2012-05-30

Till blivande studenter - kvalitet i högre utbildning

 

Studentexamen är en milstolpe värd att fira, även om viss måttlighet i firandet rekommenderas. En sommar väntar och för många väntar också ett antal framtidsval. Ett val är att fortsätta studera och göra det på högskola eller universitet. Närmare hälften av en årskull väljer fortsatta studier med sikte mot en akademisk examen. Utbudet är mycket rikt och vi har ett stort ansvar för att de utbildningar vi erbjuder och genomför motsvarar högt ställda förväntningar. Anställningsbarhet efter examen är en viktig kvalitet, vilket ställer krav på yrkeskunskap och färdigheter. Utbildningen ska också innebära en djup förståelse för sammanhang, de egna färdigheterna ska kunna placeras in i en helhet. Utbildning ska förenas med bildning, teori ska förenas med praktik. Dessa dubbla uppdrag gäller för alla utbildningar, men i särskilt hög grad för akademisk utbildning.

 

En innebörd av kravet på förståelse för helheter och sammanhang är att akademisk utbildning förbereder inte bara för det första arbetet utan också för kommande arbeten i yrket. I en situation där det är besvärligt att få det första arbetet kan det uppfattas lite märkligt att tala om kommande arbeten. Men det är vad det handlar om och vi måste tillåta oss att se bortom de bekymmer som råder idag. Det handlar om en viktig och nödvändig framtidstro.

 

För att garantera att universitet och högskolor lever upp till kraven genomförs systematiska utvärderingar av våra utbildningar. En ny utvärderingsmodell tillämpas av Högskoleverket och de första resultaten har redovisats under våren. Modellen bygger på att ämneskunniga gör en bedömning av kvaliteten på studenternas självständiga arbeten i relation till de mål som formulerats för utbildningen. Tre bedömningsnivåer finns; mycket hög kvalitet, hög kvalitet och bristande kvalitet. Omdömet bristande kvalitet innebär att utbildningen och lärosätet får ett år på sig att rätta till brister. Sker inte detta dras tillståndet att examinera in.  Utvärderingsresultaten redovisas öppet och tillgängligt och med möjligheter för alla att jämföra och ta ställning till val av lärosäte och utbildning.

 

Alla utvärderingssystem och modeller har brister. Min uppfattning är att den fokusering som nu är på resultat är positiv i kombination med den totala öppenheten. Studier av bedömning av verksamheter visar att en sådan öppenhet befrämjar utveckling av kvaliteten. Vi har som sagt var ett stort ansvar att ge utbildningar som är av hög kvalitet. Ni som väljer högre utbildning har rätt att ställa stora krav.

 

Björn Brorström

Rektor

Högskolan i Borås 

2012-05-24

Examensrättigheter på forskarnivå - några kritiska undringar

Regeringens proposition "Forskarutbildning med profilering och kvalitet" öppnade, efter beslut i Riksdagen, för högskolor att efter prövning få tillstånd att utfärda examens på forskarnivå inom avgränsade områden. Bestämningen innebär att högskolorna ges möjlighet att erhålla examensrätt inom profilområden där ett tillräckligt djup finns. Samtidigt markeras i propositionen vikten av att områdena är nydanande, unika och befrämjar tvärvetenskap. Ett profilerings- och strategiarbete vid högskolan har inneburit att sex områden definierats och beskrivits. Samtliga sex områden har nu prövats och vi har erhållit examensrättigheter inom tre av dem. För området textil och mode har vi rättigheter för både generell vetenskaplig examen och konstnärlig examen. Egentligen bör vi uttrycka det som att vi har fyra examensrättigheter.

