2012-12-20

God Jul och Gott Nytt År!

Det har varit ett intensivt och händelserikt år som avslutas på bästa sätt. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att vi är ett av de mest attraktiva lärosätena i landet. Vi tillhör de lärosäten som har flest förstahandssökande per antagen. Vi har haft framgångar i tilldelningen från forskningsfinansiärer och inte minst en mycket god tilldelning från Vetenskapsrådet. Vårt miljöledningssystem har blivit omcertifierat och revisorn noterade ökade kunskaper och förändrade förhållningssätt till hållbar utveckling. Vi har också genomfört ett flertal konferenser och seminarier på ett framgångsrikt sätt under den senaste månaden. Sammantaget vittnar allt detta om hög kvalitet och stort engagemang i hela vår verksamhet.

 

Samtidigt kommer förutsättningarna för 2013 innebära en anpassning till en något minskad omfattning på utbildningsverksamheten. Budgetarbetet under hösten har präglats av diskussioner om prioriteringar och slutgiltigt beslut om budgeten fattas inte förrän i februari. För att konstruktivt möta den nya situationen har ett arbete initierats med en översyn av vårt samlade utbildningsutbud. Vi har också påbörjat ett arbete för att skapa ett ökat samarbete mellan olika forskningsområden. En ytterligare aktivitet som initierats är ett arbete med hur vi anpassar och utvecklar verksamhetsstödet och åstadkommer en ökad samverkan. En annan fråga som vi tar med oss till 2013 är formerna för det forskningsstrategiska samarbetet med Skövde.

 

Jag ser fram emot viktiga diskussioner och ställningstaganden under 2013. Vårt utgångsläge är bra. Vi är ett starkt lärosäte med många goda kvaliteter som skapats genom ett mycket gott arbete i hela organisationen. Jag vill tacka alla medarbetare för värdefulla insatser under det gångna året. Jag vill också tacka våra samarbetspartners, företag, förvaltningar, universitet och högskolor, för gott samarbete och jag vill önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

 

Björn Brorström

Rektor

Högskolan i Borås.

 

2012-12-19

Excellens och öppenhet

Excellens och tillgänglighet hänger samman. Detta var ett av de tänkvärda påpekanden som professor John Storan framförde vid sitt inledningsanförande på 2012 års Includekonferens. Ökad tillgänglighet handlar om många olika saker. En av dessa saker och en mycket viktig sådan är att verka för att skapa ett brett intresse för högre utbildning baserat på övertygelsen att hög kvalitet och stor omfattning på högre utbildning gynnar en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Högre utbildning innebär större valmöjligheter för den enskilde och ökad samhällelig konkurrenskraft. Vi måste även i tider med begränsade anslagsökningar och stark fokus på profilering och utbyggnad av forskning tillse att högskolan är öppen och tillgänglig.

 

På Nobeldagen arrangerade vi Nobelföreläsningar för elever från gymnasieskolor i Boråsregionen. Föreläsningarna avslutades med utdelning av Borås Nobelpris till bästa projektarbete i årskurs 3 vårterminen 2012 och därefter var det "Nobellunch" i vårt vardagsrum. Över 500 elever deltog och jag är övertygad om att dagen innebar att tanken väcktes hos många, som tidigare kanske inte funderat i sådana banor, att det där med att läsa på universitet eller högskola kanske inte är så fel. Nobeldagen är ett exempel på hur vi öppnar högskolan och gör något för att sprida kunskap till många.

 

Ett annat slags exempel på öppenhet är våra så kallade Humboldtseminarier. De startade 2010 med anledning av att Humboldtuniversitetet i Berlin fyllde 200 år. Seminarierna behandlar de stora frågorna om utbildning, forskning och universitetens roll. Seminarierna ifrågasätter och problematiserar och skapar en grund för att kritiskt granska våra egna vägval. Hur förenar vi profilering av utbildning och forskning med en öppenhet och tillåtande klimat där lärare, forskare och studenter formulerar egna problemställningar och utmaningar. Det är viktigt att kontinuerligt diskutera dessa frågor som ett led i utvecklingen av utbildning och forskning. 

2012-12-07

Högskolelandskap och forskningspolitik - från veckans Humboldt

Tidigare i veckan genomfördes höstens andra Humboldtseminarium. Det blev inte riktigt som det var tänkt. Vår huvudtalare Henrik Berggren och statssekreteraren Peter Honeth som skulle delta i paneldebatten och också ge ett längre inledningsanförande blev båda kvar i snökaoset i Stockholm och på Arlanda. Situationen räddades av de som kom, Ingmar Björkman från Aalto universitetet i Helsingfors och Anders Söderholm från Mittuniversitetet. Deras från början tänkta korta inledningar blev längre beskrivningar och mycket intressanta betraktelser runt tvärvetenskap, forskningspolitik och högskolelandskap.

 

Ingmar beskrev bakgrunden till bildandet av Aalto universitetet, som är en fusion mellan tre lärosäten i Helsingfors. Det fusionerade universitetet har fått mycket stor uppmärksamhet och attraktionskraften hos studenter och blivande medarbetare har ökat, mycket högt söktryck och många sökande till anställningar av olika slag. En stark prioritering sker av tvärvetenskap och ett krav för att erhålla strategiska medel för program och projekt är att medarbetare från alla de tre fakulteterna medverkar. Det vill säga program ska bygga på samverkan mellan design, teknik och ekonomi. Aalto universitetet har försetts med rikliga resurser och är en excellenssatsning. Villkoren för att skapa något nytt är synnerligen goda, men likafullt är det viktigt för oss att följa utvecklingen och se hur Aalto lyckas med fusionen och att bygga starka tvärvetenskapliga miljöer.

