2011-12-21

God Jul och Gott Nytt År

Det har varit en intensiv höst som mycket präglats av de nya förutsättningar för högre utbildning som budgetpropositionen för 2012 innebar. För vår del är konsekvenserna för 2012 en viss ökning av tilldelningen av medel jämfört med vad vi antagit tidigare, men vi ska för tilldelade medel bedriva mer utbildning inom lärarutbildningen. En viss minskning av omfattningen på utbildningen behöver göras, vilket är en utmaning eftersom vårt utbildningsutbud håller en hög kvalitet. Anpassningen motiveras också av en osäkerhet över vilka förutsättningar som kommer att råda 2013. En osäkerhet som vi delar med alla andra och som ytterst har att göra med konjunkturutveckling och statsfinanser.

 

Men vårt utgångsläge är bra. Vi är ett starkt och profilerat lärosäte. Vi har ett bra söktryck, hög kvalitet i utbildningen, tillstånd att utförda examen på forskarnivå inom flera områden och en bra ekonomi. Vårt mål är fortsatt att utveckla det kompletta professionslärosätet, vilket innefattar ett ökat samarbete med verksamheter och organisationer i vår omgivning. En rad olika aktiviteter har genomförts under hösten i syfte att stärka samverkan. Vi har också aktivt följt de diskussioner som förs om ökad samverkan mellan lärosäten och samgåenden. En konkret fråga för vår del är samarbetet med Högskolan i Skövde och genomförande av lärarutbildning i Skövde som följd av den omfördelning av platser som skett.

 

Allt talar för att 2012 blir lika intensivt och spännande som det gångna året. Jag ser fram emot att tillsammans med styrelse, medarbetare och studenter verka för att de mål vi formulerat för vårt lärosäte förverkligas och att vi på bästa sätt hanterar de utmaningar vi står inför. Det handlar om att erbjuda utbildning av högsta kvalitet, ha en tydlig profil och linje i de satsningar vi gör och utveckla samverkan i olika avseenden för att stärka vårt lärosäte.

 

Jag vill avslutningsvis önska alla studenter, medarbetare, styrelsemedlemmar, kollegor på andra lärosäten och samverkanspartners en riktig God Jul och ett Gott Nytt År!

 

Björn Brorström

Rektor

Högskolan i Borås

2011-12-12

Nobel, vetenskap och konst

Nobeldagen, och aktiviteter före och efter, är en manifestation av vetenskapens betydelse för samhällsutvecklingen. Visserligen är det önskvärt med mindre av persongalleri och högtidskläder och mer om hur vetenskapen kan bidra till att de stora utmaningarna kan bemästras. På vilket sätt de landvinningar som belönas bidrar till en hållbar samhällsutveckling borde vara mer i centrum.

 

På högskolan i Borås genomförde vi vår egen Nobeldag riktad till elever från gymnasieskolor i Boråsregionen. Jag hade förmånen att dela ut pris till det bästa projektarbetet under föregående läsår. I hård konkurrens gick priset till ett arbete med titeln Fjärilar i magen - en studie av de mänskliga emotionerna. Jag hade också förmånen att lyssna till mina kollegors föreläsningar om de sex prisen, de 13 pristagarna och deras insatser. Komplicerade frågor behandlades såsom universums expansion och hur överraskningar hanteras i ekonomiska kvantitativa modeller. Fredspristagarnas insatser belystes och Tranströmers tillgängliga, precisa och innehållsrika diktning illustrerades. Närheten mellan konst och vetenskap och mellan olika typer av vetenskaper framträdde tydligt. Det handlar om nyfikenhet, öppenhet och om att våga utmana etablerade föreställningar. 

 

En stark utbildnings- och forskningsmiljö innebär goda förutsättningar för framgångsrik forskning. En god organisation och profilering av verksamheten som innebär att resurser hanteras effektivt är väsentlig. Men nobelprisen 2011 ger oss ytterligare exempel på betydelsen av att ta tillvara sidospåren och den enskilde individens nyfikenhet och envishet.

