2011-10-25

Slarvigt om högskolor

Gripet ur luften spekulerar Annika Ström Melin i ett inlägg i DN den 19/10 att Högskolan i Borås kan komma att läggas ned. Ingenting kunde vara felaktigare. Vi är ett starkt lärosäte och detta bekräftas i olika sammanhang av beslutsfattare och kollegor med insikter i den faktiska situationen.


Vi är Nordens ledande miljö för utbildning och forskning inom områdena Textil och Mode samt Biblioteks- och informationsvetenskap. Vi har efter sträng kvalitetsprövning även tillerkänts forskarexamensrättigheter inom området Resursåtervinning. Som ett av endast tre svenska lärosäten har vi dessutom konstnärliga forskarexamensrättigheter.


Till skillnad från många andra högskolor – och universitet! – har Högskolan i Borås genom dokumenterad hög kvalitet och stark forskningsmiljö erhållit samtliga på nytt prövade examensrättigheter inom lärarutbildningen. Vi har mastersprogram i pedagogiskt arbete och informatik. Vi har en profilerad utbildning och forskning inom vårdvetenskap. Vi har rättigheter att utfärda civilekonomexamen. Listan kan göras längre.


Från ett mindre väl informerat huvudstadsperspektiv kan måhända verksamheten vid landets medelstora universitet och högskolor likställas och resonemang exemplifieras med vilken som helst. I själva verket finns det stora skillnader med avseende på inriktning, kvalitet och ambitioner.


Jag vågar påstå att Högskolan i Borås är ett av landets mest välmående medelstora lärosäten. Vi följer en väl utstakad väg som bygger på kombinationen av att profilera oss som professionslärosäte och av att ingå strategisk samverkan med svenska och internationella lärosäten som kompletterar vår inriktning. Vi räds därför inte en utveckling av ökad konkurrens och skärpt kvalitetsgranskning även om vi precis som andra efterfrågar ökad tydlighet om krav och förutsättningar för högre utbildning.

2011-10-24

Debattartikel: Satsa på forskningen vid de nya högskolorna

En ändamålsenlig forskningspolitik behövs som fångar upp unga, kreativa och utvecklingsbara miljöer. Satsa resurser på nyare högskolor med starka utbildningsmiljöer.



Satsa på forskningen vid de nya högskolorna, Göteborgs Posten, 2011-10-24

2011-10-20

Lär av och satsa på högskolorna

Jag har varit på konferens i Uppsala i regi av Sveriges Universitets- & Högskoleförbund (SUHF). Konferensens tema var forskning och forskningsfinansiering. Utbildningsministern inledde och talade om utgångspunkter för arbetet med forsknings- och innovationspropositionen. Vi kan förvänta oss att den struktur som finns med fördelning av de icke konkurrensutsatta medlen framförallt till de stora universiteten kommer att vara kvar. Någon omfördelning som innebär att nya universitet och högskolor ges bättre förutsättningar planeras inte. Regeringen borde tänka om. Universiteten har ju inte haft förmåga att hantera de medel som överfördes i samband med förra forskningspropositionen.

 

Vi och flera andra högskolor har en uppsättning starka forskningsprogram som befinner sig i gränslandet mellan forskning och innovation. En prioritering av sådana områden och fördelning av resurser till nydanande flervetenskapliga forskningsområden skulle ge betydligt bättre effekt än den modell som nu gäller. Vi får argumentera för vår sak.

 

Jan Björklund framförde också uppfattningen att individerna måste träda fram och att betydelsen av forskningsmiljöer tonas ned. Det är naturligtvis viktigt att den enskildes nyfikenhet och drivkraft bejakas, men det fordras alltid ett bra sammanhang och att idéer och resultat kan prövas. Forskargruppen är viktig och att bygga miljöer med en god kritisk massa nödvändigt.  Något som många högskolor lyckats med, bevisat av tilldelade examensrättigheter på forskarnivå.

 

Ett annat inslag under konferensen var en redovisning av de forskningsutvärderingar som många universitet med start Uppsala nu har genomfört. Syftet är att med hjälp av kollegor få till stånd en beskrivning av lärosätets styrkor och svagheter och lägga det till grund för strategier. Erfarenheterna var genomgående positiva, men mest handlade det om viktiga processer som inneburit en ökad förståelse. Faktiska resultat i form av bättre forskning, hur det nu ska mätas, är och kommer att bli svårare att påvisa.

 

Den process vi har gått igenom på högskolorna i vårt arbete med att ansöka om examensrättigheter på forskarnivå har innefattat kartläggning, prioritering och satsning på forskningsprogram. Arbetet har nog i många stycken varit betydligt nyttigare och viktigare än de stora internationella utvärderingarna. Det finns mycket att lära av det arbete vi och andra högskolor genomfört.