 

Anders talade om utbildnings- och forskningspolitiken och efterfrågade en tydligare styrning från regeringen. En sådan skulle kunna innebära ett mer diversifierat högskolelandskap och en uppgiftsfördelning mellan lärosäten. Dagens politik med omfördelningar som gynnar de stora universiteten och forskningsuniversiteten kanske inte alls får den effekten. Ett intressant resonemang fördes om utbildningsutbud och problemet med föreställningen att alla utbildar 20-åringar och att det sker på Campus. Målgruppen för ett lärosäte kan vara en helt annan och formerna för undervisning och lärande andra än de som används på campus. Anders kommenterade också att fördelningen av forskningsresurser, som ju innebär att högskolor och de nya universiteten tillsammans får tio procent, medan 90 procent tilldelas de gamla universiteten och forskningsuniversiteten. En fördelning som inte gynnar nyskapande och kvalitet. Anders tog också i rejält mot föreställningen om att vår forskning skulle vara regional och lokal. Vi är inte ett gammalt universitet och vi finns inte i Stockholm, men vi arbetar också tillsammans med världsledande företag och organisationer och vi producerar forskning för en internationell marknad. Viktigt påpekande och lätt att instämma i.

2012-11-30

Hållbart samhällsbyggande

En satsning sker nu inom högskolan på hållbart samhällsbyggande. Vi har utbildningar inom fastighets- och byggnadsområdet, vi har en stark och komplett utbildnings- och forskningsverksamhet inom resursåtervinning och vi prioriterar utbildning och forskning med perspektivet hållbar utveckling. Vi har goda förutsättningar att göra något riktigt bra. Satsningen stöds av den stiftelse som inrättats av Gunnar Ivarsson och som har som ändamål att stödja utbildning och forskning vid högskolan inom området hållbart samhällsbyggande. Gunnars insatser och engagemang är och har varit mycket betydelsefulla för oss.

 

Hållbart samhällsbyggande är flervetenskapligt och forskning och utveckling inom området förutsätter möten över disciplinära gränser. Hållbart samhällsbyggande handlar om teknik och ingenjörskonst i form av effektiva system för energi och återvinning. Det handlar om att bygga bostadsmiljöer som befrämjar trivsel och gemensamma aktiviteter och integration. Det handlar om att bygga med kvalitet och långsiktighet och tillhandahålla bostäder och lokaler till rimliga kostnader för brukarna.

 

Med fokus på hållbart samhällsbyggande ger vi oss i kast med frågan om urbanisering och städernas roll i samhällsutvecklingen. Den gröna vågen idag är att flytta till stan, bo nära arbetsplatsen och på det sättet minska transporter och negativ miljöpåverkan. Staden och stadslivet har fått ett eget värde. Många vill bo i stora städer, vilken stad det är spelar mindre roll det är pulsen, närheten, den kritiska massan och aktiviteterna som är det viktiga. Ett intressant forskningsområde är varför det är på detta viset, vilka problem som förtätningar för med sig och hur vi bygger en hållbar storstad. Och vad kan en stad som Borås lära av andra.

 

2012-11-23

Bästa årsredovisning

Göteborg stad har Västsveriges bästa kommunala årsredovisning. Det har Kommunforskning i Västsveriges jury för bästa kommunala årsredovisning, i vilken jag har förmånen att vara ordförande, fastslagit. Motiveringsen är att årsredovisningen förmedlar en tillgänglig bild av stadens utveckling och situation och då inte minst av de ekonomiska förutsättningarna, den finansiella utvecklingen och den finansiella ställningen. Årsredovisningen är en förebild och inspirerar många andra kommuner att göra förbättringar av sina dokument. Det är just därför som tävlingar av det här slaget ska genomföras, de medverkar till att höja den samlade kvaliteten.

Årsredovisningen är det dokument där en genomgång sker av utvecklingen under föregående år. Årsredovisningen återger hur fördelat ansvar för verksamhet och ekonomi har genomförts och med vilka resultat och konsekvenser. En årsredovisning av hög kvalitet gagnar demokrati och effektivitet. Det är av yttersta vikt att redovisningen är genomarbetad, tillgänglig och öppen. Det är också av yttersta vikt att den ekonomiska redovisningen upprättas enligt de principer och regler som utgör god redovisningssed. Årsredovisningarna har en god kvalitet, men det finns brister i tillgänglighet och det finns oroväckande avvikelser på sina håll från god redovisningssed som försvårar bedömning och jämförelser över tid och jämförelser med andra.

En jury som årlig bedömer årsredovisningar och påtalar förtjänster och brister har en viktig uppgift och möjlighet att påverka utvecklingen av årsredovisningspraxis. Tävlingar är bra och Göteborgs stads årsredovisning är bra. Vinnaren annonserades för övrigt på den årligen återkommande KFi-dagen där en rad intressanta resultat från pågående och avslutad forskning med fokus på ledning, organisation och redovisning presenterades.

2012-11-14

Budget 2013-

Högskolan i Borås är en av få högskolor som får ett ökat anslag under den kommande planeringsperioden, vilket är en bekräftelse på god kvalitet i verksamheten. Budgetpropositionen för 2013-2016 innebär för vår del en ökning av det totala basanslaget med tre procent, från 484 miljoner 2013 till 500 miljoner 2016. Av de 500 miljonerna avser 441 utbildning och 59 forskning. Ökningen är dock måttlig och täcker inte, allt annat oförändrat, den kostnadsökning som vi kommer att ha under perioden. Vi är i en situation där vi behöver effektivisera verksamheten. Ett sätt att möta utvecklingen och den måttliga ökningen av basanslagen är också att finna nya intäktskällor och öka den externa finansieringen av utbildning och forskning. Vi behöver bedriva mer uppdragsutbildning helt i enlighet med vår verksamhetsidé och idealet det livslånga lärandet. Vi behöver också bygga upp stora forskningsprogram med möjligheter till betydande extern finansiering. Det senare också för att åstadkomma en bättre balans mellan utbildning och forskning, från dagens 80:20 mot 60:40.