2011-12-07

Vetenskap för profession

Vår devis är vetenskap för profession. Vårt ideal är att på vetenskaplig grund, med ett vetenskapligt förhållningssätt och med vetenskapliga metoder bedriva utbildning och forskning inriktad mot praktiken och professioner. Problem formuleras utifrån praktikens problem och i samspel med företrädare för det omgivande samhället. Med ett sådant ideal och med en kontinuerlig utveckling av samspelet med det omgivande samhället får lärosätet en tydlig profil i högskolelandskapet.

 

Vår inriktning har en rad olika betydelser. En sådan är att en flervetenskaplig ansats i utbildning och forskning är nödvändig och naturlig. Genom samarbete över traditionella ämnesgränser ges förutsättningar för att belysa och beforska praktiska problemställningar på ett allsidigt sätt och bidra till förändring och verksamhetsutveckling. En annan betydelse är att vårt utbildningsutbud präglas av professionsinriktade programutbildningar. En tredje innebörd är att det är helt självklart att i utbildning och forskning ta utgångspunkt i vår tids stora utmaning att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling.

 

En ytterligare viktig sak att framhålla är att vetenskap för profession också innebär att det kritiska tänkandet, nyfikenhet och förmågan att problematisera, adelsmärken för akademin, används för att ifrågasätta etablerade förhållningssätt och arbetsmetoder i de organisationer vi samarbetar med. Samverkan präglad av öppenhet, förtroende för varandra och ett konstruktivt ifrågasättande av såväl teori som befintlig praxis är innebörden av vetenskap för profession. 

2011-11-29

Återträff med kommuner

Under sensommaren och hösten genomförde högskolans ledning en rundresa till kommuner i Boråsregionen. Vi besökte också Alingsås och Varberg. Vi lyssnade till kommunernas aktuella situation, utmaningar och möjligheter. Vi beskrev våra utbildnings- och forskningsområden, exemplifierade vår tillämpningsorienterade forskning med initiativet Smart Textiles och redogjorde för utvecklingen inom projektet Simonsland, det vill säga det område till vilket vår Textilhögskola ska flytta och där vi ska etablera en unik miljö för innovation. Mottagandet var mycket positivt och vi bestämde en återträff när kommunbesöken var genomförda.

 

En sådan träff genomfördes på högskolan i måndags kväll med ett mycket lyckat resultat. Kommunerna var väl representerade och mötte företrädare för olika verksamheter inom högskolan. På grundval effektiva presentationer av pågående forsknings- och utvecklingsprojekt fördes diskussioner om gemensamma angelägenheter och hur kommunerna kan medverka i projekt av skilda slag. Många gav uttryck för uppfattningen att de aktivt vill vara med i etableringen av innovationsmiljön på Simonsland. Det vi gör på Simonsland är en angelägenhet för hela regionen.

 

Vi har nu etablerat synnerligen goda kontakter med ledningarna inom kommuner i vår närregion. Och många nya kontakter togs och etablerades under kvällen. Jag tror att det vi gjorde i måndags kväll är tämligen unikt. Vi känner en stark uppbackning från våra kommuner, men vi känner också ett stort ansvar för att svara upp mot de förväntningar som finns på oss att utveckla lärosätet och erbjuda bra utbildningar och viktig forskning för verksamhetsutveckling i näringsliv och offentlig verksamhet. Vi har också ett ansvar för att aktivt medverka i utvecklingen av innovationsmiljön i Boråsregionen. Det var en inspirerande kväll och en viktig del i vår verksamhetsutveckling.

2011-11-28

Krönika: Nyfkenheten är en högskolas främsta tillgång

Det ställs ökade krav på högre utbildning och forskning, vi ska – som det numera heter – leverera.


2011-11-22

Resultat av forskning är många saker

Jag har låtit mig inspireras av ett synsätt på forskning som innebär att mer än det som vi vanligtvis räknar som resultat också ska ses som resultat. Inom ramen för en forskningsstudie samlar vi in data, tolkar data, relaterar till teorier och rapporterar våra slutsatser. Det gängse synsättet är att vi betraktar slutsatserna som resultatet. Det är det vi kommit fram till som ska nyttiggöras.