2011-10-18

Hållbarhet i fokus

Nu är det dags för årets Fairtrade-fika. På högskolan bjuder vi på kaffe och fika i vårt vardagsrum kvart i tio på nu på onsdag. Genom denna manifestation uppmärksammar vi problematiken kring arbetsvillkor och miljö i produktion och handel. Vi har alla ett ansvar att genom våra val som konsumenter bidra till en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Fairtrade-fikat uppmärksammar och påminner oss om detta. Det sker på ett positivt och offensivt vis genom att samlas till en jättefika tillsammans.

Vårt arbete vid högskolan fortgår med att utveckla miljöledningssystemet för att strax efter årsskiftet genomföra en extern granskning som underlag för certifiering. Ett certifierat miljöledningssystem är en viktig kvalitet för högskolan, det innefattar också att det finns en bred kunskap om vårt arbetssätt och våra rutiner inom organisationen. Det viktiga är emellertid att vi lever som vi lär och därigenom bidrar till att minska påfrestningarna på miljön. Den kanske viktigaste uppgiften vi har är att i utbildningarna se till att frågor om hållbar utveckling behandlas. Vi har miljömedvetna studenter vars kunskaper inom området är viktiga att fördjupa och förstärka. Ett lärosäte har ett stort ansvar att placera hållbarhet i fokus och se till att kunskaper sprids.

Med ett fungerande och känt miljöledningssystem på plats fortsätter arbetet med att integrera hållbar utveckling i vår verksamhet genom ökad uppmärksamhet på sociala och ekonomiska aspekter. Utbildning och forskning måste genomsyras av att relationerna mellan de förhållanden som utgör hållbar utveckling belyses. De konflikter i ett kortsiktigt perspektiv som kan uppfattas finnas mellan ekonomiska möjligheter och förutsättningar å ena sidan och satsningar på miljömässiga och samhälleliga förbättringar å andra sidan måste ingående behandlas. Hållbar utveckling är en fråga om en långsiktig gynnsam utveckling. Det förutsätter att kortsiktighet i beslut och handling motverkas.

2011-10-11

Traditioner och förändring

Traditioner är viktiga. De utgör en fast punkt i tillvaron och bidrar till att reducera osäkerhet och skapa trygghet för individer och inom organisationer. Men det är också viktigt att kunna göra upp med traditioner och vanor när de inte längre befrämjar utveckling. Det är svårt eftersom vi inte alltid ens är medvetna om vilka traditioner eller vanor vi är styrda av. Saker och ting blir tagna för givet. Nya omvärldsförutsättningar och nya spelregler kan vara en omständighet som tvingar oss att tänka annorlunda och finna nya vägar.


Vad man än tycker om budgetpropositionen så är situationen den att många måste tänka till hur verksamheten ska profileras och självständigheten värnas. Ur en sådan process kan komma starkare lärosäten med profiler som kompletterar varandra. En bra strategi nu, är att se om sitt eget hus och öka kunskaperna om sig egen verksamhet. Det är en bra grund för att finna partners.


En akademisk tradition är att vid särskilda ceremonier installera rektorer och professorer. I fredags var jag i Trollhättan på rektorsinstallation. En betydelsefull aspekt är den uppmärksamhet som en installation väcker och den möjlighet det innebär att presentera vår verksamhet och vad högre utbildning och forskning innebär. En annan viktig sak är att vi som är verksamma inom olika lärosäten får tillfälle att träffas. Det var många synpunkter och tankar som utbytes om utvecklingen för och inom vår sektor under minglet. Alla vet vad som gäller sedan finns det olika uppfattningar om hur situationen ska mötas. Offensivt är min uppfattning, vilket bland annat innebär att hitta bra samarbetspartners inom sektorn och utanför.

2011-10-06

Nytt högskolelandskap

Nu omsätts betoningen av ökad kvalitet i högre utbildning i handling som följd av omfördelningarna i den nyligen lagda budgetpropositionen. Det som tidigare markerats i utredningar och propositioner ska nu genomföras. En del drabbas hårt av förändringarna. Ett antal lärosäten tappar utbildningsplatser och pengar som följd av att de inte fått examensrättigheter som förväntat inom lärarutbildningen. Vidare sker 2013 indragningar av medel i relation till antalet inaktiva studenter, så kallade nollpresterare. En ytterligare omständighet är en ökad konkurrens om studenter och forskningsmedel.


Det vi ser är början på en process. Ett nytt högskolelandskap kommer att växa fram med färre självständiga lärosäten som följd av integration och sammanslagningar. Det är viktigare än någonsin att inför det som stundar ha en tydlig strategi för profilering och verksamhetsutveckling, vara väl insatt i vårt lärosätes styrkor, göra rätta prioriteringar och vara rädd om vår goda ekonomi. Akademins grundläggande egenskap att bejaka nyfikenhet och ständigt söka ny kunskap måste samtidigt värnas.