarbete med aktörer i det omgivande samhället givetvis också drivs och utmärks av nyfikenhet. I en tid när innovationer och förnyelse av näringsliv och offentlig verksamhet efterfrågas är det viktigt att prioritera forskning som har samverkan mellan universitet och omvärlden och över disciplinära gränser som utgångspunkt och förhållningssätt.

2012-08-10

Hållbar utveckling och Högskolan i Borås

Hållbar utveckling är att klokt hantera ändliga resurser. Kommande generationer ska i jämförelse med nuvarande ges samma förutsättningar eller bättre för ett gott liv. Detta förutsätter att klimathotet, vår tids stora utmaning, bemästras. Vi överutnyttjar idag våra tillgångar och kommer om inget sker ha bristsituationer inom många områden. En långsiktighet i vårt sätt att hantera tillgängliga och begränsade resurser förutsätter en ekonomi i balans. Stora påfrestningar och tvära kast i de ekonomiska villkoren innebär risk för en tidvis alltför stark fokusering på ekonomi. Långsiktighet och god ekonomisk hushållning möjliggör nödvändiga satsningar i infrastruktur för att åstadkomma miljöförbättringar och sociala innovationer i syfte att uppnå lika villkor, trygghet och säkerhet för alla.

 

Hållbar utveckling är en process som bygger på en över tid allt större medvetenhet hos oss alla om det egna agerandets betydelse för hållbarhet. Universitetet och högskolor har en viktig uppgift i att medverka till att åstadkomma en ökad medvetenhet.

 

·         Genom forskning baserad på observationer, experiment och simuleringar klarläggs och sprids fakta om tillstånd och utveckling med särskilt fokus på klimat och miljö.

·         Genom beskrivning av risker som föreligger utifrån rådande omständigheter och dilemman som uppstår vid val av olika handlingsalternativ problematiseras hållbar utveckling. Insikten att risker och konsekvenser inte är entydiga utan komplexa förmedlas.

·         Genom att aktivt förena olika perspektiv uppstår nya kunskaper och insikter som berikar förståelsen för innebörden av hållbar utveckling. Uppdraget är att arrangera möten där teoretiker och praktiker träffas och där naturvetare, tekniker, samhällsvetare, humanister och konstnärer bryter och byter perspektiv.

 

Högskolan går nu i en fas efter certifiering av miljöledningssystemet där hållbar utveckling i hela dess vidd är i fokus. Utbildning och forskning ska göra skillnad för en gynnsam långsiktig utveckling och vi som organisation ska leva som vi lär.