Poängen med det alternativa synsättet är att även övriga delar i forskningsprocessen ska eller kan betraktas som resultat. Forskningsarbetet betyder att vi förstärker våra metodkunskaper, vi blir skickligare på att planera och genomföra datainsamling, vi blir bättre på att analysera och tolka data, vi blir mer förtrogna med tidigare resultat och teoribildning inom området. Förvärvade kunskaper i hela forskningsprocessen innebär en tillgångsökning för forskaren och forskargruppen.

Ett sådant betraktelsesätt på forskning vidgar perspektiven. Det gör oss uppmärksamma på vikten av att ta tillvara ett forskningsarbete på olika sätt, istället för att snabbt gå vidare till nästa studie exploaterar vi goda kvaliteter i den befintliga. Utifrån ett avnämarperspektiv så kan det vara många saker som intresserar, inte bara slutsatserna.

Synsättet är synnerligen relevant för ett lärosäte med ett flervetenskapligt forskningsideal. Ett resultat i sig är ju de gemensamma insikter som växer fram som en följd samarbete över disciplinära gränser och därigenom erhålls förutsättningar att beskriva och förklara framkomna resultat på ett nydanande vis.

2011-11-16

Styrning och autonomi

En dominerande idé och inriktning i utbildnings- och forskningspolitiken är som bekant att universitet och högskolor ska bli mer autonoma. En ökad autonomi förväntas leda till ökad effektivitet och kvalitet i vår verksamhet. Med en ökad självständighet följer ett behov av en ökad uppföljning från regeringen för att försäkra sig om att resurserna har använts väl och att vi upprätthåller en hög kvalitet. Det är inget att säga något om. I alla decentraliserade system behövs styrning annars svävar verksamheten fritt omkring, vilket inte är bra för någon.

 

För att ett decentraliserat system ska fungera väl krävs att uppföljningssystemet är genomskinligt och accepterat. Den modell som Högskoleverket nu tillämpar för att bedöma vår verksamhet och pröva våra examensrättigheter är ifrågasatt och det är tveksamt om modellen verkligen fångar kvaliteten. Den modell som tillämpas för prövning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå är ifrågasatt. Den saknar önskvärd genomskinlighet. Vi vet faktiskt mindre nu om var ribban ligger för att få examenstillstånd än när processen startade och de första utvärderingarna genomfördes, vilket är märkligt. Några svårtolkade bedömningar under våren skapar stor osäkerhet. För en långtgående autonomi behöver uppföljningssystemet förbättras.

 

En annan viktig premiss för långtgående decentralisering är att villkoren är tydliga och att möjligheter finns för de decentraliserade enheterna att strategiskt bedöma och planera verksamheten. Avsaknaden av information och kunskaper om vad som händer 2013 är ett stort bekymmer för många lärosäten idag. Problemet med autonomin är alltså i nuläget inte styrning utan avsaknad av tydlig styrning.

2011-11-08

Ett dåligt förslag om redovisning

I mitten av 1980-talet medverkade jag i reformeringen av den finansiella redovisningen i kommuner och landsting. Möjligheter att fondera, reservera och förskottera medel i syfte att disponera resultatet avskaffades. Syftet med förändringen var att skapa en redovisningsmodell som var genomskinlig och användarvänlig och utan en massa hokus pokus. Modellen byggde på ett bejakande av den kommunala självstyrelsen och kommunernas förmåga att självständigt planera och styra sin ekonomi.

 

Till en början gick allt väl, men i samband med finanskrisen i mitten av 1990-talet önskade dåvarande finansministern ett strängare ekonomiskt krav på kommunerna. Det så kallade balanskravet infördes, vars innebörd är att kommunerna varje enskilt år ska redovisa intäkter större än kostnaderna. Ett sådant krav innebär ett väsentligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen och tillämpning av finansiella strategier som inte alltid ändamålsenliga för den enskilda kommunen. Inte särskilt förvånande föder ett sådant krav också kreativitet i redovisningen som inte är till gagn för något eller någon.