 

Vi har ett gott utgångsläge med en uppsättning utbildningsprogram av hög kvalitet och med ett gott söktryck. Det är av högsta prioritet att fortsätta utveckla programmen och ytterligare förstärka vår kvalitet och attraktionskraft. Detta kommer att kräva ett ökat samarbete över organisatoriska gränser för att ta vara kompetens och kapacitet från olika discipliner och ämnen. Hög kvalitet för studenterna handlar också om verksamhetsstödet och de förutsättningar för trivsel som staden som sådan erbjuder, med hög standard på studentboenden och aktiviteter av skilda slag. Att erbjuda den bästa fotbollen som spelas i landet är heller inte fel i sammanhanget.

 

Vår sektor och särskilt högskolorna är utsatta för ett betydande omvandlingstryck. Det handlar inte längre om expansion och nya utbildningsplatser och mera resurser utan om att effektivt och prioriterat använda de resurser vi har. Förändring av organisationen kan visa sig vara ett medel för en ännu mer ändamålsenlig hantering av de resurser vi förfogar över. Vi har som sagt ett gott utgångsläge och en viktig utvecklingsprocess framför oss.

2012-10-31

HB-dagen

HB-dagen genomfördes tidigare i veckan. Det var sjätte gången och dagen blev synnerligen lyckad. Syftet med dagen är att sprida information och kunskap om den forskning som bedrivs vid vårt lärosäte. Beskrivningarna sorterades under högskolans tre fokusområden Centrum för välfärdsstudier, Textile and Fashion Center och Hållbar teknik och management.

 

Ett stort antal projekt beskrevs och dagen gav en mycket god bild av den inriktning och bredd som högskolans forskning har. Vi har i vårt profileringsarbete av forskningen definierat områden och genomfört strategiska satsningar för att utveckla och stärka utbildnings- och forskningsmiljöerna. Det är en nödvändig utveckling och profileringsarbete måste fortsätta. HB-dagen blev en illustration av att ett sådant arbete är förenligt med den enskilde forskarens drivkraft och behov av utrymme för att utveckla sin egen forskning. Det behöver inte alls finnas någon motsägelse i forskningsprofilering och den enskilde forskarens intresse. Vad det handlar om är att mötas över ämnesgränser och projekt och finna gemensamma intressen. HB-dagen är också en illustration över vikten av att veta mer om varandra. Nya insikter gjordes och nya kontakter etablerades. Gränsöverskridande samarbeten, inspirerade av möjligheten att finna nya sätt att studera och möta problem och fenomen, är grunden för en ytterligare förstärkning av forskningsverksamheten vid högskolan. Vi har en fördel i den närhet som finns på det mindre lärosätet och detta måste utnyttjas.

 

HB-dagen var också ett tillfälle för mig att kortfattat beskriva prioriteringar och satsningar i forsknings- och innovationspropositionen och i EU:s kommande forskningsbudget Horizon 2020. Vi hade gärna sett kraftigt ökade basanslag till högskolorna och får fortsätta argumentera för det. Vi välkomnar satsningen på konstnärlig forskning och tycker att flera av de utvalda satsningarna på forskning för näringsliv och samhälle är relevanta och intressanta för vårt lärosäte. I satsningen finns bland annat åldrande, hållbart samhällsbyggande och skogsråvara och biomassa.

2012-10-26

Förändringstryck, högskolelandskap och strategi

Det är budgettider och runt om på universitet och högskolor diskuteras hur medel bäst ska fördelas utifrån förutsättningarna i budgetpropositionen för 2013. En del i arbetet är att skapa en budget i balans för 2013, en annan att planera för en långsiktig gynnsam utveckling baserat på de villkor och ramar som förväntas gälla och de möjligheter som finns för verksamhetsutveckling. För ett år sedan uttalade utbildningsministern mycket tydligt att omfördelningar av resurser kommer att ske och besvärliga tider väntade för många mindre och därför sårbara lärosäten. Idag är tonen något annorlunda. En besvärlig och tilltagande lågkonjunktur i kombination med starka statsfinanser gör att tillfälliga satsningar på utbildningsplatser sker 2013-2015 och i ett tal förra veckan som utbildningsministern gav talades om fler tillfälliga platser till högre utbildning och eventuellt fler nya ingenjörsplatser om den svaga konjunkturen biter sig fast med sysselsättningsproblem som följd. Nya satsningar är välkomna, nya tillfälliga platser är mer tveksamt, det hade naturligtvis varit bättre med fler permanenta platser till lärosäten och utbildningar med hög kvalitet och högt söktryck.

Även om förändringstrycket minskat något kvarstår att förändringar måste genomföras och för många lärosäten är situationen, allt annat oförändrat, besvärande 2016 när de tillfälliga platserna försvinner. Vi kommer att se strukturella förändringar drivna från lärosäten och på olika sätt stödda av regeringen. En utveckling som innebär 20 procent färre 19-24 åringar 2020 får naturligtvis konsekvenser för möjligheterna att upprätthålla de utbildningsvolymer som gäller idag.