 

Vi fick tidigare i veckan besked om avslag för vår ansökan om examensrättigheter inom området Handel och IT. Vi har gjort bedömningen att området uppfyller de kriterier som uttalas i propositionen och i förordning och lag. Vi gjorde också när vi ansökte bedömningen att området hade samma styrka och höga kvalitet som de områden där vi tilldelats tillstånd. Bedömargruppen och universitetskanslern var emellertid av annan uppfattning. Två saker motiverar avslaget. Det ena är att vi inte kunnat påvisa att vi har ekonomisk styrka och uthållighet att över tid upprätthålla kvaliteten. Budgeten för forskarutbildningen är otydligt redovisad. Visserligen omnämns vikten av ekonomiska förutsättningar i propositionen, men hur vi använder våra tillgängliga resurser för forskarutbildning och forskning är en fråga som styrelsen för högskolan har att avgöra. Det borde enligt min uppfattning inte vara en central fråga för en bedömargrupp och för Högskoleverket. Det är märkligt att intentioner att öka lärosätenas autonomi förenas med att Högskoleverket hindrar oss att utveckla verksamheten enligt mål och strategier för att vi inte tilltros förmåga att disponera resurserna rätt.

 

Det andra motivet är att området inte är tillräckligt väl beskrivet och avgränsat. Denna motivering har använts tidigare vid bedömningar av ansökningar från olika lärosäten. Motiveringen är problematisk av flera skäl. Områdena ska vara nydanande och gärna tvärvetenskapliga. I det ligger att områdena är under utveckling och ett alltför starkt krav att det tydligt ska framgå avgränsningar mot andra områdena och ämnen är inte rimlig. Examensrättigheten och forskarutbildningen kommer att innebära att det nydanande området över tid kommer att formas och bli skarpare. Det är orimligt att fordra detta redan från start. Vi har arbetat mycket intensivt med frågan om vad området Handel och IT innefattar och vad vi vill åstadkomma med integration mellan delarna. Vi har inte lyckats övertyga bedömargruppen. Ett stort bekymmer i sammanhanget är emellertid frågan när ett område blir tillräckligt väl avgränsat och beskrivet. Risken är att  många hamnar i   återvändsgränder på grund av att bedömargrupper och Högskoleverket använder en motivering som är diffus. Det är ett hinder för utveckling av det som regeringen vill åstadkomma nämligen nydanande och tvärvetenskaplig forskning.

 

Vi har en stark och profilerad utbildning och forskning på Högskolan i Borås. Vi kommer nu när samtliga våra prioriterade områden är prövade fundera närmare på vilket som är nästa steg. Finns det möjligheter att inom ramen för de rättigheter vi har att bredda verksamheten och vilka samarbeten med andra lärosäten kan ytterligare utvecklas. Motgångar måste mötas med nya strategier allt i syfte att fortsätta utveckla utbildning och forskning vid högskolan.

2012-05-16

Finansiell oro och högre utbildning och forskning

Det är obehagligt det som händer i Europa. Den grekiska ekonomin är på väg att haverera och det talas om utträde ur den monetära unionen, tillbaka till drachmern och möjligheter att devalvera landet ur krisen, men med vilka konsekvenser för övriga Europa och fordringsägare. Och med vilka långsiktiga konsekvenser för den europeiska tanken?

 

I den oro som råder ställs krav på starka statsfinanser, inte minst för mindre länder och valutaområden. En konsekvens för vår del är fortsatta och starka krav på effektivisering av offentligt finansierad verksamhet. Högre utbildning och forskning utgör idag 30 procent av statsförvaltningen och det är lätt insett att vår sektor kan komma att utsättas för ökad press. Vi får argumentera väl för behovet av högre utbildning och forskning om befintliga resurser ska stanna inom sektorn.

 

Så låt oss göra det och visa på vikten av satsningar på högre utbildning för ökad kvalitet i all verksamhet och ökad internationell konkurrenskraft. Låt oss visa på betydelsen av att satsningar görs på forskning på ett sådant sätt att nya spännande miljöer ges förutsättningar att utvecklas. Jag vill också skicka med två frågor som behöver beforskas ingående – Hur kunde det gå så illa? – om ekonomiska konvergensvillkor och finansiell självständighet och Vilka är affärsmodellerna som förenar hållbarhet och tillväxt?  

 

Samtidigt som vi måste framföra våra goda argument måste vi på lärosätena ägna oss åt verksamhetsutveckling och aktivt söka nya möjligheter inom lärosätet, och tillsammans med andra, för att utveckla vår kvalitet.