 

En statlig offentlig utredning har genomförts för att se över balanskravet och nyligen avlämnat sitt betänkande. Istället för att dra den självklara slutsatsen att balanskravet ska avskaffas föreslås ett förändrat balanskrav. Kommuner, landsting och regioner ska under vissa förutsättningar få göra avsättningar till en resultatutjämningsreserv. Dessutom föreslås inrättandet av en kommunstabiliseringsfond till vilken inbetalningar ska göras och från vilken utdelningar kan lämnas i svåra tider. Förslagen innebär ingrepp i den kommunala självstyrelsen och skapar stor otydlighet i redovisningen om vilket det faktiska resultatet är för en kommun.

 

De argument som användes i mitten av 1980-talet för att avskaffa en föråldrad och inte ändamålsenlig redovisningsmodell kan användas idag för att se till att ett undermåligt förslag inte blir mer än en utredning och förslag. Ge kommunerna ansvar för finansiell strategi och planering. Se till att redovisningen förblir begriplig. Avskaffa balanskravet och lägg undan det framlagda förslaget.

2011-11-02

Vetenskapsrådets tilldelning

Det är trist att höra från forskare att det inte är någon idé att söka medel från Vetenskapsrådet om man är verksam vid en högskola. Så kan det ju inte vara. Alla har rätt att söka och det är kvalitet som bedöms. Därav följer att högskolor med profilerade forskningsområden och forskargrupper borde ligga mycket bra till för finansiering.

 

Häromdagen meddelades fördelningen av medel från Vetenskapsrådet inom det utbildningsvetenskapliga området. 40 projekt beviljades bidrag och nästan alla medel gick till de äldre universiteten. Det känns märkligt att så få projekt från aktiva och inom området forskningsintensiva yngre lärosäten beviljades. Frågan måste ställas om det är rätt typ av forskning som prioriteras, om så inte sker är det ett allvarligt resursslöseri.

 

Och förekomsten av tvivel hos forskare om att det inte är projektet som bedöms utan var man är verksam är problematisk, inte minst för Vetenskapsrådet. 

2011-10-25

Slarvigt om högskolor

Gripet ur luften spekulerar Annika Ström Melin i ett inlägg i DN den 19/10 att Högskolan i Borås kan komma att läggas ned. Ingenting kunde vara felaktigare. Vi är ett starkt lärosäte och detta bekräftas i olika sammanhang av beslutsfattare och kollegor med insikter i den faktiska situationen.


Vi är Nordens ledande miljö för utbildning och forskning inom områdena Textil och Mode samt Biblioteks- och informationsvetenskap. Vi har efter sträng kvalitetsprövning även tillerkänts forskarexamensrättigheter inom området Resursåtervinning. Som ett av endast tre svenska lärosäten har vi dessutom konstnärliga forskarexamensrättigheter.


Till skillnad från många andra högskolor – och universitet! – har Högskolan i Borås genom dokumenterad hög kvalitet och stark forskningsmiljö erhållit samtliga på nytt prövade examensrättigheter inom lärarutbildningen. Vi har mastersprogram i pedagogiskt arbete och informatik. Vi har en profilerad utbildning och forskning inom vårdvetenskap. Vi har rättigheter att utfärda civilekonomexamen. Listan kan göras längre.


Från ett mindre väl informerat huvudstadsperspektiv kan måhända verksamheten vid landets medelstora universitet och högskolor likställas och resonemang exemplifieras med vilken som helst. I själva verket finns det stora skillnader med avseende på inriktning, kvalitet och ambitioner.


Jag vågar påstå att Högskolan i Borås är ett av landets mest välmående medelstora lärosäten. Vi följer en väl utstakad väg som bygger på kombinationen av att profilera oss som professionslärosäte och av att ingå strategisk samverkan med svenska och internationella lärosäten som kompletterar vår inriktning. Vi räds därför inte en utveckling av ökad konkurrens och skärpt kvalitetsgranskning även om vi precis som andra efterfrågar ökad tydlighet om krav och förutsättningar för högre utbildning.