Vi faller hyggligt väl ut 2016 framförallt i jämförelser med andra högskolor. Men även för vår del gäller att prioritera och profilera för att därigenom och öka kvalitet på utbildning och forskning och stärka högskolan. Vi har formulerat vad vi vill åstadkomma med uttrycket 60/40. En relation med 60 procent utbildning och 40 procent forskning möjliggör forskningsanknytning och en ökad stabilitet. Jag är väl medveten om att det är lång väg att vandra men det är ett tydligt sätt att uttrycka vår ambition. En steg i den riktningen är det forskningsstrategiska samarbete som vi diskuterar med Högskolan i Skövde och som vi verkar för att kunna starta upp redan nu under senhösten. En annan åtgärd som hänger samman med samarbetet i regionen är att tydligt definiera innebörden av ett strategiskt forskningsprogram och definiera vilka dessa är vid vårt lärosäte.
 
Avslutningsvis vill jag bara understryka att det mesta vi gör idag och kommer att göra är utbildning. Universitet och högskolor är utbildning och något annat mål än utbildningsexcellens ska vi inte ha.

2012-10-18

Samtal om hållbar utveckling

Inför årets Fairtradefika har vår samordnare för hållbar utveckling och jag spelat in en film där vi samtalar om hållbar utveckling. Denna blogg är manuskriptet till filmen.
 
Björn: För ett år sedan var vi mitt inne i en utvecklingsprocess av vårt miljöledningssystem med sikte på certifiering. Nu är vi certifierade. Vad tycker du är den viktigaste poängen med att vi är certifierade?
 
Birgitta: Mest betydelsefullt är att vi har ett bra miljöledningssystem på plats och certifieringen visar att det håller god kvalitet. Men vi är inte klara. Vi behöver förbättra rutiner, öka inslagen av hållbar utveckling i utbildning och forskning och förankra arbetssätt i vår verksamhet.
 
Björn: Det är riktigt, det centrala är miljöledningssystemet som sådant och inte certifieringen, men det är ofrånkomligen så att en certifiering visar att vi är ett lärosäte som har hållbar utveckling i fokus. Vi är bara sex lärosäten i landet som är certifierade så vi är en förebild och det är aldrig fel att vara. När vi kommer att söka medel från Horizon 2020 är certifieringen viktig eftersom hållbar utveckling är så fokuserat i programmet. Men vi behöver gå vidare och vidga perspektiven.
 
Birgitta:  Vi behöver fokusera på hållbarhet och mera innefatta ekonomiska och sociala aspekter i våra resonemang. En hållbar utveckling är att samhällen och organisationer utmärks av socialt ansvarstagande och god ekonomisk hushållning och vi behöver resonera om dessa aspekter tillsammans med klimat och miljöfrågor.
 
Björn: Integration är svårt men viktigt. Det vi kan göra är att på olika sätt stimulera en fokus på hållbarhet och alla perspektiven genom att uppmärksamma goda exempel i vår verksamhet, utbildning, forskning och stödverksamhet. Vi har ett spännande år framför oss.
 
Birgitta: Jag håller med och vi får inte glömma bort vardagen, vikten av att vi alla beslutar och agerar hållbart i olika slags vardagssituationer.



 

2012-10-11

Bibliotekshögskolan 40 år

I morgon är det 40-årskalas på högskolan. Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan fyller år. Efter beslut i regering och riksdag förlades biblioteksutbildningen till Borås 1972. Utbildningen blev sedan i och med tillkomsten av utbildningsreformen 1977 en del av den nyinrättade Högskolan i Borås. Andra kan berätta historien om hur och varför verksamheten förlades till Borås, vilka strategierna var under uppbyggnaden och hur verksamheten i ett längre tidsperspektiv utvecklats till dagens moderna akademiska institution. 

 

Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan är idag en komplett akademisk miljö. Kärnan i verksamheten är bibliotekarieutbildningen och ska så fortsätta att vara. Den svarar mycket väl mot innebörden av vår devis Vetenskap för profession, utbildningen är forskningsanknuten och har en stark professionsorientering. Parallellt med en kontinuerlig utveckling av bibliotekarieutbildningen har ämnet biblioteks- och informationsvetenskap formats och är idag ett brett humanistisk-samhällsvetenskapligt ämne som inrymmer många intressanta och viktiga fördjupningar. Studier kring lärande, kulturpolitik och management och informationssystem är exempel. Ett annat exempel är uppbyggnaden av program för blivande webbredaktörer och forskning inom området sociala media.

                                        

Bibliotekshögskolan har haft en god utveckling och har en stabil grund att stå på för en fortsatt utveckling av verksamheten. Jag vill uttrycka ett stort tack till nu verksamma och tidigare medarbetare på Bibliotekshögskolan för ett engagerat och framgångsrikt arbete med uppvisad förmåga att förena tradition med förnyelse. Jag vill också önska lycka till och är övertygad om att vi kommer att få se en fortsatt god utveckling av Bibliotekshögskolan med utbildningar av hög kvalitet och en framgångsrik forskningsverksamhet. Bibliotekshögskolan kommer att bidra till att förverkliga de höga ambitioner vi har för utvecklingen av vårt lärosäte.

2012-10-05

Ledningens vecka - propositioner, målbild och strategi

I våras bestämde vi att avsätta tid i början av oktober för en ledningens vecka i syfte att säkra ordentligt med tid för att resonera igenom konsekvenserna av budgetpropositionen 2012. Det blev inte en hel vecka men nästan och "veckan" visade sig vara synnerligen ändamålsenlig. Vi har haft rejält med tid att tillsammans i ledningsgruppen gå igenom vilka förutsättningarna är, konsekvenser för Högskolan i Borås och vilka förändringar och prioriteringar vi behöver göra. Att vi tillsammans resonerar om helheten och delarna, delarna och helheten ger grunden för prioriteringar och för kvalitetsutveckling i en situation där anslagen inte ökar som tidigare. Vi började dagarna med en målbild för vårt lärosäte och vi avslutade med en ny diskussion om målbild mot bakgrund av förda diskussioner och ökade insikter. Det fortsatta budgetarbetet är allt annat än enkelt, men vi har tillsammans lagt en god grund.