2012-05-09

Professorsinstallation

Fredagen den 11 maj är det professorsinstallation vid högskolan. Jag har som rektor det hedrande uppdraget att installera 17 nya professorer. Det är en akademisk tradition att vid ett särskilt tillfälle välkomna nya professorer till lärosätet. Professorsinstallationen är ett tillfälle för oss inom akademin att visa upp vår verksamhet med en fokusering på innehållet. Under installationsdagen föreläser våra professorer och beskriver, förklarar och problematiserar sitt utbildnings- och forskningsområde. Föreläsningarna är öppna och ett utmärkt tillfälle för alla att få veta mer om vilken forskning som bedrivs vid högskolan.

 

En professur är ett bevis på en framgångsrik akademisk karriär. En professur är också en möjlighet att fortsätta arbeta som forskare och producera och publicera betydelsefulla resultat. Men framförallt innebär en professur ett åtagande att stödja andra - studenter, doktorander, lärare och forskare - och därigenom bidra till att en stark och kreativ utbildnings- och forskningsmiljö byggs upp. Vi har stora förväntningar på våra professorer, förväntningar som jag är övertygad om att de kommer att infria.

2012-05-03

Utvärdering av utbildningar

Nu har som bekant de första utbildningsutvärderingarna enligt den nya modellen publicerats. 189 utbildningar har utvärderats, varav 29 fått överbetyg och 41 underbetyg. Det är alldeles för tidigt att uttala sig om den samlade kvaliteten på högre utbildning utifrån de genomförda utvärderingarna. Vi får vänta och se hur utfallen blir, men kanske är de redovisade resultaten en indikator på kvaliteten, det vill säga tämligen många utbildningar behöver förbättras och tämligen få är av mycket hög kvalitet.

 

En annan sak är ju sedan om den nya utvärderingsmodellen, där en bedömning av examensarbetena är mycket central, mäter kvalitet på ett tillfredsställande sätt. Invändningarna är och har varit många. Bland annat att studenterna ska kunna mycket mer än det som återspeglas i examensarbetena och att hänsyn måste tas till studenternas förkunskaper och studievana. Förhoppningsvis tar bedömarna och Högskoleverket hänsyn till olika omständigheter som framkommer i självvärderingsrappporter och i redovisade uppfattningar och erfarenheter från studenter och tidigare studenter, men tyngdpunkten ligger på och kommer att ligga på examensarbetena. Visserligen är förutsättningarna olika, men slutresultaten måste vara likvärdiga och jämförbara. De kan tyckas vara orättvist men någon annan ordning kan inte råda.

 

En genomgång av genomförda utvärderingar visar att bedömargrupperna har lagt ned ett mycket stort arbete för att åstadkomma tillförlitlighet och det kommer att krävas lika stora insatser av kommande bedömare. Att fokusera på resultat är bättre än den starka fokus på förutsättningar som fanns i den tidigare modellen, där det absoluta bottennappet var bedömningen av ansökningar om att få utfärda civilekonomexamen. En ytterligare lärare i rätt deldisciplin kunde vara helt avgörande för tilldelning av examensrätt. En viktig aspekt är att om betyget bristande kvalitet tilldelas så finns möjligheter att åtgärda bristerna och redovisa detta inom ett år. Lärosätena kan då göra ett val att antingen avveckla utbildningen och prioritera andra program och ämnen eller att satsa på utbildningen och undanröja svagheter. Ett påpekande är vikten av att regeringen avstår från att minska takbeloppet på grundval av varningsflagg utan avvaktar med eventuella resursmässiga konsekvenser till dess att en slutgiltig bedömning finns.

 

En omständighet i sammanhanget är att modellen inte är i överensstämmelse med den modell som den europeiska utvärderingsorganisationen ENQA förordar. Högskoleverket är medlem i ENQA och vad eventuell kritik från ENQA kan komma att innebära återstå att se.

 

Två utbildningar vid vårt lärosäte omfattades av den första rapporten från Högskoleverket. Arbetsvetenskap erhöll omdömet hög kvalitet och psykologi mycket hög kvalitet. Stort tack och grattis till ansvariga och medverkande.