2011-10-24

Debattartikel: Satsa på forskningen vid de nya högskolorna

En ändamålsenlig forskningspolitik behövs som fångar upp unga, kreativa och utvecklingsbara miljöer. Satsa resurser på nyare högskolor med starka utbildningsmiljöer.



Satsa på forskningen vid de nya högskolorna, Göteborgs Posten, 2011-10-24

2011-10-20

Lär av och satsa på högskolorna

Jag har varit på konferens i Uppsala i regi av Sveriges Universitets- & Högskoleförbund (SUHF). Konferensens tema var forskning och forskningsfinansiering. Utbildningsministern inledde och talade om utgångspunkter för arbetet med forsknings- och innovationspropositionen. Vi kan förvänta oss att den struktur som finns med fördelning av de icke konkurrensutsatta medlen framförallt till de stora universiteten kommer att vara kvar. Någon omfördelning som innebär att nya universitet och högskolor ges bättre förutsättningar planeras inte. Regeringen borde tänka om. Universiteten har ju inte haft förmåga att hantera de medel som överfördes i samband med förra forskningspropositionen.

 

Vi och flera andra högskolor har en uppsättning starka forskningsprogram som befinner sig i gränslandet mellan forskning och innovation. En prioritering av sådana områden och fördelning av resurser till nydanande flervetenskapliga forskningsområden skulle ge betydligt bättre effekt än den modell som nu gäller. Vi får argumentera för vår sak.

 

Jan Björklund framförde också uppfattningen att individerna måste träda fram och att betydelsen av forskningsmiljöer tonas ned. Det är naturligtvis viktigt att den enskildes nyfikenhet och drivkraft bejakas, men det fordras alltid ett bra sammanhang och att idéer och resultat kan prövas. Forskargruppen är viktig och att bygga miljöer med en god kritisk massa nödvändigt.  Något som många högskolor lyckats med, bevisat av tilldelade examensrättigheter på forskarnivå.

 

Ett annat inslag under konferensen var en redovisning av de forskningsutvärderingar som många universitet med start Uppsala nu har genomfört. Syftet är att med hjälp av kollegor få till stånd en beskrivning av lärosätets styrkor och svagheter och lägga det till grund för strategier. Erfarenheterna var genomgående positiva, men mest handlade det om viktiga processer som inneburit en ökad förståelse. Faktiska resultat i form av bättre forskning, hur det nu ska mätas, är och kommer att bli svårare att påvisa.

 

Den process vi har gått igenom på högskolorna i vårt arbete med att ansöka om examensrättigheter på forskarnivå har innefattat kartläggning, prioritering och satsning på forskningsprogram. Arbetet har nog i många stycken varit betydligt nyttigare och viktigare än de stora internationella utvärderingarna. Det finns mycket att lära av det arbete vi och andra högskolor genomfört.

2011-10-18

Hållbarhet i fokus

Nu är det dags för årets Fairtrade-fika. På högskolan bjuder vi på kaffe och fika i vårt vardagsrum kvart i tio på nu på onsdag. Genom denna manifestation uppmärksammar vi problematiken kring arbetsvillkor och miljö i produktion och handel. Vi har alla ett ansvar att genom våra val som konsumenter bidra till en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Fairtrade-fikat uppmärksammar och påminner oss om detta. Det sker på ett positivt och offensivt vis genom att samlas till en jättefika tillsammans.

Vårt arbete vid högskolan fortgår med att utveckla miljöledningssystemet för att strax efter årsskiftet genomföra en extern granskning som underlag för certifiering. Ett certifierat miljöledningssystem är en viktig kvalitet för högskolan, det innefattar också att det finns en bred kunskap om vårt arbetssätt och våra rutiner inom organisationen. Det viktiga är emellertid att vi lever som vi lär och därigenom bidrar till att minska påfrestningarna på miljön. Den kanske viktigaste uppgiften vi har är att i utbildningarna se till att frågor om hållbar utveckling behandlas. Vi har miljömedvetna studenter vars kunskaper inom området är viktiga att fördjupa och förstärka. Ett lärosäte har ett stort ansvar att placera hållbarhet i fokus och se till att kunskaper sprids.