 

Ledningens vecka omfattade också ett stormöte där institutioner och enheters ledningsgrupper, högskolans ledning och kårstyrelsen möttes. Mot bakgrund av budgetpropositionen, kommande forsknings- och innovationspropositionen och konsekvenser för Högskolan i Borås diskuterade vi hur vi blir ett 60/40 lärosäte, det vill säga ett lärosäte med bättre balans mellan utbildning och forskning. Med 40 procents forskning möjliggörs forskningsanknytning av utbildningen, vi skapar kompletta miljöer och ökar kvalitet och stabilitet. 60/40 är ett bra sätt att uttrycka vad vi vill. Ett lärosäte med fokus på utbildning, med en omfattande forskning och kompletta akademiska miljöer. Det är lång väg att vandra men ett bra sätt att uttrycka ambitionen.

2012-09-27

Kvalitetssäkringssystemets kvalitet

Det nya kvalitetssäkringssystemet för utbildning som gäller för perioden 2011-2014 utmärks av en stark resultatorientering. Med resultat menas då kvaliteten på de självständiga arbetena, eller närmare bestämt hur väl de självständiga arbetena återspeglar att examensmålen uppnås. I budgetpropositionen 2012 uttrycks att vi nu har kvalitetsutvärderingar på nationell nivå som ger svar på om studenterna når målen för utbildningen. Systemet är också framhålls det kvalitetsdrivande.

 

Synpunkterna på systemet är emellertid många och redan nu är det sagt att systemet kommer att ses över och modifieras inför kommande utvärderingscykel, men budskapet är tydligt att modifieringen ska ske utifrån att resultatorienteringen ligger fast. Hur systemet ska modifieras kommer att utredas och diskuteras under det kommande året. En diskussion som jag ser fram emot.

 

Min uppfattning är att det nuvarande systemet är bra mycket bättre än tidigare system där fokus har varit på vilka förutsättningar vi har och hur vi gör. Det är vårt ansvar att se till att vi har fungerande styrdokument och rutiner som gör att inga utbildningar bedrivs som är bristfälliga. Det är också vårt ansvar att alldeles oavsett vilka förutsättningar vi ges se till att våra studenter får en bra utbildning och är väl förberedda för yrkeslivet.

 

Svagheten med den tillämpade modellen är att bedömarna för ensidigt har fokuserat på de självständiga arbeten och inte tagit tillräcklig hänsyn till annan information. Å andra sidan om annan information blir för dominerade är systemet inte längre skarpt och godtycket ökar. Som sagt vi behöver resonera om hur resultatbegreppet kan vidgas för att få ett bättre system, med vetskap om att riktigt bra lär det aldrig bli.

 

En intressant iakttagelse i genomförda utvärderingar är att stora ämnen har fler bristfälliga utbildningar än små. En förklaring kan vara att det kollegiala försvaret av ämnet inte är lika påtagligt när det är stora ämnen. Så här långt har 533 utbildningar bedömts och 123 utbildningar fått bedömningen bristfällig kvalitet, det är nästan var fjärde utbildning. För det stora ämnet företagsekonomi gäller att 37 procent har fått bristfällig kvalitet. Kritiken har under många år varit högljudd om för snål resurstilldelning till företagsekonomi med risk för kvalitetsproblem. Nu bekräftar kollegorna själva att så är fallet. De ger sig själva rätt och utsätter samtidigt sitt ämne för stor negativ uppmärksamhet. Kanske är det inte så illa ställt med företagsekonomi egentligen utan utvärderingen är ett uttryck för någon form av självkritik och kritik mot anslagsgivaren.   

2012-09-20

Kort om budgetpropositionen

Budgetpropositionen har nu presenterats och utfallet för Högskolan i Borås är tillfredsställande och bättre än vad vi tidigare förväntat oss. Utbildningsanslaget ökar med 10 miljoner jämfört med beräkningen i samband med förra årets flerårsbudget, vilket innebär att tilldelningen 2013 är i nivå med tilldelningen innevarande år. I slutet av planperioden, det vill säga 2016, är ökningen jämfört med idag 10 miljoner. Ett förbättrat budgetläge således och möjlighet till en viss ökning av antalet utbildningsplatser jämfört med plan, men samtidigt en tilldelning som inte kommer att täcka pris- och löneökningar.

 

Vårt forskningsanslag ökar med två miljoner jämfört med i år. I denna ökning innefattas en riktad satsning till konstnärlig forskning. Vi har under en längre tid argumenterat för särskilda medel till de tre lärosäten som har examensrättigheter för konstnärlig forskning. Vi tilldelas nu en miljon kronor till denna verksamhet. En mycket viktig miljon eftersom den bekräftar vår betydelse för utveckling av forskning inom textil- och modedesign. Det är en miljon som kommer att kunna skalas upp och som kan bli fler i kommande budgetpropositioner.

 

Närmast väntar nu en gemensam behandling av institutioners och enheters förslag till verksamhetsplaner och budgetar. Prioriteringar måste göras under alla omständigheter men budgetpropositionen ger oss andra förutsättningar än de vi räknat med i våra tidigare bedömningar. Det mer gynnsamma utgångsläget ger oss också möjligheter att fortsätta vårt strategiska arbete att finna en ändamålsenlig lärosätesstruktur i Västsverige.

2012-09-14

Budgetpropositionen - några kommentarer

Häromdagen fick vi förhandsinformation från regeringen om innehållet i kommande budgetproposition och forskningsproposition. Den 20 september överlämnas budgetpropositionen till Riksdagen och i mitten av oktober forskningspropositionen. Så vi har inte all information idag.Två förändrade förutsättningar påverkar propositionerna, det ena är att lågkonjunkturen biter sig fast, det andra är starka statsfinanser. Dessa förändrade förutsättningar fordrar och ger utrymme för satsningar.

 

Inom utbildningsområdet fortsätter omfördelningar mellan och inom lärosäten, men det tillförs också nya medel till ingenjörsutbildningar och tillfälliga platser. Det är positivt att en satsning sker på högskoleingenjörer med 200 nya platser 2013 och fullt utbyggt 600 platser. Men satsningarna skulle kunna varit större. Det finns en stor efterfrågan från arbetsmarknaden på högskoleingenjörer och det finns ett väsentligt ökat intresse för ingenjörsutbildningar. Sannolikt är det så att om trenden håller i sig med många förstahandssökande så tillförs fler platser redan nästa år.

 

I vilken omfattning vårt lärosäte får tillfälliga platser vet vi inte. Det vi vet är att vi måste hantera eventuell tilldelning så att vi inte höjer kostnadsnivån utan snabbt kan anpassa oss till ett läge utan de tillfälliga platserna. För Högskolan i Borås är en positiv omständighet att vi tilldelats 50 nya utbildningsplatser på sjuksköterskeprogrammet. Tillsammans med Göteborg ges vi flest av alla. Det är ett uttryck för att regeringen har noterat vår goda kvalitet, höga söktryck, förmåga att utbilda sjuksköterskor och vårt goda regionala samarbete.

 

Inom forskningsområdet tillskjuts nya resurser för en rad olika satsningar. Först befarade vi att det inte skulle bli några nya medel alls, det var det budskap som förmedlades i vintras/våras före finansministerns utspel under Almedalsveckan. Med besked om nya pengar var nästa farhåga att det mesta skulle gå till läkemedelsforskning i Stockholmsregionen och till finansiering av de stora infrastrukturella investeringarna i Lund för materialvetenskaplig forskning. Men så blev det inte heller utan satsningen är bred och också tilltalande för ett lärosäte med vår inriktning. Vi väntar på mer information om delar i forskningssatsningen och jag återkommer i en kommande blogg till konsekvenserna för Högskolan i Borås av den föreslagna satsningen.   

2012-09-13

Svar på Alvessons debattartikel i DN 12/9

I professor Mats Alvessons debattartikel "Många blir inte klokare av en högskoleutbildning" i DN 12/9 skriver han att många högskolor som vill bli universitet borde göras om till gymnasieskolor. Vi är en av de högskolor som har ambition att bli universitet men vi känner oss inte träffade av hans inlägg. Otrevligt men framförallt okunnigt om utbildning och forskning vid universitet och högskolor.

Det är viktigt att föra en seriös diskussion om hur vi kan förstärka högre utbildning och forskning. Genomförda utvärderingar av utbildningskvalitet visar på betydande brister vid många lärosäten och vid många utbildningsområden. Utvärderingar av forskning visar att lärosäten är för lika varandra, profileringen är för svag. Styrkeområden måste definieras och lärosätens ledningar måste våga göra prioriteringar för att höja kvaliteten. Utbildningar måste vara forskningsanknutna för att långsiktigt kunna utvecklas. Medlen för att åstadkomma detta kan vara flera och dessa behöver diskuteras på ett seriöst sätt och baseras på kunskaper om faktiska förhållanden.

2012-09-06

Studenterna är här! Hjärtligt välkomna

I fredags hälsade jag  internationella studenter välkomna, i måndags över 2000 nya studenter till våra programutbildningar. Under veckan har också fristående kurser startat och de redan hemmastadda studenterna har successivt anlänt. Universitet och högskolor är utbildning och studenter. Det blir en härlig stämning och högtryck i våra lokaler och på campus när terminen börjat och studenterna kommit.

 

Välkomnandet är viktigt och vår studentkår och alla faddrar gör ett mycket fint arbete under introduktionsveckorna. Mängder av aktiviteter erbjuds och genomförs parallellt med att allvaret och de nya studierna börjar. Jag är övertygad om att bättre start kan ingen få än den som skapas av våra engagerade och kunniga faddrar.

 

De finns en klar målbild för studierna och vi vet att våra program har en god så kallad anställningsbarhet. Men högre utbildning och att läsa vid högskola och universitet är mycket mer än ett medel för att nå en god anställning och en start på en yrkeskarriär. Det finns ett rikt utbud av föreläsningar, seminarier, kulturaktiviteter och idrottsarrangemang som kan berika tiden vid högskolan och som ger mervärden av skilda slag. Min uppmaning till alla är att ta till vara studietiden på bästa sätt genom att ta del av det stora utbud som finns.

 

Vi har som lärosäte i uppgift att förbereda för yrkeslivet, men också att lägga grunden för det livslånga lärandet. Aktiviteter, lite grann vid sidan av de kunskaper och färdigheter som det blivande yrket fordrar, ger insikter om sammanhang, förståelse för den egna rollen och ligger till grund för ett livslångt lärande. Det finns idag ett starkt nyttoperspektiv i högre utbildning och låt oss istället för att stanna vid att konstatera detta erbjuda och uppmärksamma våra studenter på möjligheter till perspektiv och fördjupning.