Med ett fungerande och känt miljöledningssystem på plats fortsätter arbetet med att integrera hållbar utveckling i vår verksamhet genom ökad uppmärksamhet på sociala och ekonomiska aspekter. Utbildning och forskning måste genomsyras av att relationerna mellan de förhållanden som utgör hållbar utveckling belyses. De konflikter i ett kortsiktigt perspektiv som kan uppfattas finnas mellan ekonomiska möjligheter och förutsättningar å ena sidan och satsningar på miljömässiga och samhälleliga förbättringar å andra sidan måste ingående behandlas. Hållbar utveckling är en fråga om en långsiktig gynnsam utveckling. Det förutsätter att kortsiktighet i beslut och handling motverkas.

2011-10-11

Traditioner och förändring

Traditioner är viktiga. De utgör en fast punkt i tillvaron och bidrar till att reducera osäkerhet och skapa trygghet för individer och inom organisationer. Men det är också viktigt att kunna göra upp med traditioner och vanor när de inte längre befrämjar utveckling. Det är svårt eftersom vi inte alltid ens är medvetna om vilka traditioner eller vanor vi är styrda av. Saker och ting blir tagna för givet. Nya omvärldsförutsättningar och nya spelregler kan vara en omständighet som tvingar oss att tänka annorlunda och finna nya vägar.


Vad man än tycker om budgetpropositionen så är situationen den att många måste tänka till hur verksamheten ska profileras och självständigheten värnas. Ur en sådan process kan komma starkare lärosäten med profiler som kompletterar varandra. En bra strategi nu, är att se om sitt eget hus och öka kunskaperna om sig egen verksamhet. Det är en bra grund för att finna partners.


En akademisk tradition är att vid särskilda ceremonier installera rektorer och professorer. I fredags var jag i Trollhättan på rektorsinstallation. En betydelsefull aspekt är den uppmärksamhet som en installation väcker och den möjlighet det innebär att presentera vår verksamhet och vad högre utbildning och forskning innebär. En annan viktig sak är att vi som är verksamma inom olika lärosäten får tillfälle att träffas. Det var många synpunkter och tankar som utbytes om utvecklingen för och inom vår sektor under minglet. Alla vet vad som gäller sedan finns det olika uppfattningar om hur situationen ska mötas. Offensivt är min uppfattning, vilket bland annat innebär att hitta bra samarbetspartners inom sektorn och utanför.

2011-10-06

Nytt högskolelandskap

Nu omsätts betoningen av ökad kvalitet i högre utbildning i handling som följd av omfördelningarna i den nyligen lagda budgetpropositionen. Det som tidigare markerats i utredningar och propositioner ska nu genomföras. En del drabbas hårt av förändringarna. Ett antal lärosäten tappar utbildningsplatser och pengar som följd av att de inte fått examensrättigheter som förväntat inom lärarutbildningen. Vidare sker 2013 indragningar av medel i relation till antalet inaktiva studenter, så kallade nollpresterare. En ytterligare omständighet är en ökad konkurrens om studenter och forskningsmedel.


Det vi ser är början på en process. Ett nytt högskolelandskap kommer att växa fram med färre självständiga lärosäten som följd av integration och sammanslagningar. Det är viktigare än någonsin att inför det som stundar ha en tydlig strategi för profilering och verksamhetsutveckling, vara väl insatt i vårt lärosätes styrkor, göra rätta prioriteringar och vara rädd om vår goda ekonomi. Akademins grundläggande egenskap att bejaka nyfikenhet och ständigt söka ny kunskap måste samtidigt värnas.

2011-08-31

Förtroende i fokus vid högskolan

- krönika i Borås Tidning

Senaste krönikan i Borås Tidning handlar om förtroende i organisationer mellan medarbetare dess gynsamma effekter för arbetet och förändringsprocesser.

Förtroende i fokus vid högskolan (Borås Tidning, 2011-08-31)