2012-08-31

Differentierat högskolelandskap

En åsikt som ofta framförs är att vi måste få till stånd ett mer differentierat högskolelandskap. Vi är för lika varandra, bedriver likartade utbildningar och forskar om och söker medel inom samma områden. Jag håller med om att vi borde profilera oss starkare och utveckla nydanande och unika områden och miljöer. En sådan utveckling förutsätter att lärosäten som vågar och har förutsättningar att utveckla starka och unika miljöer premieras och tilldelas resurser för att långsiktigt kunna befästa områdena. Den kommande forskningspropositionen kommer att innehålla satsning på rekrytering av internationella forskare och medel till riskprojekt. Utan att veta närmare om motiveringar och fördelningar så är inriktningen en möjlighet till ökad differentiering.

 

Jag vill också tydligt säga vad ett ändamålsenligt högskolelandskap inte är. Jag tror nämligen att en del av de aktörer som uttalar sig i frågan inte har samma tankar som jag utan menar att högskolor och kanske också de nya universiteten ska koncentrera sig på utbildning, förse universiteten med studenter till program på avancerad nivå och avstå från egen forskning. En sådan differentiering tror jag inte ett ögonblick på. Det skulle sänka kvaliteten på högre utbildning om aktiv forskning inte bedrivs på ett lärosäte. Det skulle också innebära färre antal program och projekt där nya vägar söks. Den disciplinära forskningen som utmärker äldre miljöer kommer i ännu mindre utsträckning att utmanas.

 

För att skapa en bas för en långsiktigt gynnsam utveckling av viktiga forskningsprogram byggda på nära samverkan med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet behöver medel tillföras nydanande miljöer. En sådan utveckling är en nationell angelägenhet.

2012-08-22

Universitetsstatus och samarbete

Mitt uppdrag som rektor vid Högskolan i Borås är att verka för en utveckling av verksamheten och en över tid allt högre kvalitet på utbildning och forskning. Vi behöver för att bli långsiktigt starkare dels fortsätta expandera och utveckla kraftfulla miljöer, dels få till stånd en bättre balans mellan utbildning och forskning. För att åstadkomma detta i en situation där förutsättningarna förändras i form av färre presumtiva studenter, ökade kvalitetskrav och ökad konkurrens om forskningsmedel har vi argumenterat för ett tredje universitet i Västsverige, där vi skulle vara en del. Universitet innebär en ökad attraktionskraft, generella rättigheter att examinera på forskarnivå och möjligheter att utveckla kompletta utbildnings- och forskningsmiljöer. Det stödjer den utveckling vi vill se för högre utbildning och forskning i vår region och det stärker också lärosätesstrukturen i Västsverige, vilket är av såväl regionalt som nationellt intresse.

 

Ett sätt att nå universitetsstatus är att börja med att utveckla forskningen genom ett strategiskt forskningssamarbete med andra lärosäten. Vi startar nu en viktig diskussion med Högskolan i Skövde med syftet att definiera gemensamma styrkeområden och inledningsvis också att lägga fast en gemensam målbild för vad vi vill åstadkomma. Vi har också som en styrkefaktor i sammanhanget närheten till och samarbetet med de statliga forskningsinstituten SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swerea IVF.

 

Jag har i uppdrag av styrelsen att utröna förutsättningarna för Högskolan i Borås att bli ett universitet. Det arbetet pågår nu. Jag är väl medveten om svårigheterna och den restriktiva inställning som regeringen har till att inrätta fler universitet. Men kan vi visa att det går att bygga starka internationella miljöer med ett ökat samarbete och att universitetsstatus baserat på ett samgående mellan flera lärosäten skulle innebära en gynnsam utveckling för regionen så har vi goda argument för att få vår sak ordentligt prövad. Det är gott så.

2012-08-16

Drivkraft för forskning

Forskning och forskare drivs alltid i grunden av nyfikenhet. Visst är det en märklig tanke att forskarens nyfikenhet och forskningens nytta skulle strida mot varandra? All forskning är nyfikenhetsbaserad. Vi är skolade i att formulera syften som innebär att frågetecken ska rätas ut. Jag har aldrig läst en vetenskaplig rapport där inte grunden har varit forskarens nyfikenhet och med den utgångspunkten av forskaren formulerade problemställningar. Därmed vill jag klargöra att även forskningsmiljöer som värnar om och utmärks av ett nära samarbete med aktörer i det omgivande samhället givetvis också drivs och utmärks av nyfikenhet. I en tid när innovationer och förnyelse av näringsliv och offentlig verksamhet efterfrågas är det viktigt att prioritera forskning som har samverkan mellan universitet och omvärlden och över disciplinära gränser som utgångspunkt och förhållningssätt.

2012-08-10

Hållbar utveckling och Högskolan i Borås

Hållbar utveckling är att klokt hantera ändliga resurser. Kommande generationer ska i jämförelse med nuvarande ges samma förutsättningar eller bättre för ett gott liv. Detta förutsätter att klimathotet, vår tids stora utmaning, bemästras. Vi överutnyttjar idag våra tillgångar och kommer om inget sker ha bristsituationer inom många områden. En långsiktighet i vårt sätt att hantera tillgängliga och begränsade resurser förutsätter en ekonomi i balans. Stora påfrestningar och tvära kast i de ekonomiska villkoren innebär risk för en tidvis alltför stark fokusering på ekonomi. Långsiktighet och god ekonomisk hushållning möjliggör nödvändiga satsningar i infrastruktur för att åstadkomma miljöförbättringar och sociala innovationer i syfte att uppnå lika villkor, trygghet och säkerhet för alla.

 

Hållbar utveckling är en process som bygger på en över tid allt större medvetenhet hos oss alla om det egna agerandets betydelse för hållbarhet. Universitetet och högskolor har en viktig uppgift i att medverka till att åstadkomma en ökad medvetenhet.

 

·         Genom forskning baserad på observationer, experiment och simuleringar klarläggs och sprids fakta om tillstånd och utveckling med särskilt fokus på klimat och miljö.

·         Genom beskrivning av risker som föreligger utifrån rådande omständigheter och dilemman som uppstår vid val av olika handlingsalternativ problematiseras hållbar utveckling. Insikten att risker och konsekvenser inte är entydiga utan komplexa förmedlas.

·         Genom att aktivt förena olika perspektiv uppstår nya kunskaper och insikter som berikar förståelsen för innebörden av hållbar utveckling. Uppdraget är att arrangera möten där teoretiker och praktiker träffas och där naturvetare, tekniker, samhällsvetare, humanister och konstnärer bryter och byter perspektiv.

 

Högskolan går nu i en fas efter certifiering av miljöledningssystemet där hållbar utveckling i hela dess vidd är i fokus. Utbildning och forskning ska göra skillnad för en gynnsam långsiktig utveckling och vi som organisation ska leva som vi lär.    

2012-06-20

Summering och sommar

Läsåret 2011/2012 har motsvarat alla förväntningar vad gäller intressanta utmaningar och intensitet. Vi bedriver en imponerande verksamhet vid Högskolan i Borås med starka utbildningsprogram med många förstahandssökande och god genomströmning. Vi har alltfler välutvecklade forskningsprogram inom de prioriterade områdena. En gemensam nämnare för många av programmen är en flervetenskaplig ansats och perspektivet hållbar utveckling. Vi har en effektiv stödverksamhet vars kvaliteter ytterligare kommer att öka med det angreppssätt som nu tagits med en samlad verksamhetsplan för hela stödverksamheten. Vi har utvecklat samverkan med organisationer i vår omvärld, med andra lärosäten och inte minst inom högskolan. Det är en nyckel till fortsatt framgång att omfattande samverkan sker inom lärosätet inom utbildning, forskning och stödverksamhet. 

 

För min egen del har några frågor dominerat. Den ena är vår roll och uppgift i ett föränderligt högskolelandskap. Jag har gjort bedömningen att det är viktigt att vara offensiv och försöka finna vägar i en situation där högskolor och nya universitet ifrågasätts och ekonomiska ramar minskar. Egentligen behöver inte vi göra något alls i sammanhanget. Vi är ett starkt lärosäte idag, men det är precis då som det är viktigt att agera. Det är viktigt att ställa frågan hur vi ska agera i den rådande situationen för att bli ännu bättre och därigenom undvika för starkt förändringstryck om några år när omfattningen på ungdomskullarna minskar och konkurrensen om forskningsmedel ytterligare tilltagit. Vi har lanserat idén att ett tredje universitet borde skapas och etableras i Västsverige. Vi äger inte frågan, men vi har i alla fall visat vad vi vill och att vi vill.

 

En annan fråga har handlat om etablering av en Science Park Borås. Arbetet har varit kopplat till Textilhögskolans flytt till Konstsilkes gamla fabriker. Vi har haft många och långa diskussioner med företrädare för Borås Stad. En struktur är nu klar med tre verksamhetsområden; Science Park Borås, Textile and Fashion Centre och Centrum för välfärdsstudier. Våra forskningsprogram kan naturligt sorteras in i de tre verksamhetsområdena och även de aktörer med vilka vi samarbetar inom områdena. Den enkla och tydliga strukturen befrämjar samverkan.

 

Under våren har de första resultaten från genomförda utbildningsutvärderingar blivit klara och publicerats. Synpunkterna på modellen och den starka betoningen på bedömning av de självständiga arbetena har varit många och en bearbetning och förfining är angelägen. Men nu är det den befintliga modellen som tillämpas. Sju av våra utbildningar har omfattats så här långt och resultat är att en utbildning har bedömts ha mycket hög kvalitet, fem hög kvalitet och en bristande kvalitet. Vi har redan rättat till svagheter i den utbildning som har bedömts ha bristande kvalitet och räknar med att omprövningen kommer att ge bedömningen hög kvalitet. Vi ska inte vara nöjda när vi har en utbildning med bristande kvalitet och vi ska inte jämföra oss med andra. Men låt oss ändå konstatera att vi ligger mycket väl till jämfört med de flesta andra jämförbara lärosäten.

 

En viktig händelse under året är också den framgångsrika certifieringen av vårt miljöledningssystem, ett bevis på hög kvalitet i vårt miljöarbete och en viktig bas för fortsatt arbete för en hållbar utveckling.

 

Det som ändå har dominerat läsåret är den spännande och viktiga vardagen med många möten inom högskolan vars syfte är att kontinuerligt förbättra verksamheten. Många frågor har retts ut under året, många kvarstår och nya kommer. Det finns ständigt nya utmaningar och ställningstagande som ska göras.

 

Nu tar jag paus från bloggandet fram till efter semestrarna såvida inte något särskilt händer som måste kommenteras. Vem vet, Almedalsveckan närmar sig och dags för utspel. Vi minns ju till exempel, även om vi borde glömt, Svenskt Näringslivs resonemang om onyttiga humanister och samhällsvetare. Återkommer således om det behövs.

 

Med det vill jag önska alla medarbetare och vänner en trevlig, avkopplande och inspirerande sommar

 

Björn Brorström

Rektor